Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knäck - Knäckebröd - Knäckepil, skörpil - Knäckesjuka - Knäled - Knäplåt - Knäppare - Knäred (socken) - Knäred, Övre och Nedre (kraftverk) - Knärot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KNÄCKEBRÖD
grädde. Till konsistensen är den hård och seg.
Förekommer i handeln i små krusade
pappersformar. 1-N-y.
Knäckebröd, ”hårt bröd”, se Bröd.
Knäckepil, s k ö r p i 1, Salix fra’gilis, av fam.
pilväxter (se d.o.), är ett- i s. och mellersta
Sverige vid stränder allmänt förekommande
och ofta odlat träd, stundom hög buske, med
nästan vinkelrätt utstående och i vinklarna
mycket sköra, gulgröna grenar, som lätt
avbrytas vid stark blåst (”knäckepil”),
lansett-lika, finsågade blad och långa, nedböjda
hängen, som äro samtidiga med lövsprickningen.
Honträdet är sällsynt. Förökning oftast
genom de avbrutna, lätt rotslående kvistarna.
A.V-e.
Knäckesjuka, sjukdom å skogs- och bergfur,
förorsakad av Melampso’ra pinito’rqua,
vridrost, som i sitt skålroststadium (Cæo’ma
pinito’rqua) angriper årsskott av särsk. yngre
träd och därvid utbreder sitt mycelium
mellan bark- och bastlagret, så att det förra
spränges och grenen kröker sig nedåt, torkar
och lätt brytes av. Svampen är värdväxlande
och utvecklar teleutosporer på blad av asp
o.a. Po’pulus-arter. Jfr Rostsvampar.
O.Gz.
Knäled (articula’tio genu), ledgången mellan
låret och underbenet. I k. ingå tre ben,
lårbenet, skenbenet och knäskålen. K. är
praktiskt taget en gångjärnsled (se d.o.), där
ledhuvudet bildas av ledknölarna på lårbenet samt
ledpannan av skenbenets ledytor, på vilka äro
fästa tvenne ringformiga skivor av brosk, de
s.k. meniskerna. Sammanhållningen av
benändarna i leden sker utom genom ledkapseln
av de inne i leden befintliga korsbanden
(liga-me’nta crucia’ta). N.Lbg.
Knäplåt, se Knä 2).
Knäppare, Elate’ridæ, en stor fam. av serien
Diversico’rnia bland skalbaggarna, alla
igenkännliga på sin mer el. mindre långsträckt
ovala och något nedtryckta kropp med litet
och insänkt huvud, sågade el. kamlika antenner,
relativt lång och mycket rörligt avsatt
protho-rax samt korta ben och 5-Iedade tarser.
Utmärkande för k. är deras förmåga att,
liggande på ryggen, kasta sig upp i luften och
komma ned på benen igen. För detta
ändamål äga de en särsk. apparat på
mellankrop-pens undersida, bestående av en bakåt
riktad tapp på frambröstets bakkant och en mot
denna svarande grop framtill på
mellanbrös-tet. Då tappen, under det den vilar på
gropens kant, genom en kraftig muskelaktion
häftigt och med en hörbar knäpp (därav namnet)
pressas ned i gropen, kastas kroppen till följd
av stöten upp i luften. — K. anträffas som-
Knäppare med larv.
Efter Brehm.
liga på blad och blommor, andra under
barken på träd, under stenar m.m. — Larverna
äro gula—brungula.
beklädda med en
hård, glänsande hud
och ant. långsmala,
cylindriska
(”trådmaskar”) med
tillspetsad bakända el.
något plattade. De
leva i jorden el.
under bark och i
murk-na trädstubbar. De
äro övervägande
växt-ätare. — Den sv.
faunan räknar nära
80 arter, fördelade på
talrika släkten.
Larverna av flera arter
spela en viktig roll ss.
skadedjur på
allahan-da växtrötter. Den
allmännaste arten i
Sverige är den randiga
sädesknäppa-r e n, E’later (Agrio’tes) linea’tus, som gör stor
skada på sädesbrodd och allehanda rotfrukter.
S.Bgtn.
Knäred, s:n i Höks hd, Hallands län, vid
gränsen till Småland kring Lagan; 202,70 kvkm.,
därav 197,30 land; 2,437 inv. (1932; 12 inv. pr
kvkm.); 19,15 kvkm. åker (1927; 9,7% av
landarealen), 20,33 kvkm. betesäng, 103,62 kvkm.
skogsmark. Sydsvenska kraft-a.-b. äger inom
K. kraftstationerna Majenfors, Bassalt, övre
och Nedre K. K. är pastorat i Laholms
kontrakt, Göteborgs stift. G.N.
Efter K., där de danska underhandlarna
bodde, brukar den fred benämnas, som under
engelsk medling slöts mellan Sverige och
Danmark vid den dåvarande riksgränsen 20/i
1613 och avslutade Kalmarkriget. Sverige
avstod här från sina anspråk på Finnmarken.
Den gamla tullfriheten mellan rikena,
Sveriges tullfrihet i Öresund inbegripen,
bekräftades. Båda rikena skulle få föra tre kronor
i sitt vapen, ömsesidiga erövringar
återlämnades utom Älvsborg med 7 härad i
Västergötland, för vilka Sverige såsom
krigsskadeer-sättning inom 6 år skulle erlägga 1 mill. rdr
(”Älvsborgs lösen”), i annat fall skulle de
definitivt tillfalla Danmark. P.S.
Knäred, övre och Nedre K., två
kraftverk i nedre delen av Lagan, 2,5, resp. 1,5 km.
ovan Knäreds station, förenade genom en 1
km. lång kanal, tillhöra Sydsv. kraft-a.-b. och
byggdes 1910. Effekten är för vardera 8,500
hkr. ocn fallhöjden 10, resp. 9 m. S.E-s.
Knärot, Goodye’ra repens, är en i Sveriges
— 675 —
— 676 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
