Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KLotz, Christian Adolf - Klotz, Louis Lucien - Klove - Klovickersläktet - Klown - Kloärtsläktet, uddkölsläktet - Klubb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLUBB
lolog (1738—71), prof, i Göttingen 1762, i Halle
1765, latinist och arkeolog, skrev bl.a. ӆber
den Nutzen und Gebrauch der alten
geschnitte-nen Steine” (1768), som skarpt kritiserades av
Lessing i ”Briefe antiquarischen Inhalts”. Rth.
Klotz [klåts], Louis Lucien, fransk
politiker (1868—1930), advokat och journalist.
Deputerad 1898, specialiserade sig K. på
tull-och finansärenden. 1910—13 var han
finansminister, med ett kortare avbrott 1911, 1913
inrikesminister. Under kriget tjänstgjorde han
en tid som officer i reserven. 1917—20
finansminister under Painlevé och Clemenceau,
deltog K. i Pariskonferensen samt
Versaillesfre-den. Mest blev han känd som upphovsman
till parollen: ”det skall tyskarna betala” samt
den lättsinniga optimism, varmed han bedömde
Frankrikes finansiella läge, då han avslöt det
ruinerande avtalet om Frankrikes övertagande
av de resterande amerikanska krigsförråden.
Senare kom K. på ekonomiskt obestånd och
handhade även sina privata affärer med ett
stort lättsinne, som bragte honom i beröring
med rättvisan. Han dog bortglömd, nästan i
misär. G.Liv.
Klove, löst verktyg, liknande ett skruvstycke;
användes att fasthålla ett mindre arbetsstycke
under bearbetning. Arbetsstycket spännes fast
mellan ett par käftar, vilka äro ledbart
förenade med varandra. Käftarna sammanföras
el. skiljas åt med en skruv, försedd med
ving-mutter. v.S.
Klovickersläktet, Orni’thopus, av fam.
balj-växter, omfattar 8 arter, de flesta i
Medelhavsländerna och v.
Asien, några i
övriga Europa,
tropiska Afrika och s.
Brasilien. De äro
späda örter med
parbladiga blad, i
långskaftade huvud
el. flocklika
samlingar ordnade, vita,
röda el. gula
blommor och ledbalja.
På sandiga
betesmarker i s.ö. Skåne
förekommer
sällsynt O. perpusi’Uus,
k 1 o v i c k e r, och
här och där på
san-— dig jordmån odlas
ss. foderväxt O. sati’vus, s er r a d e 1 la, från
Portugal. A.V-e.
Klown [klaun], se Clown.
Kloärtsläktet, uddkölsläktet,
Oxy’tro-pis, av fam. baljväxter, omfattar o. 150 arter,
huvudsaki. inhemska i Främre Asien och
Centralasien; några arter tillhöra Mellaneuropas
alpina område, andra n. Europa och
Nordamerika. De äro fleråriga örter, halvbuskar el.
buskar, stundom tornbeväpnade, med i
huvud el. ax samlade, purpurfärgade, violetta,
vita el. gula blommor. I Sverige förekomma
3 arter: O. pil o’sa, 1 u d d-k 1 o ä r t, på
hedar och sandfält i Småland, Östergötland och
Gotland; O. campe’stris, f ä 1 t-k 1 o ä r t, på
kalkhedar och sandfält i Småland, på Öland
och Gotland; O. lappo’nica, 1 a p p-k 1 o ä r t, i
Härjedalens och Lapplands fjälltrakter. A.V-e.
Klubb (från eng. club, i sin tur från nord,
språk, eg.: klubba, bl. a. brukad som
budkavle), för enbart sällskaplig samvaro el. för i
samband därmed odlade särintressen,
politiska, litterära, sportliga o.s.v., tillkommen
sammanslutning samt tillika beteckning för den
lokal, där sällskapets medl. samlas. I princip
kan k. svårligen skiljas från många andra
föreningar och sällskap, men av gammalt
användes beteckningen särsk. om sällskap av
angiven art, där särskilda (ofta sociala)
kvalifikationer krävas för inval och där för
medks trevnad anordningar vidtagits i form
av k.-hus el. k.-lokaler med läsrum, rökrum
o.d. — K.-väsendets eg. hemland är England,
där k. i sina enklare former äro kända redan
från 1600-talets mitt och där de alltjämt
utgöra ett av de viktigaste inslagen i den
manliga överklassens sociala liv; endast i London
finnas sålunda ett 100-tal större k., somliga
med praktfulla byggnader. Från England
spred sig k.-väsendet under 1700-talets
senare del till olika länder, bl.a. till Frankrike,
där det i sht under revolutionstidens iver för
politiska diskussioner blomstrade och kom att
spela en roll i tidens historia (jfr B r e t o
n-ska klubben, C o r d el i e r s, F e u i
1-lantklubben, Jakobinklubben).
Av i huvudsak politisk karaktär voro också
de äldsta k. i Sverige, frihetstidens
riksdags-klubbar, Svenska botten (se d.o.) 1772,
Juntan (se d.o.) i Uppsala m.fl. Det senare sv.
k.-väsendet, företrätt framförallt i Stockholm,
har formats mera direkt efter engelsk
förebild. — Litt.: R. Nevill, ”London clubs” (1911);
E. B. Chancellor, ”The clubs of London”
(1928); ”List of English clubs in all parts of
the world” (årl. utkommande). C.
K., sammanslutningar av män, stundom
av kvinnor, mera sällan av individer
tillhörande bägge könen, förekomma
mångenstädes hos naturfolken (Afrika, Oceanien,
Amerika). Ofta finnas k.-hus el. dyl., dit
utomstående ej ha tillträde. I sin enklaste form
är k. blott en samlingsplats vid männens råd-
— 593 —
— 594 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
Serradella, Ornithopus
sativus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
