Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klubb - Klubba - Klubbans zoologiska station - Klubbekriget - Klubbfibblasläktet - Klubbmästare - Klubbsporre - Klubbsvamp - Kluck, Alexander von - Kluge, Friedrich - Klumpfiskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLUBBA
slag. I form av hemliga sällskap (se d.o)
spela k. religiöst, socialt och politiskt stor roll.
G.B-r.
Klubba, ett vapen med synnerligen stor
utbredning över jorden och använt både hos
natur- och kulturfolk. Typvariationen är
mycket stor. K. äro mest av trä, ibland av ben
el. dyl., ofta vackert snidade (Polynesien,
Gua-yana), elegant formade el. försedda med
allehanda prydnader. K. som slagvapen
förstär-kes någon gång med stenringar (Nya Guinea,
forna Peru). Den har stundom utvecklats
till huggvapen (Oceanien, v. Amerika), ibland
med egg av stenflisor (Australien, forna
Mexiko) el. hajtänder (Mikronesien). Även
stöt-klubbor finnas (övre Nilen). Kastklubba
förekommer flerstädes. Dess mest utvecklade
form är den australiska bumerangen. G.B-r.
Klubbans zoologiska station vid
Fiskebäcks-kil grundades 1915 genom en donation till
Uppsala univ. av konsul Robert Bünsow. Den
•innehåller förutom akvarier också
boningsrum för studerande från Uppsala univ., vilka
om sommrarna där genomgå en kurs i
havs-biologi. Föreståndare prof. S. Ekman. O.C-n.
Klubbekriget kallas det bondeuppror, vilket
1596—97 rasade i Finland. Det var ett led i
den stora kampen mellan hertig Karl och
Sigismund men framkallades närmast av Claes
Flemings och hans knektars hårda framfart
mot allmogen. Mot ett frihetsbrev av Johan
III hade borglägren utsträckts även till
Österbotten, och i dettas s. del reste sig 1596 bönderna,
då deras upprepade klagomål ej buro någon
frukt. Fleming slog dem vid Nokia, men kort
därefter reste sig även
nord-österbottningar-na. Vid Santavuori i Ilmola dukade dock de
förenade bondehoparna 27/2 1 59 7 under för
Flemings ryttare, och snart avstannade
rörelsen, som spritt sig även till de angränsande
landskapen och underblåsts av hertig Karls
utskickade. P.S.
Klubbfibblasläktet, Arno’seris, av fam.
korgblommiga växter, omfattar endast 1, i Europa
inhemsk art, A. mi’nima, klubbfibbla,
som i s. Sverige förekommer här och där på
sandiga ställen. Det är en 1-årig, 1—2,5 dm.
hög, nästan glatt ört med tuvade blad, under
blomkorgarna klubblikt uppsvälld stängel och
gula blommor. A.V-e.
Klubbmästare, i vissa sällskap och föreningar
ledaren av nöjen och förströelser.
Klubbsporre, växtart, se
Brudsporr-släktet.
Klubbsvamp, fingersvamp (se d.o.).
Kluck [klok], Henrik Rudolf Alexander
von, tysk militär (f. 1846), officer vid inf.
1866, överste och reg.-chef 1898,
generalma
jor och brigadchef 1899, general av inf. och
armékårchef 1906, adlad 1909, generalöverste
och chef för 8:e
arméinspektionen 1913.
K. deltog i 1866 och
1870—71 års fälttåg
och sårades vid
Nou-illy I4/e 1870. Han
tjänstgjorde under
hela sin tjänstetid
vid trupp och
tillhörde aldrig
generalstaben. Vid
världskrigets utbrott erhöll
K. befälet över 1 :a
armén ytterst på tys-
ka västfrontens högra flygel och vann här
segrarna vid Mons 23/s och Le Cateau 25/s
1914. Efter att i stort sett framgångsrikt
ha kämpat vid L’Ourcq 5/o—B/# s.å. måste
emellertid K. på gr. av det allmänna läget vid
Marne draga sig tillbaka till Aisnelinjen.
Under en inspektion av frontlinjen sårades han
i mars 1915, måste nedlägga befälet ss.
arméchef och följ, år avgå ur aktiv tjänst. K.
ha” utg. ”Der Marsch auf Paris und die
Marne-Schlacht 1914” (1920), ”Wanderjahre — Krieg
— Gestalten” (1929). E.Bz.
Kluge [klö’-], Friedrich, tysk
språkforskare (1856—1926), prof, i Jena 1883, i
Frei-burg i B. 1893. K.
ägnade sig huvudsaki.
åt tysk ordhistoria.
Bland hans talrika
arbeten märkas hans
i många uppl.
utkomna ”Etymologisches
Wörterbuch der
deut-schen Sprache” (11
Aufl. utg. av A. Gitze
1929), ”Nominale
Stammbildungslehre
der altgermanischen
Dialekte” (3 Aufl.
1924), ”Von Luther bis Lessing” (3 Aufl.
1913), ”Deutsche Studentensprache” (1895),
”Rotwelsch”, 1 (1901), ”Seemannssprache”
(1911), varförutom han 1901—14 utgav
”Zeit-schrift für deutsche Wortforschung”. I
”Grundriss der germanischen Philologie” har
han lämnat översikter av de
forngerman-ska dialekterna och av gotiskans och
engelskans historia. Jfr ”Festschrift F. K.
darge-bracht” (1926). E.H.
Klumpfiskar, Mo’lidæ, tillhöra gruppen
fastkäkar (se d.o.), ha plåtformade fjäll, som
stöta intill varandra och jämte den fasta vita
läderhuden b;lda ett slags pansar kring krop-
— 595 —
— 596 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
