Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klenze, Leo von - Klenäter el. klenor - Kleobis och Biton - Kleobulos - Kleomedes - 1. Kleomenes I (konung i Sparta) - 2. Kleomenes III (konung i Sparta) - Kleon - Kleopatra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLEOPATRA
Leo von Klenze: Propyléerna i München.
till den italienska högrenässansen, byggde
Hovkyrkan i bysantinsk stil och slutl.
Propyléerna i grekisk. Walhalla vid Regensburg fick
prägeln av ett doriskt tempel. K. var också
verksam i Aten (Kungliga palatset m.m.) samt
i Petersburg. E.W.
Klenäter el. k len or (jfr Klenod), en
sorts flottyrkokta kakor, som i Sverige bakas
till julen. Av äggulor, mjöl, socker och grädde
göres en deg, vilken utkavlas tunt. Med sporre
tagas ut remsor el. kakor, vilka i flottyren
svälla till sin dubbla storlek. LN-y-
Kle’obis och Biton, grek, myt., söner till en
prästinna vid Heras tempel i Argos. Då deras
moder en gång skulle fara till gudinnans
tempel men dragdjur fattades, spände sig hennes
söner för vagnen och drogo den. Modern bad
då till Hera, att de för sin ömhet skulle
beskäras den högsta lycka, gudarna kunde
skänka, varpå Hera lät dem dö under sömnen. Av
K. och B. uppreste argiverna bildstoder i Delfi.
W.N.
Kleo’bulos, från Lindos på Kreta, en av
Greklands sju vise (se d.o.), skall ha förf. saml.
av epigram och gåtor.
Kleome’des, grekisk astronom och filosof
(slutet av l:a årh. e.Kr.), gav i ett arbete om
himlakropparnas cirkelrörelser en
framställning av den stoiska skolans kosmogoni. K.
är den förste, som omnämner möjligheten av
en strålbrytning i jordens atmosfär. Uppl. med
kommentar av H. Ziegler (1891). M-t.
Klco’menes, konungar i Sparta.
1) K. I (d. 489 f.Kr.), fördrev 510, tillkallad
av alkmaioniderna till Aten, tyrannen Hippias,
återvände dit 508 men blev innesluten på
Akro-polis och måste kapitulera; 507 nådde han ej
längre än till Eleusis. K. vägrade deltaga i
jonernas uppror 494 och måste 491 lämna
Sparta. Han dog i fängelse. N.V.
2) K. III (d. 219), Leonidas’ son, konung 235,
g.m. kung Agis’ änka, Spartas siste store
konung, berömd genom sina krig med Antigonos
Doson och det akajiska förbundet men än mera
genom sin inre politik, varigenom han sökte
bryta eforernas makt, återställa den lykurgiska
författningen och rättvisare uppdela
statsjor-den, samt genom sina militära reformer. I
början hade K. glänsande framgångar, tog Argos
och höll hela Peloponnesos mot Antigonos men
blev slagen vid Sellasia 221 och tog sitt liv 219.
Biogr. av Plutarchos. N.V.
Kleon, atensk folkledare (d. 422 f.Kr.), urspr.
garvare, förstod att genom begåvning och
vältalighet vinna det lägre folket och blev snart
en av det demokratiska partiets främsta män.
K. påyrkade 427 exemplarisk bestraffning av
Mytilene, som avfallit från Aten, och inneslöt
ss. strateg 425 en spartansk trupp på ön
Sfak-teria; då spartanerna för att rädda de
belägrade erbjödo Aten fred, lyckades K. genom slug
diplomati omintetgöra förhandlingarna och
be-mäktigade sig kort därpå ön. Han sändes 422
mot Brasidas (se denne) men stupade vid
Amfi-polis. — Något fullt rättvist omdöme om K.
kan icke fällas, då han endast är oss känd
genom Thukydides, hans politiske motståndare;
även Aristofanes, som karikerat K. i
”Riddarna”, ogillade honom. Att han icke saknat
diplomatisk och militär skicklighet, torde vara
obestridligt. W.N.
Kleo’patra, egyptisk drottning (69—30 f.Kr.),
dotter av Ptolemaios XI Auletes, enl. vars
testamente hon 17 år
gammal besteg tronen
jämte sin 9-årige
broder och gemål
Ptolemaios XII. Avsatt och
fördriven av det
regerande hovpartiet, stod
hon i begrepp att med
en här tåga mot
Alexandria, då Cæsar
efter segern vid
Farsalos’(48) anlände till
Egypten och, från
första stund tjusad av
hennes behag, återinsatte K. i hennes rätt.
Hon förstod att så starkt fängsla
impera-torn, att han för hennes skull förspillde
9 mån. i Egypten, invecklad i ett
äventyrligt inbördeskrig, varunder Ptolemaios
omkom och han själv var nära att sätta livet
till. Sonen Cæsarion (se denne) blev
frukten av denna förbindelse. Inbjuden till Cæsars
triumf (46), kvarstannade K. i Rom, gränslöst
hatad av de stolta romarna, själv invaggande
sig i djärva drömmar om att vid den mäktiges
sida bli världsrikets drottning. Cæsars mord
(44) grusade detta hopp, och K. måste
återvända till Egypten, där hon lät undanröja sin
— 525 —
— 526 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
