Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klöversläktet - Klöversyra - Klövertrötthet - Klöverål, stjälkål - Klövfett(olja) - Klövhatt - Klövja - Klövröta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLÖVERSYRA
agra’rium, g u 11 k 1 ö v e r, 1- el. 2-årig, 2—3
dm. hög, här och där på torra marker, vid
vägar o.d. upp till Ångermanland, T.
spadi’-ceum, brunklöver, 2-årig, 2—3 dm. hög,
med glänsande brun blomkrona, mindre
allmän på ängsmarker i mellersta och n. Sverige.
Många arter av k. ha stort odlingsvärde,
särsk. som foderväxter. I Sverige äro röd-,
alsike- och vitklöver de mest odlade arterna.
Rödklövern, som först på 1500-talet
började odlas i Italien och Spanien, kom till
Sverige under första hälften av 1700-talet.
Odlingen sker vanl. i s.k. fodervallar, ant. enbart
el. tillsammans med andra vallväxter (se
d.o.) och ant. för höskörd (klöverhö), fröskörd
el. avbetning. Klövervallarna äro vanl. endast
2—3-åriga, emedan jorden vid långvarigare
sådan odling drabbas av klövertrötthet
(se d.o.). Man skiljer på svensk
rödklöver el. senklöver, som genom sin sena
blomning ger endast en höskörd pr år, och
tidig rödklöver el. s.k. schlesisk
rödklöver, som på gr. av sin tidigare
blomning ger 2 skördar pr år. Utsädeshandelns
klöverfrö är ofta bemängt med svårare ogräsfrön
och utländskt sådant icke sällan med
klöver-snärja (se Snarrevsläktet), varför
utsä-desvarorna böra om möjligt undersökas vid
de offentliga frökontrollanstalterna. — A 1 s
i-ke k 1 ö ve r n, som fått sitt namn efter Alsike
s:n i Uppland, där den först började odlas,
och som i utlandet kallas svensk klöver
el. bastardklöver, går bäst till på
märgel-lera, avdikade mossar o.d. — Vitklövern
trives på all slags jordmån. Användes ofta i
gräsmattor. A.V-e.
Klöversyra, växtart, se Harsyreväxter.
Klövertrötthet benämnes den företeelse, då
klöver, särsk. rödklöver, icke längre trivs på
en viss åkerjord. Ofta förekommer k., där
klöver odlats med endast 3—4 års mellanrum.
K. beror i regel på angrepp av växtsjukdomar,
t.ex. klöverrötan (se d.o.), el. av skadedjur,
t.ex. klöverålen (se d.o.). Den senare torde
oftast förorsaka k. Uppehåll på 7 å 8 år
mellan klövergrödorna rekommenderas för att
motverka k. Hj.P.
Klöverål, stjälkål, Tyle’nchus di’psaci
(devasta’trix), är en o. 1—1,75 mm. lång
rundmask, uppträdande som skadedjur på ett
50-tal växter, ss. vissa sädesslag, potatis och
balj-växter, i Sverige nästan uteslutande på klöver
(se Klövertrötthet). K. lever
huvudsaki. i stam- och bladdelarna, där den
fortplantar sig. Ungarna vandra sedan ner i
jorden och därifrån till nya plantor. De unga
skotten av klöver, som angripits av k., bli korta
men uppsvällda och få förkrympta blad, som
Klöverplantor, starkt angripna av klöverål.
snart vissna, själva skotten mörkna slutl. och
liksom multna bort. Enda sättet att bekämpa
k. synes vara att utbyta varannan klövergröda
med humlelucern. O.C-n.
Klövfett(olja), se B e n o 1 j a.
Klövhatt, äldre, stundom förekommande
namn på den kluvna mitran, se
Biskops-skrud.
Klövja (till fsv. klyf, eg. kluven, d.v.s. på
ömse sidor om hästryggen hängande börda el.
packning), forsla varor, som fastspänts på
Klövsadlar på hästar, packade för färd till
fäboden. Leksands socken.
klövsadel, packsadel för hästar, åsnor och
mulor; nyttjas i för fordon oframkomlig
terräng. — Härtill: klövjeväg.
Klövröta, en sjukdom, som företrädesvis
angriper nötkreatur, mera sällan får och svin,
och uppkommer genom brand- el. varbakteriers
inträngande genom smärre sårnader i närheten
av klövarna. Dessa smittämnen framkalla
hudbrand och varbildning, som stundom går på
djupet, angriper ben, senor och ledgångar och
kan ge anledning till allmän infektion
(blodförgiftning) och död. Åkomman kräver ingående
— 635 —
— 636 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
