Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kinematograf - Kinematograffilm - Kinematografi - Kinesa - Kineser - Kinesiska muren, Stora muren - Kinesiska sjukan - Kinesiska språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINESISKA SPRÅKET
torn, och när den förra delen tagit slut,
igång-sättes den senare. Det är nödvändigt, att
i början av den senare delen av filmen
även finnes slutet på den förra, varigenom
växlingen av apparat kan åstadkommas, så att
åskådaren knappast märker densamma. —
Genom den ryckvisa frammatningen av
filmen utsättes denna för starkt slitage med
åtföljande försämring av bildkvaliteten.
Försök ha gjorts att använda kontinuerligt
löpande film och på optisk väg genom reflexion
mot roterande speglar åstadkomma den
stillastående bilden. Medan detta system vid
upptagningen ej erhållit större användning, finnas
däremot kinoprojektorer grundade på denna
princip i allmänt bruk (M e c h a u
projektor). — Vid fotograferingen av
filmbilder tagas i allm. 16—25 bilder i sek., och
för att så naturligt som möjligt återgiva den
filmade handlingen borde vid
reproduktionen samma bildfrekvens användas. Detta är
dock aldrig fallet, u»an bildfrekvensen vid
reproduktionen är alltid större, uppgående till
25—36 bilder pr sek. För spec.
vetenskapliga el. pedagogiska ändamål el. för att
åstadkomma särsk. effekter (s.k. trickfilm)
varierar man inom täml. vida gränser
förhållandet mellan bildfrekvensen vid
upptagningen och reproduktionen. Då vanl. den
senare hålles oföränderlig, kan man ant.
öka den förra, s.k.
ultrarapidupp-tagning, varvid vid reproduktionen den
filmade handlingen, en snabbt förlöpande
sportprestation, ett hopp el. dyl., tyckes äga rum
ytterst långsamt, el. också minska densamma,
varigenom ett händelseförlopp, som i
verkligheten kan taga tim. el. dagar i anspråk,
t.ex. en örts växande, en blommas utslående,
kan reproduceras på några få min. — Bland
övriga trick och avarter må nämnas det inom
filmkonsten brukliga förfarandet med i
varandra småningom övergående bilder, vilket
åstadkommes därigenom, att vid
upptagningen av den ena bilden objektivet successivt
avbländas, varefter filmen vrides tillbaka och
den andra bilden exponeras på vanligt sätt,
men med småningom öppnat objektiv. Vid
tecknade filmer fotograferas efter
varandra en serie bilder, på vilka rörliga fig.
tecknats i successivt något förändrade lägen.
Härför erfordras ett mycket stort antal
teckningar, t.ex. för en film av 10 min.
varaktighet ung. 20,000 stycken. — Beträffande
återgivning av ljud i samband med
filmförevisning se L j u d f i 1 m. — Litt.: E. Coustet,
”Trai-té pratique de cinématographie” (2 bd, 1913
—15); H. Lehmann, ”Die Kinematographie”
(2 Aufl. 1919); F. P. Lisegang, ”Wissen-
— 425 —
Artiklar, som icke återfinnas
schaftliche Kinematographie” (1920); H.
Joachim, ”Die neueren Fortschritte der
Kinematographie” (1921); G. M. Coissac, ”Histoire du
cinématographie” (1925); H. V. Hopwood,
”Living pictures” (2 ed. 1925); A. Odencrants,
”Den moderna kinematografien” (1926); A.
R. Schulze, ”Kinopraxis” (1929); J. Hertzberg,
”Kinematografi” (i ”Uppfinningarnas bok”, 9,
1929). Tidskr.: ”Der Kinematograph” (sedan
1907); ”Kinotechnik” (sedan 1919);
”Film-technik” (sedan 1925). N.R-e.
Kinematogra’ffilm, se Film, sp. 387.
Kinematografi’, kinematografkonsten, se K
i-nematograf och Film.
Kine’sa, sedan omkr. mitten av 1800-talet
vanligt uttryck (särsk. i studentspråket) med
betydelse: bo el. ligga över natten (utan att
betala), vistas som tillfällig gäst.
Kineser, mongoliskt folk, utgör
huvudmassan av befolkningen i Kina (se d.o., sp. 362 ff.).
Kinesiska muren, Stora muren (kin.
Wang li chang cheng, den 10,000 li långa muren;
mongoliska Jagan kerme, det vita bandet), en
o. 2,450 km. lång mur, påbörjad av kejsaren
Shi-huang-ti (221—210 f.Kr.) till skydd mot de
centralasiatiska nomadernas anfall mot Kina.
K.m. är uppförd under användning av tidigare
försvarsverk med samma ändamål. Stora delar
av densamma förnyades under kejsarna av
Ming-dynastien (1368—1644). K.m. börjar i
prov. Kansu, strax v. om staden Su-chou, där
själva huvudvägen för handeln på det inre
Asien och Europa gick fram, och slutar vid
Liao-tungviken vid Shan-hai-kuan. Flerstädes
är muren dubbel och på många ställen, bl.a. i
närheten av Peking, tredubbel. Muren är ofta
avbruten av vakttorn, som framförallt äro
förlagda till strategiskt viktiga bergpass och
portarna vid genomfartsvägarna. Bland de mest
bekanta portarna är Kujung-kuan med
inskrifter från 1345 på 6 olika språk. K.m. är i våra
dagar på många ställen starkt raserad. — Bild
se art. Chili. * G.Jg.
Kinesiska sjukan, se Influensa.
Kinesiska språket. Det kinesiska språket är
den största representanten för de s.k.
indo-kinesiska el. siniska språken, en väldig
språk-familj, som sträcker sig över hela K. och Tibet
och stora delar av Bortre Indien. Med övriga
grenar av denna familj är kinesiskan blott
avlägset släkt, närmast väl med tai-språken
(siamesiskan m.fl.). Själv sönderfaller det
moderna kinesiska talade språket i en mängd dial.
Av dessa äro dock alla de, som talas n. om
Yang-tsi (utom ett litet hörn av Kiang-su) och
i vissa stora delar (Hunan, Yünnan etc.) s.
därom, varandra så närstående, att de någorlunda
kunna inbördes förstås; de bruka sammanfö-
— 426 —
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
