Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kinnekulle - Kinnekulle—Lidköpings järnväg - Kinnekulleverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINNEKULLE—LIDKÖPINGS JÄRNVÄG
Kinnekulles platå.
Ur S.T.F :s bildarkiv.
avsatserna. På de stora klevarnas terrassplan,
särsk. på alunskifferterrassens, har
bebyggelsen mest brett ut sig med sockerbets-,
vete-och kornodling bland löv- och parkängar,
trädgårdar och herresäten, ss. Hönsäter,
Hälle-kis, Råbäck och Blomberg. Vegetationen är
yppig med murgröna, bok, ek, alm, ask och
fågelbär. Kalkstensterrassen har däremot
tunnare jordmån och övergår på K:s ö. sida t.o.m.
i ofruktbar alvarnatur. — Till långt fram
postglacial tid bildade K. en för vågorna starkt
Ur S.T.F.s bildarkiv.
Mörkeklev, Kinnekulle.
exponerad ö. i havet. Från denna tid datera
sig klevarnas, särsk. rödstensklevens, många
bekanta grott- och raukbildningar, vilka nå
högsta marina gränsen 125—127 m.ö.h.
Kalkstens- och alunskifferbrytning och -bränning,
oljeframställning ur de särdeles bituminösa
skiffrarna o.a. industriell verksamhet i stor skala
ha på senare tid spolierat mycket av K:s natur,
vilket bl.a. föranlett fridlysning av vissa på
naturminnen rika områden. — Litt.: G. Holm
& H. Munthe, ”K.” (i Sveriges geol. undersökn.”,
Ser. C, n:r 172, 1901); A. G. Högbom, ”Über die
subkambrische Landfläche am Fusse vom K.”
(i ”Bulletin of the Geol. inst. of the Univ. of
Uppsala”, 19, 1923—25), ”Sv. turistför:s
årsskrift”, 1924. G.Fn.
Kinnekulle—Lidköpings järnväg mellan
Forshem vid Kinnekulle och Lidköping äges av
K.-L. järnvägs-a.-b., har spårvidd 0,89i m., längd
29 km. samt öppnades för trafik 1897—98. Fr.E.
Kinnekulleverken, oljeskifferdestillationsverk
och kalkbrott i Götene, Skaraborgs län. 1924
påbörjades vid K. försök att ur alunskiffer
utvinna brännolja. Försöken fortsattes senare på
Statens bekostnad och visade ur teknisk
synpunkt tillfredsställande resultat. Ekonomiskt
var driften icke lönande. 1932 inköptes K. av
Staten, främst för att skapa en möjlighet till
— 443 —
— 444 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
