Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kiruna - Kirunavaara - Kirungabergen - Kirurg - Kirurgi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KIRURGI
Ur S.T.F.s bildarkiv.
Kiruna. T.h. kyrkan och klockstapeln, bakom dem Luossavaara.
4,6 km. lång spårväg med en 1,5 km. lång
ut-löpare åt ö. Taxeringsvärde å
fastighetsskatte-pliktig fastighet 18,102,800 kr.; till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst 19,453,920 kr.
(1931). — För K:s utveckling har Hjalmar
Lundholm inlagt de störsla förtjänster.
Muni-cipalsamhället organiserades 1909. Jfr K i
e-runavaara och karta vid d.o. G.N.
Kirunavaara, ofta brukad namnform för
Kierunavaara.
Kirungabergen, vulkanområde i Kongo, se
Virungabergen.
Kiru’rg (av grek. cheirurgo’s, eg.: arbetande
med handen, till cheir, hand, och ergon,
arbete), person, som ägnar sig åt kirurgi;
ope-rationsläkare.
Kirurgi’. Med k. menades urspr.
behandlingen av ”yttre” skador och sjukdomar.
Under utvecklingens lopp ha dock allt flera även
”inre” sjukdomar blivit tillgängliga för
kirur-gisk behandling. K. betecknar numera den
operativa medicinen. — Gravfynd från
stenåldern visa, att man sedan urminnes tider
känt till såväl frakturbehandling som ock
tre-panation å skallen. I Indien utfördes redan i
3:e årh.f.Kr. starroperationer samt plastiska
ansiktsoperationer. I Grekland, vars stora
me
dicinska namn är Hippokrates, hade i sht
fraktur- och luxationsbehandlingen redan nått
en hög utveckling. I Rom stod k. på sin
höjdpunkt under 2:a t.o.m. 4:e årh. Då
uppfanns av Heliodorus kärlligaturen, vilken dock
snart föll i glömska. Man utförde vidare
tre-panationer, plastiska operationer och
blås-stensoperationer. Under medeltiden ansågos
k:s utövare.av de lärde ”doctores”, vilka
funno det under sin värdighet att syssla med
”yttre” sjukdomar, stå på ett lägre plan. 1271
bildades i Paris Collège de Saint Cöme, som
sedan under lång tid blev tongivande inom k.
Efter de stora anatomiska upptäckterna
under 1500-talet började en ny utveckling för k.
Nu verkade i Frankrike Ambroise Paré. Han
återinförde den sedan 1,000 år bortglömda
kärlligaturen, och hans lärobok i k. blev vida
känd. Under 1700-talet utövades k. alltjämt
av icke medicinskt bildade fältskärer, men
1731 bildades i Paris Académie de chirurgle,
vilken erhöll samma rättigheter som den
medicinska fakulteten. Det blev de stora
upptäckterna vid 1800-talets milt — den allmänna
narkosen, den antiseptiska och något senare
den aseptiska sårbehandlingen —, som
möjliggjorde k:s stora frammarsch under 1800-
— 461 — — 462 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
