Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kircher, Athanasius - Kirchhoff, Gustav - Kirchhoff, Adolf - Kirchhoff, Alfred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KIRCHER
Kircher [kiTzar], Athanasius, tysk
jesuit, polyhistor (1602—80), blev 1630 prof, i
Würzburg, flydde
1633 till Avignon och
fick sedan befattning
i Rom som lärare i
matematik vid
Colle-gium romanum. K.
skrev i de mest
växlande ämnen, såväl i
matematik och fysik
som i filologi, särsk.
orientalisk, många
arbeten, vilka dock
anses som föga
tillförlitliga och
bristan
de i kritiken. — Ss. behandlande geologiska
ämnen, har ett av hans arbeten, ”Mundus
sub-terraneus” (”Den underjordiska världen”, 1664)
sitt intresse, i det att här framställes en
omfattande teori om jordens byggnad. K. hade
på sina resor sett vulkanerna Etna, Stromboli
och Vesuvius samt varit vittne till den
förödande kalabriska jordbävningen 1638.
Jordens inre tänkte han sig bilda en centraleld,
Kirchers bild av jordens inre och dess
förbindelser med vulkanerna och haven.
som genom smärre härdar matar vulkanerna,
och antog, att där även finnas vattenfyllda
hålrum, som stå i förbindelse med världshaven.
— I fråga om fossilen stod han på den gamla
ståndpunkten, som ansåg dem vara naturens
lek. I en punkt hyste K. åsikter, som voro
långt före hans tid, i det han ger tydliga bevis
för att värmen i jorden tilltager med djupet.
— Självbiografi (1910, på tyska); biografi av
K. Brischar (1877). K.A.G.
Kirchhoff [ki’r^håf], Gustav Robert, tysk
fysiker (1824—87), prof, vid univ. i Breslau
1850, i Heidelberg
1854 och i Berlin
1875. K. var en
ytterst mångsidig
forskare, och hans
arbeten, huvudsaki. av
teoretisk natur,
omfatta alla områden
av fysiken. Inom
mekaniken
behandlade K.
elasticitefslä-ran, inom
värmeläran termodynamiken
och värmeledningen,
inom optiken ljusets utbredning och
sambandet mellan emission och absorption av
strålning (jfr Kirchhoffs strålningslag),
inom elektricitetsläran lagarna för förgrening
av elektriska strömmar (jfr Kirchhoffs
lagar), m.m. K. upptäckte jämte Bunsen
spektralanalysen (1859) och utförde på
grundval härav en grundläggande undersökning av
solspektrum. ”Gesammelte Abhandlungen”
(1882; suppl. därtill utg. av L. Boltzmann,
1891). N.R-e.
Kirchhoff [ki’rzhåf], Johann Wilhelm
Adolf, tysk filolog (1826—1908), prof, i
Berlin sedan 1865, har utg. flera förträffliga
text-uppl. av bl.a. Aischylos (1855) och Euripides
(s.å.), det för kännedomen om umbriskan
viktiga samlingsverket ”Die umbrischen
Sprach-denkmäler” (2 bd, 1849—51, jämte Ph.
Auf-recht) samt litteraturhist. undersökningar till
Homeros’ Odyssé (1859) och Thukydides
(1895). W.N.
Kirchhoff [ki’r/håf], Alfred, tysk geograf
(1838—1906), prof, i geografi i Halle 1873—
1904, utgav bl.a. läroböcker i geografi
(”Schul-geographie”, 1888, 22 Aufl. 1923, ”Erdkunde für
Schulen”, 1893, 20 Aufl. 1926) samt redigerade
geografiska samlingsverk (”Länderkunde von
Europa”, 5 bd, 1887—1905, ”Forschungen zur
deutschen Ländes- und Volkskunde”, 1885 ff.,
m.fl.). K. arbetade mycket på att reformera
skolgeografien, som tidigare nästan helt och
hållet framträdde som en historisk-statistisk
vetenskapsgren. Geografiundervisningen i
skolorna bedrevs så gott som uteslutande av
historiker, och geografer av facket funnos över
huvud ej bland skolornas lärare. Det anses till
stor del vara K:s förtjänst, att geografien nu
är ett självständigt undervisningsämne vid
tyska univ. och skolor. K. framhöll starkt
geografiens naturvetenskapliga sida. ”Geografien
är en naturvetenskap, förbunden med en
integrerande historisk beståndsdel”. J.C.
— 451 —
— 452 —
Artiklar, som icke återfinnas
ander K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
