Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knekt - Knektehåll - Kneller, Sir Godfrey - Knes, knas - Knesebeck, Karl Friedrich von dem - Knickerbocker - Knidos - Knies, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KNEKTEHÅLL
låga, stundom konsolliknande k. anbringas som
valvstöd, så särsk. i den s.k. övergångsstilen.
Jfr Knippepelare. E.W.
2) Krigsv., från den tyska
landsknektsorga-nisationen nedärvd benämning på fotkrigare.
Benämningen fick hävd i Sverige genom Gifstav
Vasas inhemska knekteorganisation, som
omfattade dels årspenningsknektar (ständigt
tjänstgörande), dels borglägersknektar (sådana som
inkvarterades i städerna och hos prästerna samt
erhöllo kost och mindre lön), dels knektar,
”som hålla sig själva”, d.v.s. vanl. besuttna
män, som i fredstid skötte sin jord men mot
en mindre lön åtagit sig att vid kallelse göra
krigstjänst. På Gustav Adolfs tid började
benämningen k. ersättas av ordet soldat för att
beteckna värvat folk. Indelningsverkets
tidigare urkunder bibehålla termen k. (knektehåll
o.s.v.). Redan från 1690-talet finner man
emellertid i kungl. brev m.m. allt oftare ordet
soldat, som från denna tid småningom uttränger
ordet k. ss. officiell benämning. T.H-m.
3) Skeppsb., upprättstående kort timmer å
segelfartygs däck, anbringas i närheten av
masterna och avses för ledande och beläggning av
löpande gods, t.ex. fall. T.Hrn.
4) Spelkort, i valör mellan dam och tia;
vanl. den fjärde av de fyra ”honnörerna”. Se
Kortspel.
Knektehåll, krigsv., se Knekt och
Indelningsverk, sp. 962.
Kneller [nä’la], Sir G o d f r e y, tysk-engelsk
målare (1646—1723), eg. Gottfried K n i
1-1 e r, elev av Rembrandt, Bol, Maratta och
Ber-nini, efter 1675 verksam i London. K. var på
sin tid Englands förnämste porträttmålare.
Hans bilder ha god teckning och briljant
kolorit, men äro tämligen ensartade. Ett par
hundra porträtt av hans hand äro kända, varav de
bästa äro av D:r Burnet (Charter house,
London), Markisinnan av Tweeddale och Count
Romney (båda i National gallery, London). G.S.
Knes, k n a s, se K n j a z.
Knesebeck [knè’zabäk], Karl Friedrich
von dem, friherre, tysk militär (1768—1848),
deltog i fälttågen 1792—94 och utmärkte sig
ss. major vid Auerstädt 1806; överste 1812,
general av inf. 1825, generalfältmarskalk och
avsked 1847. Under befrielsekriget 1813—15
förde K. icke något eget befäl men medföljde
högkvarteret ss. konungens militäre rådgivare.
Han ägde stort inflytande hos Fredrik
Vilhelm III och motarbetade i mycket Gneisenau
och Blücher. E.Bz.
Knickerbocker [ni’kobåka], eg. W. Irvings
pseud. i hans aibete ”History of New York”;
sedan spenamn på newyorkare; i plur. en nu
något föråldrad form och benämning på kring
G. Kneller: Jane Needham, Mrs Myddelton.
Hampton court.
knäna vida och nedanför dem med tillspänd
linning försedda sportbyxor. Numera äro
dylika byxor betydligt vidare och mera
överfallande samt kallas plus-fours (golfbyxor). l.
Knidos, lat. Cnidus, forngrekisk stad i
sydvästligaste Mindre Asien, i antiken berömt för
Praxiteles’ staty åt Afrodite, grundades först
av fenicier men koloniserades senare av
spartaner el. argiver, som grundade en stad och
ett tempel åt den triopiske Apollon. K. hörde till
den doriska hexapolis och kom under perserna
på 500-talet, anslöts till l:a attiska förbundet
men avföll 412. Vid K. slog Konon den
spartanska flottan 394. N.V.
Knies [knis], Karl, tysk nationalekonom
(1821—98). K., som 1865—96 var prof, i
Heidelberg, var en av den historiska skolans
skapare. Hans huvudarbete är ”Die politische
ökonomie vom Standpunkt der geschichtlichen
Methode” (1853, senaste uppl. 1930). Även inom
penning- och kreditläran har K. utgivit
betydelsefulla arbeten. T.E-r.
— 643 —
— 644 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
