Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klätterjärn (stolpskor) - Klättermöss - Klätterorgan - Klätterpungdjur - Klätterredskap - Klätterråttor - Klätterrötter - Klätterväxter - Klättrar- - Klöcker, David - Klöckner, Peter - Klösharv - Klöv - Klövdjur - Klövedal - Klöver - Klöverbladsbåge - Klövernötare, klöverfrönötare - Klöverröta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLÄTTERMÖSS
undre, mindre skänkeln finns en fotplatta med
remmar för fotens fastsättande. C.-A.N.
Klättermöss, De’ndromys, ett till fam.
rått-djur hörande släkte med 2 arter, som leva i
högt gräs och i träd samt förekomma i
öst-och Sydafrika. H.W.
Klätterorgan, hos växter med svagt utbildat
mekaniskt system förekommande organ av
olika morfologisk natur, vilka sätta dem i
stånd att hålla sig upprätt och i ljuset utveckla
blad och blommor. Sådana äro k 1 ä 11 e
r-h å r (se Hår) hos snär jmåra,
klätterröt-t e r (se R o t) hos murgröna och Ficus, k 1 ä
t-t er s t a mma r i form av stamklängen (se
d.o.) hos vinranka el. klätterkrokar hos
vissa tropiska lianer, och skilda typer av
k 1 ä 11 e r b 1 a d, ss. bladklängen (se d.o.) hos
ärter och vicker, bladskaft hos indiansk krasse
och Cle’matis el. bladet i sin helhet hos
Adlu’-mia och Blechnum volu’bile. Till k. kunna även
hänföras genom lateralgeotropism slingrande
stammar. Jfr Slingerväxter. O.Gz.
Klätterpungdjur, Phalange’ridce, en fam. av
ordn. pungdjur (se d.o.), med lång, vanl. till
griporgan omvandlad svans samt för klättring
anpassade 5-tåiga fotter, i vilka
sammanväx-ningar ofta förekomma (ringsvansade
pungapor); i bakfoten är stortån motsättbar. I
underkäken finnes blott 2 framtänder. K., som
variera mellan en mus’ och en katts storlek,
äro utpräglade träddjur, som leva av
vegeta-bilier och insekter och äro i rörelse om natten.
Fam. är inskränkt till australiska regionen och
omfattar 12 släkten med ett 40-tal arter. Av
dessa må nämnas snabelpungdjuret,
Tarsi’pes rostra’tus, en 16 cm. lång, sirlig form
med masklik tunga, som lever av honung och
insekter, den något mindre, med flyghud
försedda dvärgpungapan, Acro’bates
pyg-mæ’us, flygekorrarna (se d.o.) och de dem
Snabelpungdjur, Tarsipes rostratus.
närstående ringsvansade
pungaporna, Pseudochi’rus. övriga släkten äro k u
s-k u s s 1 ä k t e t, kususläktet och p u n
g-björnsläktet (se d.o.). H.B-n.
Klätterredskap, gymnastiska redskap, som
huvudsaki. användas vid utförandet av
häv-rörelser. Man skiljer på k. med och utan fasta
stöd för den klättrandes fötter. Till de förra
höra bl.a. våg-, lod- och avmatarstege, lejdare,
ribbstol, pinnstolpe, plank och änterlina med
knutar; till de senare lod- och slaglina, stång
och äntermast. O.K-gh.
Klätterråttor, se Trädråttor (Capromys).
Klätterrötter, bot., se Rot.
Klätterväxter, kallas alla växter, vilkas
stammar äro så svaga och späda i förhållande till
sin längd, att de behöva ett stöd för att hålla
sig upprätta. Man skiljer på k. med
slingrande stammar (se Slingerväxter) och
klättrande stammar. De senare klättra med
tillhjälp av klätterorgan (se d.o.). A.V-e.
Klättrar-, se K 1 ä 11 e r-,
Klöcker, David, tysk-svensk målare, se
Ehrenstrahl.
Klöckner, Peter, tysk industriman (f. 1863),
skapade 1923 K.-Werke A.-G., som är
moderföretag för K.-koncernen, omfattande flera av
v. Tysklands ledande järnverk. Koncernen
sysselsätter c:a 40,000 arbetare. K. är sedan 1932
ordf, i styrelsen för Sv. kullagerfabrikens tyska
dotterbolag Vereinigte Kugellagerfabriken. T.E-r.
Klösharv, se H a r v.
Klöv, tårnas hornbeklädnad hos partåiga
hovdjur.
Klövdjur, populär benämning på de partåiga
hovdjuren.
Klövedal, s:n i Tjörns hd, Göteborgs och
Bohus län, omfattar n.v. Tjörn och angränsande
skär; 31,96 kvkm., allt land; 1,146 inv. (1932),
därav 345 i Kyrkesunds municipalsamhälle;
3,70 kvkm. åker (1927; 11,6°/o av arealen), 0,si
kvkm. skogsmark. I K. ligger Björholmens
fiskläge med 31 yrkesfiskare och 2
binärings-fiskare (1930). — Pastorat: Stenkyrka, K. och
Valla, Orusts och Tjörns kontrakt, Göteborgs
stift. G.N.
Klöver (från mlty. Klever, kanske till roten
i sv. klibba; i så fall med syftning på blommans
klibbiga saft). 1) Bot., se Klöversläktet.
2) En av färgerna i kortspel (liksom ty. Klee
övers, av fra. trèfle, av lat. trifo’lium), se
Kortspel.
Klöverbladsbåge, byggn., se Båge, sp. 543
och bild 10—12.
Klövernötare, klöverfrönötare, lantbr.,
se Frönötare.
Klöverröta, en av säcksporsvampen
Sclero-ti’nia trifolio’rum, fam. Peziza’cece, förorsakad
— 631 —
— 632 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
