Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Khuen-Héderváry, Karl - al-Khwarizmi - Khyberpasset, Khaibar- - Kiaby - Kiær, 1. Anders Nicolai - Kiær, 2. Johan - Kiala - Kia-ling - Kiamari - Kiamil pascha (Kamil pascha) - Kiangsi, Kiang-si - Kiangsu, Kiang-su - Kiao-chou - Kiasm, chiasm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KIASM
av det ungerska överhuset
(magnatkammaren), erbjöds honom 2 gånger, 1894 och 1895,
att bilda ministär, men han avböjde. 1903
var han chef för 2 regeringar, som störtades
av de emot honom allt framgent oförsonliga
oavhängighetsgrupperna. 1904—05
hovminister under S. Tisza, 1910—12 ånyo
ministerpresident, stödde sig K.-H. nu på det av honom
nybildade nationella arbetarpartiet, vars
officielle ledare han blev 1913, samt omedelbar
parlamentsupplösning (1910); genom ren
obstruktion framtvingade oppositionspartierna
hans avgång (1912). Th.
al-Khwarizmi [-zoä’-], arabisk matematiker
och astronom, se a 1-C h w a r i z m i.
Khyberpasset [käl’bo-], K h a i b a r-, på
gränsen mellan Indien och Afganistan, ligger 1,122
m.ö.h. Sedan 1925 går järnväg hit från
Pe-shawar; den fortsättes av en bilväg västerut
till Kabul. Genom K. ha de flesta erövrare
av Indien kommit. O.P.
Kiaby, s:n i Villands hd, Kristianstads län,
ö.n.ö. om Kristianstad; 45,74 kvkm., därav
28,21 land; 933 inv. (1932; 33 inv. pr kvkm.);
12,76 kvkm. åker (1929; 45,3 °/o av
landarealen), 6,81 kvkm. skogsmark. — Kyrkan är av
tegel och byggd i senromansk stil, med
smalare, rakt avslutat kor, vars gavel är rikt
or-nerad; den är täckt av stjärnvalv. Bland
inventarierna märkes ett senmedeltida
altarskåp. — Egendom: Bäckaskog. — Pastorat: Ivö
och K., Villands kontrakt, Lunds stift. M.P.;E.W.
Kiær, [cär]. 1) Anders Nicolai K.,
norsk statistiker (1838—1919), anställdes vid
inrikesdep:s statistiska kontor 1861, byråchef
där 1867, direktör för Det statistiske
centralbyrå 1877—1913. K. har utg. talrika
statistiska arbeten, bl.a. ”Bidrag til belysningen av
skibsfartens ökonomiske forhold” (1877) och
”Undersökelse om indtægtsforholdene i
Norge” (1910). T.E-r.
2) Johan Aschehoug K., norsk
paleonto-log (1869—1931), 1909 prof, vid univ. i Oslo.
K. har behandlat Norges kambrosilur och dess
fossil; bl.a. har han givit en översikt över
Os-loområdets översilur och beskrivit den
under-kambriska faunan i Mjösenområdet. I den
till Downtonian (se d.o.) hörande sandstenen
i Ringerike fann han 1908 en rik fauna av
välbevarade Giganto’ straca och fiskar. De
förra fick K. ej tillfälle bearbeta, men
fiskarna har han till stor del beskrivit och leddes
därav till arbete med devoniska fiskar från
andra fyndorter, vilket givit synnerligen rika
resultat. K.A.G.
Ki’ala, gods i Borgå s:n, Nylands län,
Finland; areal 975 har. K. är känt sedan
1400-talet, tillhörde 1700—1814 ätten Adlercreutz,
— 313 —
senare bl.a. ätten Edelfelt. Nuv. ägare är ett
bolag, och huvudbyggnaden, en stor 2-vånings
träbyggnad, som blev svårt härjad av de röda
under frihetskriget, står obebodd. — Litt.:
”Herrgårdar i Finland”, 1 (1928). Th.P.
Kia-ling, vänsterbiflod till Yang-tsi-kiang (se
d.o.).
Kiamari, se K a r a c h i.
Kia’mil pascha (Kamil pascha), turkisk
politiker (1832—1913). Uppfostrad i England
och med starka sympatier för detta land, blev
K. 1877 statssekreterare i inrikesministeriet och
1882 chef för undervisningsministeriet. Under
Abdul Hamids regeringstid var K. upprepade
gånger storvisir och sökte efter ungturkarnas
revolution 1908 nedslå rörelsen, vilket
medförde hans fall. Det första Balkankriget kom
emellertid ungturkarnas anseende att sjunka,
och 1912 fick K. trots sin höga ålder åter
uppdrag att bilda regering. I jan. 1913 störtades
han av ungturkarna och dog kort efteråt. G.Jg.
Kiangsi, K i a n g-s i, prov, i s.ö. Kina, s. om
Yang-tsi-kiang; 174,300 kvkm.; 27,563,410 inv.
(1926; 158 inv. pr kvkm.). K. omfattar
Kan-kiangs bäcken; mellersta och s. delen är bergig
(600—1,200 m.ö.h.). Tack vare god bevattning
är K. mycket fruktbart; 54,000 kvkm. äro
odlade, därav 8,100 kvkm. risfält, särsk. på
slättlandet kring sjön Po-yang-hu; i s. odlas
övervägande sockerrör och te. Vattendragen äro
utomordentligt fiskrika. Bergen innehålla kol,
wolfram, kaolin, mangan, vismut och järn;
bergsbrukets produktionsvärde 12,3 mill. dollars
1925. Modern industri finnes knappt, men K.
är av ålder ryktbart för sin
porslinstillverkning (i King-tö-chen). Huvudstad är
Nan-chang. — Litt.: G. Wegener, ”Die chinesische
Provinz K.” (i ”Geographische Zeitschrift”,
1926). M.P.
Kiangsu, K i a n g-s u, prov, i Kina,
deltalandet kring Yang-tsi-kiangs och Huai-hos
mynningar; 101,265 kvkm.; 34,624,433 inv. (1926;
342 inv. pr kvkm., Kinas tätast befolkade prov.).
K. är utomordentligt bördigt. 35,900 kvkm. äro
odlade, därav hälften med ris; K. är främst
i Kinas risproduktion. Därjämte odlas i stor
utsträckning vete, bomull och mullbärsträd
(6,7 mill. ton silkeskokonger 1927). Havssalt
utvinnes i stora mängder. K. hemsökes ofta
av svåra översvämningar. Kejsarkanalen (se
d.o.) genomdrager prov. Moderna siden- och
bomullsspinnerier och -väverier ha uppstått i
de stötre städerna, Nanking, Shanghai,
Sü-chou o.a. Huvudstad är Chin-kiang. M.P.
Kiao-chou, se Kiautschou.
Kia’sm, c h i a s m (grek. chiasmo’s, av det
grekiska namnet chi på bokstaven z, eg.:
korsning, korsställning), i stilistiken om den
ord
— 314 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
