Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kerkennahöarna, Kerkena- (Rharbi och Chergui) - Kerkevare - Kerkoperna - Kerkrade - Kerkuk - Kerkyra, Korfu - Kermadecöarna - Kerman (Kirman, Kermania) - Kermanshah - Kermes, kermeskorn - Kermesbär - Kermeskorn - Kermis - Kern, Hendrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KERKEVARE
cina och var under romartiden förvisningsort,
bl.a. för Marius 88—87 f.Kr. M.P.
Kerkevare, fjäll i Kvikkjokks
kapellförsamling, Norrbottens län, närmast s.ö. om
Viri-haure, 1,565 m.ö.h. Silver- och
blyglansfyndig-heter upptäcktes här 1657, och en hytta
an-lades i Kvikkjokk. Bergverket, som urspr.
drevs för Kronans räkning, nedlades 1702 på
gr. av de alltför stora driftskostnaderna. M.P.
Kerko’perna, grek, myt., 2 tjuv- och
skälmaktiga dvärgar, som, då de en gång försökte
stjäla den sovande Herakles’ vapen, av denne
infångades och bortburos, fastbundna med
huvudet nedåt vid var sin ända av en stång. H.Sj.
Kerkrade [kä’rkräda], stad i s. delen av prov.
Limburg, Nederländerna, invid tyska gränsen;
35,724 inv. Stenkolsgruvor. M.P.
Kerkuk, stad i Irak, se K i r k u k.
Ke’rkyra, Korfu. 1) Den nordligaste av
Joniska öarna, Grekland, skild från Albanien
av den smala K.-kanalen; 633 kvkm.; 106,251
inv. (1932; 164 inv. pr kvkm.). Den n., bredare
delen består mest av mesozoiska kalk- och
sandstenar; här reser sig Pantokrator 914 m.
ö.h. Den s., blott 5—10 km. breda delen av
ön består av yngre tertiära bildningar. K. har
typisk Medelhavsflora, är naturskön och
mycket fruktbar med riklig nederbörd och en
me-deltemp. i jan. av 10,i°, juli 25,8°C. Ung. halva
ytan upptages av olivlundar; vinodlingen har
avtagit. Fiske och saltutvinning betyda nu
föga. M.P.
K., först befolkad av liburner, c:a 734 f.Kr.
korintisk koloni, lösgjorde sig från
moderstaden på 600-talet och grundade egna kolonier.
434 öppnades peloponnesiska kriget genom
fejder mellan K. och Korint. K. tillhörde under
200-talet olika makter, kom 229 under Rom,
motstod tappert normannernas angrepp under
medeltiden, tillhörde 1267—1386 Neapel,
till-bakaslog turkarna 1537 och 1716, varefter dess
historia sammanfaller med de Joniska öarnas
(se d.o.) och Korfuaffären). N.V.
2) Huvudstad på ö. kusten av ön K.; 34,193
inv. (1932). K. har prästseminarium, ett stort
antal kyrkor och är säte för grekisk
metropo-lit och katolsk ärkebiskop. I staden finnas
flera byggnader av venetiansk prägel.
Industrien är obetydlig men handeln med olivolja
omfattande. K. har förträfflig hamn med livlig
trafik, särsk. på Italien. S.v. om staden ligger
Villa Achilleion, byggd 1891 av kejsarinnan
Elisabet av Österrike, 1907—14 tillhörig kejsar
Vilhelm II, numera grekiska staten. M.P.
Kermadecöarna [kä’madäk-], grupp av 5
obebodda vulkanöar i St. oceanen, c:a 800 km.
n.n.ö. om Nya Zeeland och underställda dess
förvaltning; tillsammans 33 kvkm. K. ligga v.
— 283 —
om den c:a 1,100 km. långa
Kermadecgra-ven. i forts, på Tongagraven; största
uppmätta djupet är 9,427 m. M.P.
Kerma’n (K i r man), antikens K e r m
a-n i a. 1) Prov, i s.ö. Persien (se kartan vid
d.o.); c:a 500,000 kvkm.; c:a 580,000 inv.
(kurder, armenier, tadjiker, hinduer, araber,
larer, perser och judar). N. och n.ö. delen av
K. upptagas av ökenområden, torrare,
sandigare och med mindre vegetation än i centrala
Persien. Innanför ett c:a 150 km. brett
kustområde, Mekran, finnas bergskedjor parallella
med kustlinjen. Klimatet är osunt i hela K.,
mycket hett vid kusten. Nederbörden är
obetydlig. Odling av vete, majs, ris, bomull och
opium. Hamnstaden, Bender Abbas, har gått
tillbaka. Vägarna i K. äro dåliga. O.P.
2) Huvudstad i prov. K., på en av berg
omgiven högslätt; c:a 30,000 inv. Stadens
omgivningar äro nästan helt stäpp, endast mindre
områden äro odlade. K., som är knutpunkt för
viktiga karavanvägar, är bekant för sin
tillverkning och försäljning av mattor, schalar
m.m. O.P.
KermanshaTi, huvudstad i prov. Ardilan, v.
Persien, 1,481 m.ö.h., vid vägen och flyglinjen
Bagdad—Teheran; c:a 60,000 inv. Betydande
handel. O.P.
Ke’rmes, kermeskorn (grana kermes),
kallas de döda och skrumpna resterna av
k.-sköldlusens (Coccus i’lices) honor jämte de av
dem läckta äggen, vilka innehålla en röd saft.
Insekten lever på den i s. Frankrike och
Medelhavsländerna förekommande k.-eken
(Quer-cus cocci’fera). Efter insamling, behandling
med ättika och torkning bildar k. ärtstora,
bruna, glänsande korn, som vid krossning giva
ett rött pulver, vilket innehåller karminsyra.
K. användes till färgning av tyger, vin, likör
(Alkermes), konditorivaror m.m. A.V-e.
Ke’rmesbär kallas de svartröda frukterna av
den vanliga kermesbärbusken, Phytola’cca
de-ca’ndra, vilkas saft innehåller ett mörkt
färgämne, som användes till beredning av smink
och till färgning av vin och sockervaror (jfr
Phytolacca). A.V-e.
Ke’rmeskorn, se Kermes.
Kermi’s (holl.; ty. Kirmes, av Kirchmesse,
kyrkoinvigningsfest) betecknar i Nederländerna
och de tyska trakterna vid Rhen den
huvudsakliga årsmarknaden, som firades i flera dagar med
lustbarheter och dansnöjen; på dansplatsen stod
ett utsmyckat k.-träd. Dessa fester blevo ofta
motiv för genremålare, t.ex. Teniers d.y.
Berömd är Rubens’ stora k. (Louvren). E.W.
Kern [kärn], Jan Hendrik Kaspar,
nederländsk orientalist och språkforskare (1833—
— 284 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
