Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina (Mittens rike) - Försvarsväsen - Vapen och flagga - Mynt - Mått och vikt - Finanser - Bankväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINÅ
båtar, flodfartyg och avisofartyg av ringa el.
intet stridsvärde. E.O.B.;A. W.G.;H.S-k.
Vapen och flagga. K:s gamla symbol var en
drake. Det nuv. vapnet utgöres av en blå skiva,
belagd med en vit sol
med 12 strålar. — K:s
gamla flagga hade en
drake med gul duk.
Under republiken
infördes först en
flagga med 5 horisontala
band: röd, gul, blå,
vit, svart, vilken nu
avlösts av en röd
duk med blå
fyr
kant, belagd med vapnet i övre hörnet vid
stången. N.L.R.
Mynt. Efter att olika former av primitiva
penningar varit i bruk i K., framträdde o. 600
—500 f.Kr. de egendomliga s.k. spad- och
knivmynten, pu och tao. Årh. f.Kr. vann ett gjutet
mynt av koppar (el. brons) med fyrkantigt
hål i mitten insteg. Detta mynt, till en
början av skiftande storlek men efter hand i
huvudsak standardiserat, är mest känt under
européernas benämning cash och var till
slutet av 1800-talet det huvudsaki.
betalningsmedlet i K. Vid sidan därom cirkulerade
även silverbarrer av olika finhet och vikt. Nu
räknas t.ex. i Peking 1 koupingtael = 37,24 gr.
(finhet 0,987), i Shanghai 1 tael (se d.o.) —
36,61 gr. (0,985), i Han-kou 1 tael = 35,i (0,986).
Nominellt gällde följ, räkning: 1 tael (kin.
liang) = 10 mace (kin. chien) å 10 candareen
(kin. fen) å 10 cash (kin. Ii). Sedan
1500-talet hade även spanska piaster (dollars)
vunnit insteg, vilka på 1800-talet ersattes
hu-vudsakl. av mexikanska dollars men även av
brittiska Singapore- och Hongkong-dollars,
japanska yen och amerikanska trade
dollars. Efter o. 1890 började K. själv
utmynta dollars, efter bilden kallade d
rakdo 11 a r s, som 1914 efterföljdes av
Yüan-Shi-kai- och 1927 av Sun-Yat-sen-dollars med de
kända statsmännens resp, bilder; båda med
en finvikt av 23,97795 gr. Efter o. 1900 har K.
även fått moderna skiljemynt av koppar men
även av silver och nickel, vilka utträngt de
gamla cash, medan taelen ännu motstår
dollarn. Skiljemynten ha valören uttryckt i
cents, varav 100 äro avsedda att gälla en
dollar (kinesisk). I själva verket ha både de
och dollarn en skiftande dagskurs. 1930 gällde
t.ex. 265 kopparcents 1 dollar.
Skiljemyntsno-minalerna äro nu: 50, 20, 10 och 5 cents av
silver och 2 och 1 cents av brons. N.L.R.
Mått och vikt. Av de gamla måtten kunna
nämnas 1 li — 644,4 el. 575,5 m., 1 chang
å 10 chz = 3,6 m., 1 pi kul =100 kin (catty), 60,453
kg. Rymdmåttens storlek angivas i vikt. En
lag av 1929 påbjöd införandet av
metersystemet och skapade som en parallell
övergångsform och med likalydande namn på
enheterna av de gamla måtten ett enhetligare
system (märket standard). N.L.R.
Finanser. De sista årens budgeter ha
regelbundet lämnat underskott. För budgetåret 1/i
1929—30/6 1930 uppges inkomsterna till 438
mill. kinesiska dollars och utgifterna till 539
mill. För 1930/31 beräknades inkomsterna till
500 mill. och utgifterna till 640 mill och för
1931/32 dessa senare till 980 mill. Av
inkomsterna 1929/30 kommo 275 mill. från tullar, 122
mill. från saltskatt och även det övriga från
olika indirekta skatter. Av utgifterna föllo
större delen på försvaret, som drog en kostnad
av 245 mill. Statsskulden krävde 160 mill. För
sociala och administrativa ändamål utgåvos
blott 50 mill. Av 1931/32 års utgifter äro över
400 mill. avsedda för försvaret. Inre
tullavgifter avskaffades 1931. — Statsskulden uppgick
Vi 1931 omräknad i p.st. till något över 150
mill. p.st. och inrikes skuld till 740 mill. kin.
dollars. Som säkerhet ha i vidsträckt
omfattning lagts tullintäkterna. A.Vr.
Bankväsen. Ända fram till slutet av
1800-talet hade finansieringen av K:s handel utförts
av de många privata bankirer, som voro
sammanförda i två stora skrån, ett för städerna
och ett för landsbygden. Tack vare dessas
verksamhet upprätthölls ett relativt pålitligt
myntvärde, en bankvaluta, av stor betydelse för
näringslivet i dess helhet. Bristen på ett
ordnat officiellt penningväsen har alltid varit
största hindret för en allmän utveckling av K:s
bankväsen. 1897 hade den första rent
kinesiska aktiebanken, Imperial bank of China,
grundats efter mönster av Hongkong and Shanghai
banking Corporation, men först efter
sekelskiftet uppstodo en rad inhemska aktiebanker, av
vilka de flesta gingo under i samband med
gummikrisen 1910. I avsikt att bygga upp ett
regeringens eget organ för en nydaning av
penningväsendet i landet hade 1905 grundats
Hupubank, finansministeriets bank. Efter en
ombildning 1911 ändrades namnet till Kinas
bank, men någon verklig centralbank har den
aldrig blivit. Ännu en bank tillkom 1907
genom statsmakternas försorg, näml.
Affärsbanken. — Under världskriget ombildades flera
bankirfirmor till affärsbanker med rätt även
till sedelutgivning, men mycket snart
genomfördes en centralisering av emissionsrätten, så
att av de 1922 existerande 50 bankerna endast
3 hade rätt till egen sedelrörelse. Egendomligt
nog koncentrerades icke sedelutgivningen med
— 389 —
— 390 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
