Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klintberg, af, ätt - Klintberg, 1. Hjalmar af - Klintberg, 2. Gertrud af - Klintberg, 3. Märta af - Klintberg, Mathias - Klintberg, Gunnar - Klinte - Klinteberg, af, ätt - Klinteberg, 1. Wilhelm af - Klintehamn - Klintehamn—Roma järnväg - Klintsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLINTSLÄKTET
Klintberg, a f, adlig ätt, om vars ursprung
se ätten af Klinteberg.
1) August Fredrik Hjalmar af K.,
sjö-militär (1835–1912), sekundlöjtnant vid
flottan 1856, kommendörkapten 1884, kommendör
1889, konteramiral 1894, v. amiral 1901, amiral
och avsked 1903. K. var 1856—59 anställd å
handelsfartyg och 1863—65 i engelsk
örlogs-tjänst, varunder han särsk. utmärkte sig i
striderna på Nya Zeeland. 1889—1903 var K.
chef för flottans stab och tjänstgjorde 1895,
1896, 1902 och 1903 ss. högste befälhavare
till sjöss. Han var led. av ett flertal
kommittéer, bl.a. av kommittén ang. Lant- och
Sjö-försvarsdep:s sammanslagning 1894 och
sjö-krigsmaterielkommittén 1901. E.Bz.
2) Gertrud Matilda Katarina af K., den
föregåendes brordotter (1866—1927), socialt
verksam på skilda områden, led. av och 1926
ordf, i fattigvårdsnämnden i Stockholm,
stadsfullmäktig 1920—23, ledare för den
praktiska utbildningen vid Socialpolitiska och
kommunala institutet sedan 1922. S.N.
3) Katarina Märta Elisabeth af K., f.
Westerberg, den föregåendes svägerska, pianist (f.
16/io 1880). Elev av Konservatoriet 1896—1900,
har K. sedan 1911 verkat som pianist såväl
inom som utom Sverige och särsk. vunnit
anseende som ensemblespelerska och
ackompan-jatris. G.M.
Klintberg, M a t h i a s Viktor, skolman,
folk-minnesforskare (1847—1932), fil. d:r i Uppsala
1886, lektor i engelska och franska i Visby
1888—1912, föreståndare för Gotlands fornsal
1889—1907, gjorde värdefulla samlingar av
olika slag ang. gotländskt kulturliv och utgav
bl.a. ”Laumålets kvantitet och aksent” (1884),
”Några anteckningar om Gotland” (1909),
”Spridda drag ur den gotländska allmogens
lif” (1914). C.
Klintberg, Gunnar Fredrik Theodor,
regissör och skådespelare (f. 24/s 1870),
genomgick efter
humanistiska studier i
Uppsala 1893—95
Dramatiska teaterns
elevskola, tillhörde med
några få års avbrott
1895—1926 A. Ranfts
teatrar, där han från
1906 tjänstgjorde, som
regissör, är sedan
1929 l:e regissör vid
Kungl. teatern. K:s
största insats är som
regissör vid Sv.
tea
tern, där han iscensatt såväl klassiska som
moderna dramer, bl.a. ”Hamlet”, ”Mycket
vä
sen för ingenting”, ”Så tuktas en argbigga”,
”Salome”, ”Dödsdansen” och ”Graven under
triumfbågen”; han har dessutom framträtt som
skådespelare samt som översättare och
bear-betare av klassiska scenverk. — K. medarbetar
under sign. G. K-g i ”Svensk uppslagsbok”. G.M.
Klinte, s:n i Gotlands s. hd, Gotlands län,
på v. kusten c:a 30 km. s. om Visby; 28,88
kvkm., allt land; 1,281 inv. (1932), därav c:a
750 i Klintehamn; 9,42 kvkm. åker (1927; 32,2%
av arealen), 14,92 kvkm. skogsmark. Egendom:
Klintebys. Kyrkans torn härrör från
1200-ta-lets början. Långhuset i unggotisk stil
uppfördes i slutet av 1200-talet av Lafrans
Botvid-son. — Pastorat: K. och Fröjel,
Medelkontraktet, Visby stift. — Bild se pl. vid art. G o
t-1 a n d. G.Ni
Klinteberg, a f, ätt stammande från
hejde-ridaren i Skåne Sven Paulsson (1688—1743).
Tre dennes sonsöner, däribland nedannämnde
K. 1), adlades 1807 af K.; en kusin till dem,
dåv. statssekreteraren, sedermera
presidenten i Kommerskollegium Carl Peter
Klintberg (1767—1826), adlades 1820 af
Klintberg (se d.o.). K.l) blev 1815 friherre enl.
R.F. § 37. C.
1) Wilhelm af K., friherre, ämbetsman
(1759—1829), häradshövding i Lane m.fl. hd
1798, i Allbo m.fl. hd 1805, landshövding i
Malmöhus län 1812, som sådan synnerligen
driftig och uppburen, erhöll 1818 presidents titel. C.
Klintehamn, stationssamhälle, lastageplats,
badort, tullstation och lotsplats i Klinte s:n,
Gotlands län; c:a 750 inv. Mejeri, mekanisk
verkstad, snickerifabrik och konservfabrik.
Station vid Hablingbo—K.—Roma järnväg.
Hamnen har endast en lastbrygga, söm är 130 m.
lång vid c:a 4 m:s vattendjup. N. om K. ligga
rester av befästningen Vivesholm med 6 m.
breda och 2,5 m. höga vallar, som möjl.
härröra från medeltiden. G.N.
1676 byggdes vid K. en skans, Stålhatten,
som s.å. togs av danskarna; 1710—13 utfördes
ytterligare befästningar, som efter 1719 fingo
förfalla. A.W.G.
Klintehamn—Roma järnväg å Gotland från
Hablingbo över Klintehamn till Roma, äges
av K.—R. järnvägs-a.-b., har spårvidd 0,89i m.,
längd 50 km. och öppnades för trafik
Klintehamn—Roma 1896 och
Klintehamn—Hablingbo 1913. Fr.E.
Klintsläktet, Centaure’a, av fam.
korgblommiga växter, grupp Cynaroce’phalæ, omfattar
o. 500 arter, örter el. sällan halvbuskar,
huvudsaki. i Medelhavsområdet, men även i övriga
Europa, tempererade delar av Asien, tropiska
Afrika; ett fåtal arter i Amerika och Australien.
I Sverige förekomma 5—7 arter, av vilka här
— 553 —
— 554 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
