Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knigge, Adolf - Knight - Knight, Thomas Andrew - Knights of labor - Knilling, Eugen von - Knipa - Kniphof, Claus - Knipparv - Knippe, knippeblomställning - Knippelholmen - Knippepelare - Knipperdolling, Bernt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KNIPPERDOLLING
Knigge, Adolf von, friherre, tysk förf.
(1752—96), var personligt och litterärt oerhört
mångsidig och utgav på 1780—90-talen bl.a. en
mängd romaner i Wielands stil, men kvarlever
i historien endast ss. förf, till boken ”Über den
Umgang mit Menschen” (1788; senaste sv. övers.
1897), som i praktiska levnadsregler ger en
förträfflig återspegling av 1700-talets
livsuppfattning. — Litt.: K. Goedeke, ”A. Freiherr v. K.”
(1844). Lff.
Knight [nait] (eng.; angelsax. cniht, gosse,
tjänare, sven, etymologiskt samma ord som sv.
knekt), riddare. Den moderna k.-värdigheten,
som medför rätt till titeln Sir framför
förnamnet, utdelas av konungen som belöning för
medborgerliga förtjänster; den är icke ärftlig
och är ant. förknippad med innehavandet av
någon orden (t.ex. Sir Thomas Brown, K.B.E.,
d.v.s. Knight Commander of the Order of the
British Empire; i tilltal: Sir Thomas) el. ock
är vederbörande Knight Bachelor, vilket är det
enklaste slaget av knighthood (t.ex. Sir Alfred
Jones, el. i högtidlig stil, Sir Alfred Jones, Knt).
Knights räknas till lågadeln, gentry (se d.o.).
En k:s maka bär lagenligt titeln Dame, men i
praktiken användes av artighet (by courtesy)
titeln Lady + efternamnet. — Ang.
k.-värdigheten under feodalväsendet se Riddare.
A.Km.
Knight [nait], Thomas Andrew, engelsk
naturforskare och godsägare (1759—1838),
bedrev en omfattande och resultatrik
försöksverksamhet på trädgårdsskötselns område och
studerade bl.a. fruktträdens
ärftlighetsförhållan-den. Han var 1811—38 president i The
Horti-cultural society i London. C.G.D.
Knights of labor [nål’ts av léTba],
nordamerikansk arbetarorganisation, se Arbetets
riddare.
Knilling, Eugen von, bajersk ämbetsman
och politiker (1865—1927), Bayerns siste
mo-narkiske kultusminister 1912—18, invaldes 1920
i lantdagen, 1922—24 ministerpresident. K.
överlät sept. 1923 den verkställande makten i
Bayern åt G. v. Kahr (se denne och Bayern,
sp. 307) ss. ”generalstatskommissarie”. Th.
Knipa, se Knipsläktet.
Kniphof, Claus, dansk kapare (o. 1500—
25), styvson till borgmästare Jörgen Kock i
Malmö, angrep i Kristian II :s tjänst 1525
Bergen och sökte bringa hjälp till Sören Norby i
Skåne. Hans kaperier tillfogade hansestäderna
stor skada, men efter en förbittrad strid
tillfångatogs K. av hamburgarna och blev trots
Kristians fullmakt avrättad som sjörövare. P.S.
Knipparv, växtart, se Hönsarvsläktet.
Knippe, knippeblomställning, se
Blomställning, sp. 232.
Knippelholmen, fyrplats strax utanför
Älvs-borgsfjorden i Göteborgs skärgård. Liksom de
närbelägna Böttö och Geveskär numera även
mistsignalstation. E.Hg.
Knippepelare, byggn., ett särsk. för gotiken
utmärkande valvstöd med vanl. rund
genomskärning, varifrån utgå halvrunda utsprång som
”engagerade” kolonetter (el. knektar, se d.o.)
i regelbunden omväxling, liksom bildande ett
knippe (se Byggnadskonst, sp. 469).
Ko-lonetterna äro halv- el. trefjärdedels-kolonetter;
någon gång — mot medeltidens slut — bli de
nästan fristående och stå blott i obetydligt
samband med kärnpelaren, ”degagerade”. De
kunna fortsätta, stundom utan kapitälkransar,
med samma profilering i valvribborna. I
Linköpings domkyrka ser man k. under
höggotiken avlösa de enklare, tidigt gotiska pelarna.
E.W.
Knipperdoiling [knFpardålig], Bernt, tysk
vederdöpare (d. 1536), klädesmakare i Münster,
Bernt Knipperdoiling. Stick.
tillhörde den apokalyptiskt-revolutionära
riktningen bland anabaptisterna (se d.o.) och blev,
sedan hans parti fått överhand i Münster, vald
till borgmästare febr. 1534. Under belägringen,
då Jan van Leiden (se denne) blev ledare, var
K. dennes svärdbärare (skarprättare) och
ställföreträdare. Efter stadens fall avrättades K.
under grym tortyr. A.M-n.
— 645 —
— 646 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
