Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knyppling - Knytling - Knytlingasagan - Knytning - Knytnävskamp - Knä - Knäck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KNÄCK
de trådar, som skola bilda spetsen — för
finare, mycket breda spetsar flera hundra —,
fästas medelst nålar med sin ena ände i en rad
på en överklädd träcylinder, som rullar
nästan helt nedsänkt i en låda, el. en flat, rund
knyppeldyna. Trådarnas andra ändar
äro uppnystade på var sin knyppelpinne,
varifrån de småningom under arbetets gång
avnystas. Mönstret i spetsen framställes genom
s.k. slag, d.v.s man fattar knyppelpinnarna
parvis och snor el. flätar efter visst system.
Cylindern rullas bakåt, allteftersom spetsen
framskrider, nålarna i ändan framflyttas
successivt, och den färdiga ändan frigöres. Vid
vissa slags k. är mönstret uppritat och
ut-stucket på en kring cylindern rullad
pappremsa, och nålar fästas vartefter som stöd vid
trådarnas korsningar (så vid Vadstena-, franska
och flandriska spetsar), medan vid andra slags
k. (så i Skåne, Blekinge och Dalarne) icke
något uppritat mönster finnes utan endast
kanterna på spetsen spännas ut med nålar. —
K. är trol. av italienskt ursprung och antagl.
ej äldre än 1500-talets början. Om spetsar,
tillverkade i k., se S p e t s a r. K. imiteras
numera skickligt med maskiner. 1.
Knytling, Hernia’ria glabra, en liten, glatt, på
torra backar förekommande gulgrön ört med
nedliggande växtsätt, förgrenad, till marken
tryckt stjälk, små, oskaftade blad och
gulgröna blommor -i huvudlika knippen från
bladvecken. Släktet Herniaria, som tillhör
nejlikväxternas fam., innefattar o. 15 arter,
huvudsaki. i Mellaneuropa och
medelhavsländerna. O.Gz.
Knytlingasagan, isländsk historisk saga av
okänd förf, från tiden efter 1200-talets mitt,
behandlar Danmarks historia från Harald
Gorm-sen fram till 1187. För äldre tiden meddelar
K. inga självständiga uppgifter av värde. Detta
är däremot fallet för tiden efter 1000-talets
mitt, där eljest okända skaldedikter utnyttjats
och delvis återgivits av förf. Skildringen av
Knut den heliges regering är ingående, och man
har bakom den trott sig kunna urskilja en
särsk. Knutssaga; i skildringen av dennes
regering beredes plats för en utförlig teckning
av den sentida vikingen och våldsmannen
Blod-Egil. Fr.o.m. 1130-talet bygger K. på ett
historiskt verk, som även utnyttjats av Saxo (se
denne) men som K. efter allt att döma återger
mer troget än denne. De för K. och Saxo
gemensamma uppgifterna gå tillbaka till denna
äldre källa och måste anses historiskt högst
värdefulla. K. har senast utg. av C. af
Peter-sens och E. Olson (i ”Sogur Danakonunga”,
1919—25). — Litt.: C. Weibull, ”Saxo” (1915). B.
Knytning, textilteknik för framställning av
fisknät, vidare för filé (se d.o.), bottnar för
större dukar, pällar, smalare spetsar och
bårder m.m. Garnet el. tråden, varmed k. sker,
fästes stadigt i ena änden vid en krok (för
grövre k.), en nål el. dyl. Till k. behöves en
jämnbred, flat sticka, så grov, som man önskar
rutans storlek i arbetet, över denna sticka
el. k a v e 1 slås tråden och fastknytes ögla för
ögla och sedan varv efter varv. När arbetet
sedan dragés ut, har
man ett nätverk av
kvadratiska rutor. —
Ett annat slag av k.
är m a k r a m é (se
d.o.). I.
Knytnävskamp,
detsamma som boxning
(se d.o.).
Knä. 1) Anat., se
Knäled. — Med.,
om ’”vatten i knät”,
seHydarthros.
2) Skeppsb.,
vin-kelformad byggnadsdel av trä el. järn,
som exempelvis
förbinder däcksbalk med
spant. B a 1 k.-k. å
träfartyg, förr av
krumväxt ekvirke, gö-
ras numera vanl. av smide. Vertikalt placerade
balk.-k. kallas även hän g-k. Ä stålfartyg göras
k. av trekantiga plåtbrickor, vanl. flänsade i fria
kanten och försedda med lättningshål. K.
benämnas å stålfartyg efter sin placering även
balkbrickor vid balkars infästning,
knäplåtar (eng. brackets) för infästning av
skottstag och vid sammanfogande av spant och
kontraspant vid byggda bottenstockar. T.Hrn.
Knäck är en karamell bestående av sirap,
socker och mandel. I finare k. tillkommer
Knytning.
Uppslagsbok. XV.
22
— 673 —
— 674 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
Knytning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
