Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kidde, 1. Harald - Kidde, 2. Aage - Kidderminster - Kiderlen-Wächter, Alfred von - Kidnap(ping) - Kidron - Kiel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KIEL
sebeth” (1904), ”Den signede Dag” (1905),
”De stille Dage” (1906), ”Fru Hildes Hjem”
(1907), ”Martin Willéns underlige Hændelser”
(1911), ”En Vagabonds Roman” (1915),
”Skriveren fra Filipstad” (1917) m.fl. P.R-w.
2) A a g e Ingebjörn Sager Kaas K., den
föregåendes bror, politiker (1888—1918), medl. av
Folketinget 1918, utövade ett avgörande
inflytande på Höjres ombildning till det moderna
Konservative Folkeparti (se d.o.) dec. 1915.
K. var en glänsande politisk begåvning, en
nyskapare inom studentkonservatism och
konservativ ungdomsrörelse, samtidigt en hänförd
ledare av det sönderjydska arbetet n. om
Kongeaa. Fl.D.
Kidderminster [ki’daminsta], stad i England,
c:a 30 km. s.v. om Birmingham; 28,914 inv.
I K. fabriceras sedan 1735
Kidderminster-mattor. De ha varp av ullgarn el. oftare
bomullsgarn, hårt tvinnat, samt äro utförda i
ett slags dubbelvävnad i tuskaft, där inslaget,
av grovt ullgarn el. nöthår o.a. sträva garner,
nästan täcker varpen. Både färger och
mönster variera mycket. K. ha växlat utseende efter
tidsstilarna. I.
Kiderlen-Wächter [ki’-vä’ztor], Alfred von,
tysk utrikesstatssekreterare (1852—1912), i
diplomatisk tjänst sedan
1879, föredragande
råd på utrikesdep:s
politiska avd? 1888, i
vilken egenskap K.
åtföljde Vilhelm II
på dennes många
resor både inom och
utom landet,
sändebud i Köpenhamn
1895, minister i
Bukarest 1900, nov. 1908
t.f. statssekreterare
för utrikes ärenden
och juni 1910 statssekreterare. K. var en
handlingskraftig politiker med icke obetydlig
talang. Han stötte sig emellertid med kejsaren,
och ministertiden i Bukarest var att betrakta
som en förvisning. Sin insats som ledare av
Tysklands utrikespolitik gjorde han i samband
med Marockokrisen 1911; det var på K:s
initiativ kanonbåten ”Panther” landade i Agadir
(”pantersprånget”). K. hävdade under krisens
utveckling sin rätt att självständigt leda sitt
lands utrikespolitik och ställde i denna
angelägenhet två gånger kabinettsfråga. Den tyska
kraftförbrukningen i denna affär var
näppeligen värd resultatet: erkännandet av
Frankrikes rätt till Marocko mot för Tyskland
fördelaktigare gränsregleringar i tyska Kamerun.
Dessutom närmade sig England ytterligare
Frankrike, över huvud förlädes K:s insats på
ett så sent stadium av hans liv, att den
initiativrikedom och den konstruktiva förmåga, som
kännetecknade honom, ej kunde komma till
sin rätt. — Litt.: E. Jæckh, ”K.” (1924); W.
Andreas, ”K.” (i ”Historische Zeitschrift, 132,
1925). Arrh.
Kidnap(ping) [ki’dnäpip] (eng.), bortröva(nde
av) barn el. vuxna, urspr. (på 1600—1700-talen)
använt om sådant bortrövande i syfte att skaffa
arbetare till de amerikanska plantagerna, på
1800-talet ofta om abolitionisternas bortförande
av slavar från slavägarna, numera i allmän
betydelse. A.Km.
Kidron, bäck och dalgång ö. om Jerusalem
(se d.o. med pl.), skiljande staden från
Oljeberget. I K.-dalen finnas flera gamla
gravminnesmärken. Jfr Josafats dal. S.N.
Kiel [kil], huvudstad (sedan 1917) i
preussiska prov. Schleswig-Holstein; 213,881 inv. (1925).
K. anlades på 1200-talet av Adolf IV av
Schau-enburg på en halvö mellan Kieler Förde el.
Kanal i ö. (se K i e 1 b u k t e n) och Kleiner
Kiel, fordom en vik av Kieler Förde, i v., erhöll
1242 lybsk stadsrätt och anslöt sig 1284 till
han-san. K. hämmades starkt i sin utveckling av de
närbelägna hansestäderna Lübeck och Hamburg,
erhöll ss. residensstad för de holsteinska
grevarna en viss lokal betydelse men härjades
under 30-åriga kriget flera gånger av sv. och
kejserliga trupper. En ny blomstringstid gick
K. tillmötes genom grundandet av K.-univ.
(Christian-Albrechts-Universität) 1665; dock
hade K. 1867, då det blev preussiskt, endast
något över 24,000 inv. Efter det att K. blivit
en av Tyska rikets örlogshamnar, utvecklade
sig staden hastigt. K. blev säte för en stor
garnison, sjöförsvarsämbetsverk,
navigationsskolor och stora skeppsvarv, bl.a. Kaiserliche
Werft (nu Deutsche Werft med 8,000 arbetare),
Germaniawerft (5,000 arbetare) och
Howaldts-werke. Provinsämbetsverk, skolor och inst.
tillkommo, och affärslivet utvecklade sig, så
att K. redan 1899 hade över 100,000, 1910 över
200,000 och 1918 o. 245,000 inv. Genom
Ver-saillesfreden måste Tyskland bl.a. avstå från
sin flotta. K:s fästningsverk slopades, dess
garnison upplöstes, och staden förlorade i ett slag
sin betydelse som örlogshamn. K. blev i stället
en betydande handelsstad och ett
kulturcentrum för Nordtyskland med starkt intresse för
de nordiska länderna. — Omkr. den gamla
stadsdelen mellan Kleiner Kiel och Kieler
Förde samt Grosser Kuhberg s. därom växte under
senare hälften av 1800-talet nya stadsdelar upp,
så stadsdelen omkr. univ. och dess inst. i n.
och Holtenauförstaden, som i början av
1900-talet nådde fram till Holtenau på n. sidan av
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
— 317 —
— 318 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
