Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klärvoajans - Klätt - Klätterblad - Klätterfiskar - Klätterfåglar - Klätterjärn (stolpskor)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLÄTTERJÄRN
Klätt, Agrostemma
Githago.
clair, klar, och voir, se) el. f j ä r r s y n,
förmåga att kunna uppfatta verkligheten utan
förmedling av sinnena och därmed också utan
den inskränkning, som sinnena innebära. Mest
bekant av alla k.-syner torde vara den, då
Swedenborg (se denne) 1756 i Göteborg såg
Stockholms brand, vilken syn bl.a. I. Kant
skildrat i ”Träume eines Geistersehers”. Hos
de primitiva folken synes denna gåva ägas i
hög grad av schamaner och medicinmän,
varom en mängd fullt betygade skildringar bära
vittnesbörd (se t.ex. J. Stadling, ”Shamanismen
i norra Asien”, 1912). Dessa primitiva
trollkarlar försätta sig vanl. först genom
narkotiska medel i trance och stirra sedan ned på
vattenfyllda skålar el. i kristaller (s.k.
kristall-skådande), varvid de på vattenytan el. inuti
kristallen se händelser avspeglas, som äga rum
på stora avstånd. En del av de fenomen, som
förekomma vid spiritistiska seancer, söka en
del forskare förklara genom k. — K:s väsen
är mycket dunkelt, och strid om dess existens
ha rått i den moderna psykologiska
vetenskapen. Man måste dock anse detta fenomen ss.
fullt bestyrkt, även om vi icke kunna förklara
dess förlopp. — Litt. på detta område är
synnerligen rik; bland de viktigaste arbetena må
nämnas: A. Lehmann,
”Övertro og
Trold-dom” (2 Udg., 2 bd,
1920); F. W. H.
Myers, ”Human
per-sonality and its
sur-vival of bodily death”
(1919); M. Hopp,
”Über Hellsehen”
(1918); A. Lang, ”The
book of dreams and
ghosts” (1899); J. H.
Hyslop, ”Probleme
der Seelenforschung”
(1909); J. G.
Campbell, ”Witchcraft and
second sight in the
Scottish highlands”
(1902). Ett rikt
material finnes även i
”Proceedings of the
Society of psychical
research” (1883 ff.).
Efr.B.
Klätt, växtart av
släktet Agroste’mma,
fam. nejlikväxter. A.
Githa’go, en särsk.
som ogräs bland
höstsäd allmänt
förekommande, ända till
me
terhög, gråaktigt hårig ört med stora,
rödvioletta blommor, härstammar från
Medelhavsländerna och har i Sverige samma utbredning
som rågen och kornet. Dess stora, svarta, på
ytan knottriga frön innehålla ett giftigt ämne,
gitagin, vårföre sådana måste sorgfälligt
bortrensas från säden. O.Gz.
Klätterblad, se Klätterorgan.
Klätterfiskar, Anaba’ntidæ, ha i övre delen
av gälhålan ett organ (labyrintorgan) för
and
Klätterfisk. Anabas scandens, lämnande vattnet.
Efter ”Die Wunder der Natur”.
ning av atmosfärisk luft, bestående av talrika,
på blodkärl rika veck, stödda av tunna
benskivor. Gälarna äro ej tillräckliga som
andningsorgan. Experiment ha visat, att om k.
tvingas att uteslutande andas med gälarna,
kvävas de (”drunkna”). Mest känd är den i
sötvatten i s. Asien förekommande k 1 ä 11
erfisk e n, A’nabas scandens, c:a 20 cm. lång,
som kan taga sig fram ganska lång väg på
land. N.B-n.
Klätterfåglar, Zugoda’ctyla, en ordn. i den
äldre fågelsystematiken, numera upptagen i
ordn. blåkråkartade fåglar (se C o r a c i i f o
r-m e s).
Klätterjärn (stolpskor), redskap, som
användes vid klättring i telegraf-,
telefonstolpar m.m. K. består av två skänklar, försedda
med hullingar, vilka gripa in i träet. På den
— 629 —
— 630 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
