Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - al-Kindi, Abu Jusuf Jakub ibn Ishak - Kindpansrade fiskar - Kindpåsar - Kindpåsgnagare - Kindpåsmöss - Kindpåsråttor - Kinds härad - Kinds kontrakt - Kinds och Redvägs domsaga - Kindt, Johan Wilhelm - Kineas - Kinell, Gustav - Kinematik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINEMAT1K
förföljelserna mot mutaziliterna under den
ortodoxe kalifen al-Mutawakkil konfiskerades K:s
bibliotek till strax före hans död. G.O-r.
Kindpansrade fiskar, Scleropa’rei, en grupp
benfiskar, utmärkt genom förlängt bakre undre
ögonben samt förtjockade, oledade, ofta fria
strålar i nedre delen av bröstfenan. Gruppen
omfattar till utseende, fortplantning och
levnadssätt ganska skilda former, bland vilka må
nämnas kungsfiskar, knorrhanefiskar,
simpfis-kar, pansarsimpor, sjuryggfiskar och sugfiskar
(se d.o.). N.H-n.
Kindpåsar. Inre k. äro säcklika
utbukt-ningar från munhålans vägg och finnas hos
åtskilliga gnagare, ss. hos murmeldjuren, och
många apor (se d.o., sp. 6 och 7). Y11 r e k.
benämnas de hos kindpåsgnagarna
förekommande, på insidan hårbeklädda inbuktningarna
från kindernas utsida. — K. användes till
förvaring av den föda, som ej omedelbart förtäres.
Denna införes med tungan i de inre och med
framfötterna i de yttre k. H.W.
Kindpåsgnagare, en grupp nord- och
mellanamerikanska gnagare, som utmärkas
därigenom, att de äro försedda med yttre kindpåsar
(se d.o.). Hit räknas 2 fam., kindpåsmöss och
kindpåsråttor (se d.o.). H.W.
Kindpåsmöss, Heteromy’idæ, fam.
tillhörande gnagarna, äro slanka djur med lång svans.
Bakfötterna äro förlängda. Till fam. räknas
kindpåsspringmusen,
Dipo’do-mys philii’psi, som förekommer i Kaliforniens,
Texas’ och Mexikos öknar och gräver
underjordiska hålor; den lever av växtdelar. Hit
räknas även kängurumöss, Pero’dipus,
med starkt förlängda bakben. De förekomma i
ofruktbara trakter i s. Nordamerika. Y.Ln.
Kindpåsråttor, Geomy’idæ, fam. tillhörande
gnagarna, äro klumpiga former med kraftiga
ben. Framfötterna äro utbildade till grävorgan.
De leva underjordiskt och göra stor skada.
G o f f e r n, Ge’omys bursa’rius, förekommer i
Mississippibäckenet, där den gör skada genom
att förstöra trädrötterna. Y.Ln.
Kinds härad, i sydöstligaste Älvsborgs län (se
karta vid Västergötland), omfattar
socknarna Ljushult, Hillared, Sexdrega, Roasjö,
Redslared, Svenljunga, Ullasjö, örsås, Revesjö,
Holsljunga, Mjöbäck, Älvsered, Mårdaklev,
Kalv, ö. Frölunda, Håcksvik, Sjötofta,
Am-björnarp, Mossebo, Tranemo, Nittorp,
Lungs-arp, ölsremma, Dalstorp, Hulared, S. Äsarp,
Månstad, Länghem, Dannike, Tvärred,
Mar-bäck, Finnekumla, S. Säm, Gällstad och
Grönahög; 2,206,81 kvkm., därav 2,049,74 land; 28,533
inv. (1932; 13 inv. pr kvkm.); 201,5» kvkm.
åker (1927; 9,8 °/o av landarealen), 1,23 7,68 kvkm.
skogsmark. K. ligger i v. delen av Sydsv. hög-
Uppslagsbok. XV. _ 417 _
14
Artiklar, som icke återfinnas
landet, som här är delvis upplöst genom n.-s.
dalgångar, av vilka Ätrans är den mest
betydande. Berggrunden består av gnejs,
jordarterna av morängrus, smältvattenälvarnas
sand- och mjälavlagringar samt av torv. 1920
levde 63,3 °/o av åkerbruk, boskapsskötsel och
skogsbruk, 19,6 °/o av industri och hantverk.
Inom industri och hantverk har textil- och
beklädnadsindustrien stor betydelse. Sömnad,
yllestickning och något bleckslageri äro
hemindustrier i n. K. Häradet bildar ett tingslag
i Kinds och Redvägs domsaga och utgör Kinds
kontrakt i Göteborgs stift. — Litt.: B.
Ster-ner, ”Hemindustribygden i Kinds och Marks
härader” (i ”Sv. geogr. årsbok”, 1927). G.N.
Kinds kontrakt. 1) K.k. i Göteborgs stift
omfattar 9 pastorat: Mjöbäck, Älvsered och
Holsljunga; Svenljunga, örsås, Revesjö,
Redslared och Ullasjö; Sexdrega, Roasjö, Ljushult
och Hillared; Länghem, Dannike, Månstad och
S. Åsarp; Gällstad, S. Säm och Grönahög;
Tvärred, Marbäck och Finnekumla; Dalstorp,
Hulared, Nittorp, ölsremma och Ljungsarp;
Tranemo, Mossebo, Ambjörnarp och Sjötofta;
Kalv, Håcksvik, Mårdaklev och ö. Frölunda;
28,533 inv. (1932). J.C.
2) K.k. i Linköpings stift omfattar 5 pastorat:
Kättilstad och Tjärstad; Horn och Hycklinge;
Vårdnäs; V. Eneby och Kisa; Hägerstad och
Oppeby; 16,629 inv. (1932). J.C.
Kinds och Redvägs domsaga i Älvsborgs län
omfattar 2 tingslag: Kinds hd (tingsställe
Svenljunga) och Redvägs hd (tingsställe
Ulricehamn); 38,051 inv. (1932). J.C.
Kindt, Johan Wilhelm, ståletsare vid
Wira bruk under åren 1749—58. Till börden
tysk och tillhörande en på vapenområdet känd
Solingen-släkt, inkallades K. genom Fredrik I:s
förmedling. K. och Johan Bertram, som även
arbetade i Wira, voro de enda mera kända
vapenetsarna i Sverige på 1700-talet. Ett stort
antal värj- och hirschfängar-klingor från
denna tid äro ornerade och signerade av K. (sign.:
I.W.K.). G.W.F.
Ki’neas (lat. Cineas), thessalisk vältalare, av
konung Pyrrhos använd i diplomatiska värv,
get vid Ausculum (279 f.Kr.). Honom tillskri
bl.a. ss. fredsunderhandlare med Rom efter
sla-ves den berömda karakteristiken av Roms
senat ss. ”en samling konungar”. H.Sj.
Kine’ll, Erik Gustav, överstelöjtnant (f.
21/4 1847), har nedlagt ett betydande arbete
inom Sv. eldbegängelseföreningen (hedersled.
1929), vars centralstyrelse han tillhörde 1912
—29, därav ss. ordf, fr.o.m. 1915, samt efter
1929 inom dess Stockholmsavd. Se E 1 d b
e-g ä n g e 1 s e, sp. 232 och 235. G.S-r.
Kinemati’k, fys., en av A.M. Ampère införd be-
— 418 —
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
