Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Key, 1. Emil - Key, 2. Axel - Key, 3. Ellen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEY
spelade en viss roll i det kulturella livet i
Stockholm. 1848 slog han sig ned på
Sunds-holms gård i Kalmar
län. K. var en
modernt inriktad
jord-brukai e, men det
som framförallt
intresserade honom,
var det offentliga
livet i hembygden,
studier och
skriftställe-ri. För
representationsreformen verkade han livligt,
samtidigt som han skarpt
kritiserade den
sit
tande regeringens ekonomiska politik. I A.
k. 1867 började han sin betydelsefulla
politiska bana, för vilken han med omsorg
förberett sig. K. deltog i bildandet av
Lantmannapartiet, skrev dess program, var dess främsta
organisatoriska kraft och i den politiska
ledningen jämte Carl Ifvarsson och sin frände
Arvid Posse den förnämste. Om han än
mången gång icke kunde leda utan snarare fick
följa partiets kompakta bondefalang, angav
han vid andra tillfällen riktningen och
takten. Sålunda verkade han, sin idealistiskt
liberala natur likmätigt, för liberala reformer
och för tillgodoseende av kulturella krav. Han
var ivrig förespråkare för en försvarsreform
på den allmänna värnpliktens grund. För
kompromissens tillkomst var han en av de
mest verksamma. Partiets försök att genom
1878 års bekanta massmotioner lösa
försvars-och grundskattefrågorna gjordes på hans
energiska bedrivande. Att detta ganska
hederliga anbud avvisades av övriga partier och av
regeringen, var för K. en stor besvikelse; fullt
fri från skuld härför är han dock icke, ty
hans något väl självsäkra uppträdande å
partiets vägnar var icke ägnat att minska
motståndet. Då ministären Posse 1880—83 sökte
att på grundval av 1878 års förslag lösa ”de
stora frågorna”, arbetade K. för saken med
oförtruten iver som kommittéled.,
broschyr-förf. och partiledare i A. k. Hans strävan
var emellertid förgäves, frågorna föllo, och
som en bruten man och med förstörd
ekonomi drog sig K. tillbaka från politiken. Han
utnämndes då (1883) till postmästare i
Hälsingborg för att få ett levebröd. K. utgav
bl. a. ”En resebeskrifning af E. K.” (1846),
”Politiska funderingar af en skandinav”
(1849), ”Försök till Sv. tidningspressens
historia” (1883). — Litt.: Ellen Key, ”Minnen
av och om Emil Key” (3 bd, 1915—17); E.
Thermænius, ”Lantmannapartiet” (1928). E.Ths.
2) Ernst Axel Henrik K., läkare (1832—
1901), med. d:r i Lund 1861, prof, i
patologisk anatomi vid
Karolinska inst,
Stockholm, 1862—97. K:s
medicinska studier
inföllo under tiden
för den patologiska
anatomiens stora
uppblomstring vid
1800-talets mitt, han
mottog för livet
bestående intryck av
sina studier hos
Vir-chow i Berlin och
har förtjänsten av
att i Sverige ha förskaffat denna vetenskap
den ställning, den redan i andra länder
erhållit. Epokgörande voro även K:s jämte G.
Ret-zius utförda undersökningar i anatomi och
histologi, särsk. ”Studien in der Anatomie des
Nervensystems und des Bindegewebes” (1—2:
1, 1875—76; 2:2 utg. av Retzius 1903). Då 1863
tidskr. ”Medicinskt arkiv” upprättades, en av
dennas tre redaktörer, blev K., då den 1869
efterföljdes av ”Nordiskt medicinskt arkiv”,
sistn. tidskr :s huvudred., vilket han förblev
till sin död. Som medl. av 1882 års stora
lärov.-kommitté tog han initiativet till en
omfattande undersökning av de hygieniska
förhållandena vid Sveriges skolor (redogörelsen
härför tr. 1885 som bil. E till kommitténs
utlåtande). Under en hel mansålder deltog K.
på ett utomordentligt förtjänstfullt sätt i
ledningen av Karolinska inst. (dess rektor 1886
—97) och bidrog mer än någon annan till
lösandet av den fråga, som länge stått på
dagordningen: inst:s likställande med univ:s
med. fakulteter. Jämte G. Retzius utgav han
1872—80 den förträffliga
populärvetenskapliga serien ”Ur vår tids forskning”. Som
kulturpersonlighet under årtionden en av
Sveriges främsta, uppskattad icke minst för sin
personliga charm och lysande vältalighet, var
K. verksam för Nordiska museet, för
Stockholms högsk., en av stiftarna av sällskapet
Idun, generalsekreterare för de skandinaviska
naturforskaremötena 1880, 1886 och 1892 samt
ordf. 1898, o.s.v. 1882—87 tillhörde han A.k.
som (liberal) representant för Stockholms
stad. — Litt.: C. G. Santesson, ”A. K. och
Nordiskt medicinskt arkiv” (1932). C.
3) Ellen Karolina Sofia K., dotter till K.
1), författarinna (lx/i2 1849—25/4 1926). Hon
växte upp på Sundsholm och undervisades i
hemmet. Stor betydelse för hennes
utveckling fick fadern, som hon liknade till
temperament och karaktär. Under riksdagarna
— 297 —
— 298 —
Artiklar, som icke återfinnas
änder K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
