Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klippans finpappersbruk - Klippapparat - Klippare - Klippben - Klippboningar - Klippbäcken - Klippdassar - Klippduva - Klippen, Die - Klipperskepp - Klippfisk - Klippfyr - Klippfågel, klipphöna - Klippgravar - Klippgrävlingar, klippdassar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLIPPGRÄVLINGAR
togs 1914 Böksholms sulfitfabrik genom ett
särsk. bolag, Klippan-Böksholms intressenter
a.-b. 1925 upptogs samarbete med Lessebo
pappersbruk, vilket 1926 ledde till att K.p.
inköpte samtliga aktier i Lessebo a.-b. S.å.
övertogs även hela aktiestocken i Böksholms
sulfitfabriks a.-b. 1930 inköptes samtliga aktier
i A.-b. Lessebo skogar. — Tillverkningen vid
Klippan har under årens lopp omfattat papper
av alla slag. På 1880-talet framställdes främst
tidn.-papper, men numera är tillverkningen
huvudsaki. inriktad på finpapper med en
mängd specialiteter. För tillverkning av tunna
papperssorter av högsta kvalitet har uppställts
en 5:e pappersmaskin. — Tillverkningen för
hela koncernen omfattade 1931, 12,710 ton
cellulosa och 11,790 ton finpapper. Högsta
årsproduktionen vid Klippan uppnåddes 1930
med 5,205 ton. Omslutningen uppgick för hela
koncernen S1/i2 1931 till 19,627,842 kr., varav
aktiekapital 7 mill. — Litt.: G. Clemensson,
”K. pappersbruk” (1923), ”K. pappersbruk med
Lessebo och Böksholm” (1932). J.L-n.
Klippapparat, se Klippljusapparat.
Klippare (från Ity. klepper), gammal
benämning på oädel men duglig häst.
Klippben, anat., se Kranium.
Klippboningar, se Cliff-dwellings och
Grottmänniskor.
Klippbäcken, se Iserosion (med bild).
Klippdassar, se Klippgrävlingar.
Klippduva, se Duvsläktet.
Klippen, Die, en överskjutningszon i
Alperna (se d.o., sp. 759), i de s.k. Préalpes,
Föralperna. De här överskjutna massorna bestå av
trias-, jura- och kritkalkstenar, vilka ”simma”
på lager av tertiär flysch. Hit höra die Mythen,
Stanser und Buochser Horn,
Rigi-Hoch-fluh-Frohnalpstock o.a. berg i närheten av
Vier-waldstättersjön. Man antager, att ”rötterna”
till dessa K. äro att söka i Ostalperna. K.A.G.
Klipperskepp, segelfartyg för snabb trafik på
världshaven under perioden 1830—75, vanl.
fullriggade skepp. De av k. mest trafikerade
Klipperskepp.
traderna voro Kina—England med te och
Europa—Amerika med emigranter. Huvuddata
för ett berömt k., ”Cutty Sark” (1869), voro:
längd 64,74 m., bredd 10,97 m., mallat djup 6,as
m., bruttoregisterton 963. Dess största fart
loggades till 17% knop, och vid ett tillfälle gjorde
”Cutty Sark” under 2 på varandra följ, dygn
en medelfart av 15 knop. T.Hrn.
Klippfisk, fläkt, torrsaltad, pressad och
därefter, vanl. på klippor men även på konstgjord
väg, torkad torskfisk, huvudsaki. torsk, men
även sej, kolja och långa. Beredningen är olika
för olika marknader. Större delen av fångsten
vid de stora torskfiskena beredes till k.
Världs-produktionen c:a 250 mill. kg. pr år. N.R-n.
Klippfyr, se Fyr.
Klippfågel, k 1 i p p h ö n a, Rupi’cola
rupi’co-la, av fam. kotingafåglar (se d.o.), förekommer i
Guayana och Brasiliens n.ö. delar, där den lever
i de med tät urskog bevuxna bergen. Hannen är
orangeröd, honan brunfärgad. Båda ha en
hjälm av uppåtriktade fjädrar. Under
parnings-tiden utföra hannarna märkliga danslekar. Boet
lägges alltid i närheten av vattendrag. Y.Ln.
Klippgravar, se Kammargravar och
Klipptempel.
Klippgrävlingar, klippdassar,
Hyracoi’-dea, en ordn. av gruppen Subungula’ta bland
Klippgrävling, Procavia sp.
hovdjuren, intager en isolerad ställning bland
dessa, närmast anslutande sig till elefanter och
sjökor. K., som uppvisa många primitiva drag,
äro kanin- el. harstora former med långsträckt,
klumpig kropp, kort hals, stort huvud med
spetsig nos, kluven överläpp och små öron.
Svansen är mycket kort, pälsen yvig, och på en
naken fläck på ryggen mynnar en hudkörtel. De
relativt korta benen ha på framfoten 4, på
bakfoten 3, genom hud förenade och med
halvmån-formade naglar försedda tår. Bakfotens inre
tå, vars yttersta led är kluven, bär dock en
skarp klo. Kindtänderna ha höga kronor med
veckad emalj, och de ständigt växande
fram-tänderna äro i överkäken 2, i underkäken 4.
— 557 —
— 558 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
