Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kinnefjärdings, Kinne och Kållands domsaga - Kinne härad - Kinne-Kleva - Kinnekulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINNEKULLE
tar Kinnefjärdings, Kinne och Kållands
härader (tingsställe Lidköping); 30,997 inv. (1932).
J.C.
Kinne härad, i Skaraborgs län, omfattar
större delen av Kinnekulle samt slätten ö. och s.ö.
därom (se karta vid Västergötland),
socknarna Västerplana, Medelplana,
österplana, Kestad, Kinne-Kleva, Sil, Kinne-Vedum,
Fullösa, Forshem, Bredsäter, Lugnås,
Holme-stad, Götene med Götene municipalsamhälle,
Vättlösa samt Ledsjö med en del av
Lunds-brunns municipalsamhälle; 371,47 kvkm., därav
368,81 land; 11,942 inv. (1932; 32 inv. pr kvkm.);
163,87 kvkm. åker (1927; 44,4% av landarealen),
136,97 kvkm. skogsmark. 1920 levde 55,8 % av
befolkningen av jordbruk med binäringar, 26,a
% av industri och hantverk (15,7 % av
jord-och stenindustri; kalkstensbrytning m.m. på
Kinnekulle, tillverkning av kvarnstenar vid
Lugnås). K. tillhör Lidköpings fögderi,
Kinnefjärdings, Kinne och Kållands domsaga samt
Kinna kontrakt. J.C.
Kinne-Kleva, s:n i Kinne hd, Skaraborgs län,
på Kinnekulles nedersta s.ö. sluttningar; 8,is
kvkm., därav 8,is land; 561 inv. (1932; 69 inv.
pr kvkm.); 6,30 kvkm. åker (1927; 77,3% av
landarealen), 0,i4 kvkm. skogsmark. —
Pastorat: Husaby, Skälvum, Ova, K.-K. och Sil,
Kinna kontrakt. J.C.
Kinnekulle, bergshöjd i Västergötland och
Skaraborgs län, vid ö. sidan av Kinneviken i
Vänern, omfattande 8 socknar el. sockendelar.
K. höjer sig som en fritt liggande, skogklädd,
flack, vulkanliknande kägla över omgivande
slättland och når sin största längd 14 km. i
n.n.ö.—s.s.v. riktning med en maximibredd av 7
km. Topphöjden är 309,9 m.ö.h. el. 262,8 m.
över Vänern. Geologien är särdeles väl känd.
Liksom de övriga till sin natur för Sverige
säregna s.k. Västgötabergen är K. ett typiskt
platå-el. taffelberg och en erosionsrest av ett förr
vidsträckt, sammanhängande kambro-siluriskt
for-mationskomplex. Dess underlag, synligt längs
stranden av Råbäck och Blomberg, utgöres av
den plana, föga förändrade, av urbergsgnejs
bestående, subkambriska utjämningsytan, vid
ö. foten nående c:a 70 m.ö.h., vid v. Vänerns
yta. Där ovanpå kommer i nästan horisontellt
läge i tur och ordning följ, rikt fossilförande
lager: 1) kambrisk sandsten (c:a 33 m.),
vilande med smärre konglomerat på den starkt
kaolinvittrade gnejsytan, 2) kambrisk
alunskif-fer med orsten (c:a 21 m.), 3) ordovicisk
kalksten med smärre skifferbankar (c:a 109 m.), 4)
översilurisk (gotlandisk) skiffer (c:a 60 m.).
Ovanpå denna mot gränsytan hårdbrända
(kon-taktmetamorfoserade) skiffer vilar 5) en c:a 30
m. mäktig barrskogsklädd kalott el. täcke av
1 Apostlagrotlan
2 Domarering
3 Forngrav
4 Hils aby klosterruin
5 Husaby källa
6 Hällristningar
7 Källa
8 Minnessten
9 Mörkeklev
10 T red ing s stenar
11 Turisthotell
12 Utsiktstorn
△ KalkstensbroU
Karta över Kinnekulle. Efter S.T.F:s
årsskrift 1924.
svart, finkornig, tät diabas, s.k. Kinnediabas,
även kallad ”järnsten” el. trapp på gr. av dess
rätvinkliga trappstegsformiga förklyftning.
Diabasen, som bildar K:s hjässa, Högkullen, är
sannolikt intrusiv, d.v.s. har urspr. inträngt
ss. en magmabädd under ett numera
bortde-nuderat tak av yngre översiluriska lager och
tillhör möjl. den kaledoniska orogenesen.
Dess tillförselkanal är till Sitt läge ej känd.
Den har utgjort ett skydd mot den
nedträngande denudationen. K:s sidor höja sig
alltefter de olika bergarterna i plana terrassartade
avsatser, som ofta givit socknarna deras
namn — öster-, Väster- och Medelplana — och
som utåt begränsas av branta stup, s.k. klevar,
t.ex. sandstens- och rödstensklevarna (röd
ortocerkalk). Den i det hela bördiga
jordmånen och yppiga floran växla dock på de olika
— 441 —
— 442 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
