Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kloak - Kloakbrunn - Kloakdjur - Kloakgas - Kloakvatten - Kloantit, vit nickelmalm - Kloapor, ekorrapor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLOAKBRUNN
ningshus, klosetter, ledningar från gator och
fabriksanläggningar m.m. genom naturligt fall
i förbindelse med större k. En noggrann
övervakning särsk. med hänsyn till avlägsnandet
av ev. avloppshinder är nödvändig, och för
denna övervakning anläggas i de större
k.-led-ningarna särskilda nedstigningsschakt,
ofta i förening med i k.-bottnen anlagda s a
m-lingsbrunnar, från vilka stagnerat
k.-in-nehåll ant. kan uppfordras el. vidarebefordras
genom särsk. spolning. Luftning av k.
försiggår vanl. genom hål i schaktlocket el. genom
särskilda v e n t ilationsanordningar.
I allm. förses inloppen till huvudledning för
såväl gatuvatten som smärre k.-ledningar med
liknande samlingsbrunnar, resp, vattenlås
(se K 1 o a k b r u n n). I rationellt byggda och
vederbörligen kontrollerade k. är luften vanl.
bakteriefri, och samlingar av illaluktande el.
giftiga gaser förekomma icke. Beträffande
k.-vattnets rening se Avloppsvatten,
Biologisk rening Biologiskt filtrum,
Vattnets självrening o.s.v. G.A-g.
2) Zool., ändtarmens bakersta del, i vilken
hos flertalet ryggradsdjur njurarnas och
könsorganens utförselgångar inmynna. Blott hos
några fiskar samt hos däggdjuren med
undantag av kloakdjuren saknas k. hos de
fullbil-dade djuren, i det att här tarmkanalen samt
njurarnas och könsorganens utförselgångar
mynna skilda från varandra. H.B-n.
Kloakbrunn, murad, av betong el. lergods
utförd samlingsbrunn i kloakbottnen, vari
kloakvattnet medfölj. fasta beståndsdelar, sand,
grus, slam m.m., få sedimentera för att sedan
vid behov kunna avlägsnas. Se Kloak. G.A-g.
Kloakdjur, ordn. Monotre’mata, bilda en
underklass av däggdjuren (se d.o.) och omfatta
några få primitiva former, vilka ehuru i vissa
avseenden starkt spcialiserade dock uppvisa
många från övriga däggdjur avvikande, men
för lägre ryggradsdjur, framförallt kräldjur,
utmärkande drag. De ha sålunda kloak (se
d.o. 2) och lägga av hornartat skal omgivna,
ovala, c:a 15 mm. långa ägg. I
skuldergör-deln finnes jämte nyckelben ett kraftigt
utbildat korpben, och framför bröstbenet ligger ett
T-format, om ödlornas episternum erinrande
ben. Ytteröra saknas, den relativt låga
kropps-temp. är ej fullt konstant, och i den honliga
könsapparäten producerar blott v. sidans
äggstock utvecklingsdugliga ägg. Trots detta
måste k. anses ss. verkliga däggdjur. Huden är
beklädd med hår, hos myrpiggsvinet även med
taggar, och på buksidan ligga i huden talrika
körtlar, som avsöndra en mjölkliknande
vätska, som ungen slickar i sig. I motsats till
förhållandena hos övriga däggdjur mynna
mjölkkörtlarna skilda från varandra på särsk.
körtelfält el., ss. hos myrpiggsvinet, i den här
förekommande yngelpungen. Med hjälp av en
stark hudmuskel kunna k. rulla sig samman.
I käkarna, som hos de fullbildade djuren äro
överdragna med en hornslida, saknas tänder,
ehuru sådana anläggas hos embryot och hos
näbbdjuret även utvecklas (mjölktänder). Vid
bäckenets framkant sitta två pungben fästade
och på bakfotens insida en med hornslida
klädd sporre, på vilken en för k.
karakteristisk körtel mynnar. Utmärkande för k. är
även, att magen har skiktat epitel och saknar
körtlar. K. omfatta två fam., näbbdjur
och myrpiggsvin (se d.o.), och tillhöra
den australiska regionen. — Fossila k. äro
kända blott från kvartära lager och kasta icke
något ljus över gruppens utvecklingshistoria.
De anses dock härstamma från
Multituber-cula’ta (se Mesozoiska däggdjur).
H.B-n.
Kloakgas, illaluktande gaser, bildade genom
förruttnelseprocesser i kloakinnehållet. För
att minska obehaget av k. sörjes för
ventilation av kloaktrummorna samt genom att förse
avloppsledningarna i husen med vattenlås Se
Kloak. Wk.
Kloakvatten, se Kloak och
Avloppsvatten.
KIoanti’t, vit nickelmalm, mineral
med kemiska sammansättningen NiAs2, mycket
lik motsvarande koboltförening, med vilken den
förekommer tillsamman. K. finnes bl.a. i
Erz-gebirge och Harz. K.A.G.
Kloapor, ekorrapor, Hapa’lidæ
(Callitri’-hidæ), en fam. omfattande de lägst stående
brednäsiga aporna, äro små, ekorrstora former
med rundat huvud, stora, ofta med tofsar
försedda öron, lång, yvig, i olika färger bandad
och aldrig till griporgan utbildad svans samt
silkeslen päls. Fingrar och tår äro med un-
Vita silkesapan, Hapale jacchus. Efter Cornish.
— 563 —
— 564 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K. torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
