Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kirchhoffs lagar el. regler - Kirchhoffs strålningslag - Kirchner, Alexander - Kirghizer - Kirgiser - Kirgisistan, Kirgisernas (el. Kirgisiska) autonoma socialistiska sovjetrepublik (Karakirgisområdet) - Kirgis-kazaker - Kirgisrepubliken - Kirgisstäppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KIRGISSTÄPPEN
Kirchhoffs lagar [ki’rzhåfs] el. regler, två
av G. R. Kirchhoff 1847 uppställda lagar för
sambandet mellan strömstyrka, motstånd och
elektromotorisk kraft vid ett förgrenat
elektriskt ledningssystem. Lag I: i varje
förgre-ningspunkt är den algebraiska summan av
strömstyrkorna i de olika grenarna = 0, om de
mot förgreningspunkten riktade strömmarna
räknas positiva, de motsatt riktade negativa.
Lag II: i en sluten strömslinga är den
algebraiska summan av produkterna av motstånd
och tillhörande strömstyrka i de slingan
sammansättande grenledningarna = den
algebraiska summan av de elektromotoriska krafterna
i desamma, om strömmarna och de
elektromotoriska krafterna räknas positiva, då de äro
riktade i en viss omloppsriktning, negativa, då
de ha motsatt riktning. N.R-e.
Kirchhoffs strålningslag [ki’rzhåfs], en av G.
R. Kirchhoff 1859 funnen lagbundenhet, som
utsäger, att förhållandet mellan emissions- och
absorptionsförmågan vid en given temp. och
för strålning av en given våglängd är för alla
kroppar lika stort och = en absolut svart
kropps (se Temperaturstrålning)
emissionsförmåga vid samma temp. och
våglängd. N.R-e.
Kirchner [kFr^nar], Alexander,
österrikisk operasångare (lyrisk tenor) (f. 1880),
elev av Robinson, var 1909—10 anställd vid
hovoperan i Wien, 1910—12 vid kungl.
teatern i Stockholm, 1912 vid
Charlottenburg-operan i Berlin; nu bosatt i Wien. V.F.
Kirghizer, se K i r g i s e r.
Kirgi’ser (turk, kirghiz), turkiskt folk i
Centralasien. Namnet har intill senaste tid använts
som generell beteckning för två i fråga om
språk och levnadssätt besläktade, men i
avseende på urspr. och fysisk typ skilda folk:
k a z a k-k. och kar a-k. el. eg. k.
Benämningen kara-k. är numera ur bruk, i sht som
den aldrig använts av folket självt. Det
kallas nu endast k., och kazak-k. endast kaza-
Kirgiser omkring en grammofon.
ker (se d.o.). — K. (i inskränkt mening)
utgöra o. 540,000 och äro till största delen
bosatta inom Kirgisistan och i den kinesiska
prov. Sin-kiang el. östturkestan, i Pamir och
Tien-shans dalar. De äro nomader, med
framförallt get, får, jak och häst som husdjur.
De bo i jurtor, vanl. kallade ak öj (”vita
huset”). K. höra till den turanska gruppen av
Kirgisisk begravningsplats i Kun-lun.
turkfolk. De kallas även burut och av
ryssarna bergs-k. Deras urhem var i
Jenisej-dalen, där ännu ett fåtal lever. K. uppdelas
i två stora delar: ongkol (”högra handen”)
och songkol (”vänstra handen”), dessa med
ytterligare uppdelning i klaner. Hövdingen
för en klan heter manap. K. äro sunnitiska
muhammedaner, men många av de gamla
schamanistiska riterna leva kvar bland dem.
Kvinnorna äro mycket fria och behöva
varken bära slöja el. undvika att visa sig för
män. Till det yttre ha k. starkt mongoliska
drag. K., som tala ett rent och turkiskt språk,
äga en ganska omfattande folklig litteratur,
med huvudvikten lagd på episk
hjältediktning. G.Jg.
Kirgisista’n, Kirgisernas (el. K i r g
i-s i s k a) autonoma socialistiska
sovjetrepublik, före 1925 K a r
a-kirgisområdet, vid kinesiska
gränsen, omfattar v. delen av Tien-shan med sjön
Issyk-kul; 195,237 kvkm., 1,035,900 inv. (1926),
66,8 °/o kirgiser, 11,7 °/o ryssar, ll,i °/o
uzbe-ker, 6,5 °/o ukrainer; muhammedaner,
flertalet nomadiserande. Huvudstad Frunze
(före 1925 kallat Pisjpek), 31,804 inv.; Karakol
(förr Prjevalsk) vid ö. stranden av Issyk-kul,
1,700 m.ö.h., har 13,362 inv. — K. blev
autonomt område 1924, rådsrepublik 1926. M.P.
Kirgis-kaza’ker, se K a z a k e r.
Kirgisrepubliken, se Kazakstan (jfr K i
r-g i s i s t a n).
Kirgi’sstäppen, avloppslöst stäpp- och öken-
— 453 —
— 454 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
