Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knopp - Knoppergalläpplen, knoppergaller - Knoppfjäll - Knoppläge - Knoppning - Knoppvecklare - Knorr, Ernst Wilhelm Eduard von - Knorrbremse A. G. - Knorrhanesläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KNORRHANESLÄKTET
sig k. årvis vid liv. De vid skador å gamla
stammar utväxande vattenskotten härröra till
stor del från dylika s.k. sovande ögon. O.Gz.
Knoppergalläpplen, knoppergaller,
garvämnerika galläpplen på sommar- och
vinterek, förorsakade av gallstekeln Cynips
quer-cus ca’licis. K. äro oregelbundet skiv- el.
kägellika, med radialt ställda vinglika fortsättningar,
och innesluta en äggformig innergall. De
utgöra en viktig handelsvara för Ungern och
Österrike. Jfr Galläpplen. O.Gz.
Knoppfjäll, bot., se Knopp.
Knoppläge, se Blad, sp. 44, Bladläge
och Estivation.
Knoppning, biol., se Celldelning, sp.
1,076. — 1) Zool. K. benämnes en form av
könlös fortplantning, då den nya individen, ss.
hos t.ex. svampdjuren, anlägges som en liten
vårtformig utväxt, en knopp på moderdjuret
(se Fortplantning, sp. 1,126). — 2) Bot.
Ss. k. betecknas bildning av knoppceller särsk.
vid det fall av cellavsnörning, då modercellens
vägg bildar en utstjälpning, som i sig upptager
cellkärna och protoplasma och därigenom allt
mera förstoras. I den smala öppningen mellan
dotter- och modercellen uppstår till slut en
cellvägg, vilken klyver sig, så att cellerna
frigöras från varandra. K. brukas stundom även
om bildningen av knoppar hos kormofyter och
vissa högre tallofyter. H.W.;0.Gz.
Knoppvecklare, två arter vecklarefjärilar,
vilkas larver på våren äta sig in i knopparna av
åtskilliga lövträd och buskar, särsk. äppleträd.
Sedermera kunna även äldre blad,
blomknoppar, blommor och stundom unga frukter
angripas och sammanspinnas. Större k.,
Argy-roplo’ce variega’na, har framvingarna (spänn-
Större knoppvecklare, Argyroploce variegana,
med larv och puppa.
vidd ung. 20 mm.) i inre delen brunsvarta,
blåskiftande, i yttre tredjedelen nästan vita med
blåaktiga skuggfläckar; mindre k.,
Tmeto’-cera ocella’na, har framvingarna (spännvidd
14—17 mm.) vid roten övervägande brunsvarta,
f.ö. vitaktiga med ett par mörka fläckar vid
ut- och bakkanten. Båda äro allmänna i s.
och mellersta Sverige. E.W-n.
Knorr [knår], Ernst WilhelmEduard
von, tysk sjömilitär (1840—1920), kadett vid
flottan 1854, korvettkapten 1871, konteramiral
1883, amiral 1893, avsked 1897. K. deltog ss.
fartygschef i fransk-tyska kriget 1870—71, var
1881—84 chef för amiralitetsstaben och 1884—
88 chef för västafrikanska eskadern, varunder
han bl.a. kuvade ett uppror i Kamerun. Från
1895 var K. befälhavare för tyska flottan. E.Bz.
Knorrbremse A. G. [knå’rbrämza],
Berlin-Lichtenberg, stort industriföretag, i sin nuv.
gestalt grundat 1911. Framställer
järnvägs-bromsar, förut av typ Kunze-Knorr, numera
i dess senaste utformning, typ
Hildebrand-Knorr. Aktiekapital (1932) 50 mill. riksmark.
J.L-n.
Knorrhanesläktet, T rigla, tillhör gruppen
kindpansrade fiskar (se d.o.) och utmärkes
Grå knorrhane, Trigla gunardus. Efter Cornish.
bl.a. av att huvudet är fullständigt pansrat
med ben, plattat ovan och på sidorna, att
ryggfenan sitter i en fåra begränsad av benplattor
samt att de tre nedre strålarna i bröstfenorna
äro fria. Vid beröring avgiver k. från
sim-blåsan ett svagt knorrande ljud. Flera arter,
av vilka grå knorrhanen el. k n o t en,
T. guna’rdus, förekommer från Medelhavet till
Island—Murman, är allmän vid Sveriges
västkust och går in i Östersjön. En något sydligare
utbredning, från Godahoppsudden till Lofoten,
har den röda knorrhanen el. f en k n
o-ten, T. hiru’ndo. Bägge dessa arter ha väl-
— 653 —
— 654 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
