Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina (Mittens rike) - Bankväsen - Jordbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KlNÄ
monopolrätt för de av staten ägda inst., ulan
överläts till en av privatbankerna bildad
förening. Denna bankförening erhöll särsk.
privilegier och utgör nu en fast överbyggnad för
K:s hela bankväsen, i mycket påminnande om
Federal reserve systemet i U.S.A. Sålunda
måste delägarbankerna hålla tillgodohavande
hos föreningen men ha även rätt att vid behov
få låna. Den tjänstgör även som statens
ombud i statliga och kommunala uppdrag, utgör
upplysningscentral i ekonomiska frågor m.m.
De oroliga politiska förhållandena i K. under
senare år ha utgjort ett stort hinder för
bankväsendets vidare utveckling. K.W-B.
Jordbruk. K. är ett utpräglat jordbruksland,
i det att 70—80 °/o av inv. leva av åkerbruk.
Den odlade arealen beräknas till 60 mill. har
el. 15 °/o av K.s hela yta. Blott i Shantung
lär mera än halva vtan vara odlad. Medan
i U.S.A. den odlade arealen uppgår till c:a 200
mill. och föder en befolkning på c:a 30 mill.,
livnär sig i K. minst 10 gånger så stor
folkmängd på något mer än 1/3 så stor odlad
Veteodlingen i Kina. Varje prick betyder 50,000 acres (20,235 har).
Land över 1,000 m.ö.h. punkterat. Efter L. Dudley Stamp, ”Asia”.
areal. Detta belyser skillnaden mellan ameri
kanska och kinesiska jordbruksmetoder och
anspråk på livet. K. är sedan gammalt det
intensiva jordbrukets land. Plogen är ett
urgammalt, ehuru icke särdeles fulländat redskap och
användes över hela n. K., medan hackan och
spaden äro vanligast i s., där jordbruket
övergår i trädgårdskultur. Brukningsdelarna äro
mycket små, i s. K. 3—5 har, i städernas
omgivningar t.o.m. blott 0,i—0,3 har. I n. äro de
dock större, emedan man här på gr. av
vintern blott kan taga ut 1 skörd pr år, emot
2—3 i s. K. Varje fläck skötes på det
noggrannaste och gödslas med avfall,
människoexkre-menter, avskräden, sot och slam från kanaler
och floder. — På gr. av bristen på husdjur har
man icke tillgång till djurgödsel. I n. är det
nog att tillföra åkern frisk löss från en
skärning i närheten. Egendomligt för kinesiskt
åkerbruk är, att det icke är kombinerat med
boskapsskötsel. I K. finnes praktiskt sett icke
ängsmark. Den odlingsbara jorden anses
alltför dyrbar att användas till foderproduktion
el. betesmark. Varje
tumsbredd odlas med
för människan direkt
användbara växter.
Boskapsskötsel anses icke
lönande. Förr åto
kineserna i n. kött och
uppfödde boskap för
detta ändamål, men
icke numera. Ej heller
förtära de mjölk el.
mjölkprodukter.
Nötboskap användes blott
som arbetsdjur, och
detta i ringa
utsträckning. Därför är icke
det kinesiska
lantbruket som det
västerländska organiserat
som ett samarbete
mellan åkerbruk och
boskapsskötsel el. mellan
kulturjord och
betesmark. I
berglandskapen, där blott
dalbottnarna och de nedre
dalsidorna äro odlade,
stöter kulturjorden
direkt till vildmarken,
som på sin höjd
utnyttjas till vedtäkt.
Bland kulturväxterna
odlas vete över hela
K. men främst i n.
Det är den eg. grund
— 391 —
— 392 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
