Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kiel - Kiel, Friedrich - Kielbukten - Kielce - Kieler Förde - Kielhorn, Lorenz Franz - Kielkanalen - Kielland, släkt - Kielland, 1. Kitty - Kielland, 2. Alexander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KIEL
Kiel- el. Nord-östersjökanalen. Till stadsdelen
ö. om Kieler Hafen ha industrien, de stora
skeppsvarven, kasernerna och örlogshamnen
förlagts. Efter kriget ombyggdes örlogshamnen
till handelshamn; vid Nord-östersjökanalen
uppstod Nordhamnen, vid dess mynning, n.ö.
om förstaden Wik, frihamnen och vid
Fried-richsort, n.ö. om Holtenau, Vossbrookhamnen.
Mellan Friedrichsort och Holtenau finns en stor
flygstation. Antalet ankomna och avgångna
fartyg uppgick 1931 till 5,643 om 1,277,000
nettoregisterton. Trafiken på
Nord-östersjökanalen berör mycket litet K., och kanalen har
snarare varit till nackdel än fördel för K:s
sjöfart. — Litt.: E. Hädicke, ”K.” (i ”Mit
teilungen der Gesellschaft für Kieler
Stadt-geschichte”, 1931). F.Ss.
Slottet härstammar från medeltiden men
ombyggdes vid 1500-talets slut. Bland kyrkorna
är Heilig-Geistkirche byggd i tidig gotik,
Nico-laikirche i sengotik. Rådhuset är från 1596.
Bland museer märkas det
arkeologisk-histo-riska (i forna univ.-huset), det på träarbeten
o.a. konstindustriella föremål rika
Thaulow-museet samt Kunsthalle. E.W.
Om K:s anläggning och äldre historia se
ovan. Efter Schleswigs förening med
Danmark var K. residens för hertigarna av
Hol-stein-Gottorp 1721—73; det kom därefter att
tillhöra den kungl. delen av Holstein. Sin
moderna betydelse fick K. som bas för den
tyska Östersjöflottan. Den tyska
revolutionen 1918 fick sin inledning genom
matrosernas revolt i K. — I K. slöts 14/i 1814 fred
mellan Sverige och Danmark efter 1813—14 års
krig (se D a n s k-s v e n s k a krig 11). I
freden anslöt sig konungen av Danmark till
koalitionen mot Napoleon och avträdde till Sverige
konungariket Norge, vilket skulle ”utgöra ett
konungarike förenat med Sverige”. Biländerna
Grönland, Island och Färöarna voro undantag
na. I understöd för Danmarks tillträde till
koalitionen skulle det av Sverige erhålla 1 mill.
rdr samt som ersättning för Norge svenska
Pommern och Rügen, varjämte Sverige lovade
att vid det allmänna fredsslutet verka för
ytterligare ersättning. — Samtidigt slöt Danmark
fred med England, varvid det avträdde
Helgo-land men återfick sina erövrade kolonier och
erhöll 400,000 p.st. pr år under sitt deltagande
i koalitionen. P.N-m
Kiel [kil], Friedrich, tysk tonsättare
(1821—85), studerade 1842—44 musikteori för
S. W. Dehn i Berlin och blev 1870 lärare i
komposition vid den nyinrättade musikhögsk.
i Berlin. K. var en högt uppskattad lärare; han
besatt en grundlig kontrapunktisk lärdom och
var en mästare i sträng musikalisk stil. Hans
— 319 —
mest betydande verk falla också inom
kyrkomusikens område, ss. oratoriet ”Christus” samt
två Requiem. N.B.
Kielbukten [kil-], ty. Kieler Bucht, bukt av
Östersjön mellan halvön Schwansen i v. och
Femern i ö. K. är i allm. grund; de största
djupen, 20 m. och något däröver, ligga s. om
Lange-land och utanför Eckernförder Bucht
Denna och Kieler Förde (i den inre delen
kallad Kieler Hafen) äro smala, mot s.v
inskjutande vikar, fjordar, dock utan att äga
de för de äkta fjordarna karakteristiska
djup-förhållandena. De anses bildade genom
glaci-fluvial erosion (se Glacifluviala bild
n i n g a r, sp. 389) och sedan utvidgade genom
iserosion. F.Ss.
Kielce [kjåltsi], vojvodskap i Polen, v. om
Weichsel; 25,741 kvkm.; 2,936,976 inv. (1931).
— Huvudstad K., v. om Lysa Gora; 58,397 inv.
Biskopssäte; prästseminarium. Socker- och
marmorindustri. I närheten finnas koppar-,
bly- och järngruvor. K. grundades o. 1170. M.P.
Kieler Förde [kV-], se Kielbukten.
Kielhorn [kiThårn], Lorenz Franz, tysk
indolog (1840—1908), 1866—81 prof, vid Deccan
college i Poona, 1882—1908 i Göttingen. K.
var framförallt en utomordentlig kännare av
den inhemska indiska grammatiken och av
indisk epigrafik. Hans huvudarbete är den stora
uppl. av Patanjalis ”Vyakaranamahabhashya”
(3 bd, 1*880—85). Jämte G. Bühler grundade
K. 1866 ”Bombay Sanskrit series” och övertog
efter dennes död 1898 ledningen av ”Grundriss
der indo-arischen Philologie und
Altertumskun-de”. C.F
Kielkanalen [kil-], se N o r d-ö s t e r s j
ö-kanalen.
Kielland [èäTan], vittutgrenad norsk släkt
stammande från Sogndal, Stavanger amt. Den
släktgren, som K.l)—3) tillhör, stammar från
stadskaptenen Jacob Jansen K. i Stavanger,
som där 1751 grundade ett handelshus, vilket
ägde bestånd till 1863 och på sin tid var ett
av Norges mest betydande. — Litt.: A. Kielland,
”Familien K.” (1897). C
1) Christine (Kitty) Lange K., norsk
målarinna (1843—1914), har främst tagit sina
ka-raktärsfulla motiv från Jærens enformiga och
storvulna natur. De vida slätterna med
moln-höljd himmel, mörka moras och saftigt gröna
ängar återger hon i sin djärva och
stämningsfulla, ofta tungsinta konst. M.Bjn.
2) Alexander Lange K., den föregåendes
broder, förf. (18/a 1849—®/4 1906), stud. 1867,
jur. cand. 1871. Som student läste han Heine
och Kirkegaard, vilka haft betydelse för hans
stil och hans livsåskådning; särsk. tog han
intryck av Kirkegaards kritik av statskyrka och
— 320 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
