Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knivsta - Knjaz - Knobelsdorff, Georg - Knock-down - Knodd - Knoll, Fritz - Knon - Knop - Knopa - Knopf, Rudolf - Knopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KNJAZ
Seminghundra och Ärlinghundra kontrakt.
Ärkestiftet. G.N.
Knjaz [Rnas] (ry., härav äldre sv. former
knas, knes, knäs, jfr även sv. knös), furste,
under medeltiden titel på ryska delfurstar, i
senare tid adelstitel, förd av släkter med
härstamning från Rurik el. den litauiske
storfursten Gedimin och av de med det ryska väldet
införlivade orientaliska smårikenas
regentätt-lingar (tatarer, georgier m.fl.). Från 1705 har
furstetiteln även utdelats till framstående
härförare och statsmän av lägre börd och till ryska
adelsätter med släktrelationer till tsarfamiljen.
Apr.
Knobelsdorff [knä’balsdårf], Hans Georg
Wenzeslaus von, tysk arkitekt (1699—1753),
G. von Knobelsdorff: Sans-souci i Potsdam.
blev 1746 stadsbyggmästare (överintendent) i
Berlin (se d.o., Konst) och utförde åt Fredrik II
flera arbeten vid slotten i Rheinsberg,
Char-lottenburg (se bild vid d.o.) och Potsdam samt
lustslottet Sans-souci (till stor del efter
konungens planer). K. förenade barockens klassicism
med den eleganta rokokon. Som
trädgårdsarkitekt nedlade han ett utmärkt arbete i Tiergarten
vid Berlin. E.W.
Knock-down [nåk-dau’n] (eng. till knock
down, slå ned), i boxning (se d.o.) en stöt el.
ett slag, som fäller en deltagare till marken;
en stöt m.m., som gör honom ur stånd att inom
10 sek. fortsätta kampen, kallas knock-out
[nåk-au’t] (till knock out, slå ut). O.K-gh.
Knodd (eg.: knöl; besläktat med sv. knut),
spenamn på bodbetjänt; även om vräkig,
obildad person i allm.
Knoll [knål], Fritz, österrikisk botanist
(f. 1883), docent i Graz 1912, i Wien 1914, e.o.
prof, där 1922 och i Prag s.å., prof, i botanik
vid tyska univ. i Prag och direktor för bot.
trädgården där 1926. K. är en av de förnämsta
representanterna för den moderna
blombiologien, som han utbildat i experimentell
riktning. Sina banbrytande undersökningar, vilka
jämväl behandla blommornas morfologiska och
anatomiskt-fysiologiska anpassningar för in-
sektpollinationen, har han nedlagt i det stora
arbetet ”Insekten und Blumen” (1921—26). O.Gz.
Knon, kraftverk, vid Gustavsfors, i Knonån,
ett tillflöde till Klarälvens biflod Uvån, 1 km.
nedom sjön Knon. K. utnyttjar även Uvåns
vatten, som genom en 4,8 km. lång kanal
tillföres från Nains kraftverk; tillhör Uddeholms
a.-b.; byggdes 1914—16. Effekten är 4,300 hkr..
fallhöjden 30 å 32 m. S.E-s.
Knop (från holl. knoop, knut, knopp). 1) Se
Knut 1).
2) Det antal distansminuter, ett fartyg
till-ryggalägger på en timme. Uttrycket har
uppkommit därav, att farten tidigast mättes med
handlogg (se Logg), vars lina fick löpa ut
under 30 sek. Förflyttar sig fartyget 1
distansminut (1,852 m.) på 1 timme, motsvarar detta
15,43 m. på 30 sek. Denna längd markeras på
logglinan första gången med e n knut el. k.,
andra med två o.s.v. Man räknar sålunda det
antal knutar, som hinner löpa ut under 30 sek.,
och säger då, att fartyget gör det antalet k.
H.S-k.
Knopa, sjöv., slå en knut, knyta, binda (fast).
Knopf [knåpf], Rudolf, tysk teolog (1874—
1920), prof, i nytestamentlig teologi bl.a. i
Bonn 1914—20. Av K:s skrifter märkas ”Das
nach-apostolische Zeitalter” (1905),
”Einfüh-rung in das N. T.” (1919, 3 Aufl. 1930). K.G-w.
Knopp, stamspets med därpå sittande
bladanlag. En k. kan vara naken (öppen) el. täckt,
det senare, då den under vilotiden omgives av
skyddsorgan i form av lågblad el. stipler, s.k.
knoppfjäll. Det förra förekommer hos alla
1-åriga växter och hos en del tropiska vedväxter;
täckta k. finnas hos träd och buskar i trakter
med kallt klimat. I en k. intaga bladen
sinsemellan ävensom deras delar inbördes olika,
men för varje växtart bestämda lägen (se
Blad, sp. 44, Bladläge och E s t i v a t
i-on). En k. uppstår i regel exogent, vanl. å
stammen, där den kan bildas i spetsen
(spets-el. terminal-k.) el. i ett bladveck (sido-,
bladvecks- el. axillar-k.) el. på andra ställen å
stammen, ävensom stundom på blad och rötter
(bi-k., se d.o., el. adventiv-k., se A d v e n t i
v-bildningar). Bildningen av k. på rötterna,
rotskott, sker ant. normalt (additionella
rotskott, se d.o.) el. som följd av skada
(repara-tiva rotskott, se d.o.). Stundom bildas mer än
en k. i ett bladveck, ant. i en längdrad
(se-riala k.) el. i en tvärrad (kollaterala k.). Man
skiljer därvid mellan huvud-k. och tilläggs- el.
accessoriska k. K. kunna utveckla sig till
blommor el. blomställningar (blom- el. florala k.)
el. med mellanblad försedda skott (blad- el.
vegetativa k.) el. ock till nya växter (grodd-k.,
se d.o., el. bulbiller). Hos träden bibehålla
— 651 —
— 652 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
