Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina (Mittens rike) - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsen - Tidningspress - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINA
dharma, som helt inriktar sig på meditationen
som vägen till ett extatiskt uppgående i den
kosmiska gudomen; Tien-tai-sekten, grundad på
500-talet av Chi-i, som enar alla läroriktningar i
ett stort system, där varje riktning erkännes
ha förtjänst från vissa synpunkter, ett system
som upphöjt sutran ”Miao fa lien hua king”
(”Saddharma pundarika sütra”, hyllning till
alla buddhaer och bodhisattvaer, övers, i ”The
sacred books of the East”, ed. J. F. Müller,
21, 1884) till den heligaste och förnämsta.
Från Tang-dynastiens slut har buddismen
väsentligen övergivits av den bildade
överklassen men har alltjämt ett oerhört starkt
grepp över K. ss. enkel folkreligion, med ett
otal, delvis mycket stora och ståtliga tempel
över hela landet; i nordligaste K. äro dessa
ofta lamaistiska. — över huvud är det mycket
svårt att draga bestämda gränser mellan de
olika religionerna i K. Dyrkan av fädernas
andar är generell. Den enklare publiken
ägnar sig i lika mån åt taoismens och
buddismens gudar och helgedomar, är fylld av
båda-deras folklore, och har samtidigt fått
inhamrad i sig den konfucianska etiken,
överklassen, i det längsta konfuciansk, numera i stor
utsträckning agnostisk, har ej så liten
dragning åt samma folkliga föreställningar och
engagerar t.ex. gärna vid begravningar både
tao-präster och buddhapräster. —
Romerskkatolska kyrkan har drivit mission i K.
sedan slutet av 1200-talet; 1929 räknade den
2,486,841 infödda trosbekännare;
protestantisk mission började först 1807, den räknade
1922 806,926 till kristendomen omvända
kineser (kommunikanter endast omkr. hälften);
ryska ortodoxa kyrkan har missionerat här
sedan slutet av 1600-talet, hit hörde 1923
5,000 infödda; muhammedaner finnas i alla
K:s provinser (jfr Mission). — Litt.: J. J.
M. de Groot, ”The religious system of China”,
6 (1892—1910); R. F. Johnston, ”Buddhist
China” (1913); ”Främmande
religionsurkun-der” utg. av N. Söderblom, 3 (1908); E. T. Folke,
”1 drakens skugga” (1923); B. Karlgren, ”K:s
och Japans religioner” (i ”111.
religionshistoria”, 1925), ”Från Kinas tankevärld” (1929).
B. K.
Undervisningsväsen. Den nya rörelse, som
växte fram 1905 och avsåg en modernisering
av det ytterligt föråldrade skolväsendet, har
gjort stora framsteg under de senaste
årtiondena. Enl. en 1922 antagen plan skola finnas
tre huvudtyper av skolor: folkskolor (för
åldern 6—12 år), mellanskolor el. yrkesskolor
(12—18 år), univ. el. annan högsk. (18—23 år).
För vidare utbildning finnas särsk.
vetenskapliga inst. Hela antalet skolor beräknades 1923
vara o. 180,000 med i runt tal 6,4 mill. elever.
För den högre bildningen är sörjt genom 9
statliga univ., av vilka det mest bekanta är
na-tionaluniv. i Peking. Vidare finnas åtskilliga
univ., som underhållas på privat väg. 1928—
29 funnos sammanlagt 34 (statliga och privata)
univ. och 16 tekniska högsk.; studentantalet var
s.å. 19,500. Talrika katolska och protestantiska
missionsskolor finnas dessutom. 1924 hade
dessa 260,000, resp. 300,000 elever. Dessa skolor
ha dock inför de senaste åren nationalistiska
tendenser fått inskränka sin verksamhet
betydligt och framförallt bereda större plats i
undervisningen för kinesiska förhållanden. G.Jg.
Tidningspress. Den inhemska kinesiska
pressen i modern mening fick först efter
revolutionen 1911—12 större betydelse. Ingen tidn.
har dock fått vidare spridning. De förnämsta,
”Shih Pao”, ”Shun Pao”, ”Sin Wan Pao”, alla
i Shanghai, ”Ishib Pao” i Peking samt ”Ta
Kung Pao” i Tientsin, ha o. 100,000
prenumeranter. I de större handelsstäderna utkomma
tidn. på europeiska språk, framförallt engelska,
vanl. ägda och red. av européer; de viktigaste
äro ”China Times” och ”North China Daily
news”, grundad 1850, båda i Shanghai. H.E.
Litteratur. Den kinesiska litteraturens första
stora tid sträcker sig från o. 500 f. Kr. till
Chou-dynastiens fall. Ett betydande litterärt
centrum blev feodalriket Lu, där Konfucius
(d. 479 f.Kr.) och hans lärjungar och
efterföljare verkade. Genom denna skolas förmedling
äga vi dels sparsamma rester av en tidigare
litteratur, dels det konfucianska tänkandets
viktigaste verk. De förra voro främst: ”Yi
king”, en gammal spådomsurkund med
spekulativa utläggningar; ”Shu king”, en saml.
historiska dokument, mest högtidliga haranger av
konungar och statsmän, av vilka de flesta
förskriva sig från Chou-dynastiens första tid, ett
fåtal från 2:a årtusendet f.Kr.; ”Shi king”, 305
längre el. kortare oden, dels sånger i folklig
stil, dock överarbetade av skalder vid det kungl.
hovet, dels festsånger och offerhymner, de allra
flesta från Chou-tidens l:a årh. De senare voro:
”Lun yü”, d.v.s. Konfucius’ samtal,
upptecknade av hans lärjungars lärjungar, ett par
filosofiska traktater, ”Ta hüe” och ”Chung yung”, trol.
båda av hans sonson Kung K i, vidare
”Meng-tsi” (Mencius) av M e n c i u s (d. 289 f.Kr.), och
”Sün-tsi” av Sün King (mitten av 3:e årh.
f.Kr.). Samma lärdomsskola i Lu ha vi också
att tacka för såväl historiska som rituella
texter av betydande intresse. Konfucius själv
ex-cerperade furstedömet Lus annaler från 722
till 481 f.Kr., korta och knappa uppteckningar
om viktigare händelser, betitlade ”Chun-tsiu”
(”Vår och höst”). Till denna finnas dels två
— 399 —
— 400 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
