Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kock, Reimar - Kock, Paul de - Kockelkärnor, kockelskorn - Kockenhus - Kocker, kokker - Kockoliter - Kockum, släkt - Kockum, 1. Frans Henrik - Kockums järnverks a.-b. - Kockums mekaniska verkstads a.-b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOCK
i sht för 1500-talets första årtionden
innehåller synnerligen värdefulla upplysningar; den är
endast delvis utg. — Litt.: L. Weibull, ”Ett
blad ur R.K:s krönika” (i ”Skånska samlingar”,
1894—95). C.
Kock, Charles Paul de, fransk förf. (1794—
1871), av holländsk härkomst, framträdde 1813
med en roman,
”L’en-fant de ma femme”.
där han strax anslog
den ton, som sedan
blev hans speciella.
Efter några års
enbart teaterskriftstäl-leri för
förstadssce-nerna (melodramer,
vådeviller,
lokalfarser, inalles ett 100-tal,
av vilka ett par
spelats även i Sverige)
återgick K. 1820 till
romanen och utvecklade nu i 50 års tid ett
förf.-skap, som snabbt gjorde honom berömd
Europa runt och i mycket varit bestämmande
för utlandets föreställning om franska seder
och levnadsförhållanden. K:s glanstid var
res-taurationsskedet och den tidigare
julimonarkien, d.v.s. 1820—30-talen. Han kan sägas, i
småborgerlig miljö och med betydligt enklare
konstmedel, fullfölja traditionen från vissa
frivola franska 1700-talsberättare men är i
motsats till dessa täml. oförarglig, och det lär
knappt falla någon in att taga anstöt av den
frispråkighet, med vilken han skildrar de
snedsprång, som begås av hans många grisetter,
butiksmamseller, unga fruar el. kringvalsande
manliga vildhjärnor och i stort sett utgöra
romanhandlingens enda drivfjäder. —
”Oeuv-res illustrées” (1902—05). De flesta av K:s
romaner äro övers, till sv. — Litt.: Biogr.
av Th. Trimm (1873). — K:s son Paul
Henri de K. (1819—92) har skrivit romaner och
teaterpjäser i faderns stil, men utan dennes
godmodighet och glada lynne. Lff.
Kockelkärnor, kockelskorn, kockelbär,
se A n a m i r t a.
Kockenhus, se Kokenhusen.
Kocker, k o k k e r, se Bakterier.
KockolTter, se Kokkoliter.
Kockum, skånsk släkt, stammande från
fäll-beredaren (garvaren) i Kristianstad Ditmar
Henningsen (d. 1658), av evars ättlingar bl.a.
sonsonen Pofvel Henningsen (1682—1747)
upptog namnet K o c k o m. Från den sistn:s son
Lars Kockom (1719—90), sämskmakare och
rådman i Malmö, stammar den nu levande
ättegrenen. Hans sonson var nedannämnde
K.l), vars söner Lorens Petter K. (1834—99)
och Frans Henrik K. (1840—1910) vid
faderns frånfälle inträdde som verkst. direktörer
i de till K:ska verken hörande bolagen. Den
förstn:s son, Carl Frans Henrik K. (f. »/io
1887), är nu direktör i K :s mekaniska
verkstads-a.-b. och ordf, i K:s järnverks a.-b.; den sistn:s
son, Erik Frans Henriksson K. (f. 7/s 1889),
är direktör i K:s järnverks a.-b. — Litt.:
”Malmö fornminnesförening. Minnesskrift 1909—
1919” (1920). C.
1) Frans Henrik K., industriidkare (1802
—75), inropade på konkursauktion efter fadern
1825 bl.a. dennes
to-baksfabrik i Malmö,
vilken han uppdrev
till en av de främsta
i landet, 1866
ombil-dad till bolag och
1914 uppgången i
Sv. tobaksmonopolet.
1840—41 anlade K.
i S. förstaden i
Malmö ett gjuteri med
mekanisk verkstad,
ett företag, som
hastigt växte till stor
omfattning och senare utvidgades med
varvs-anläggningar samt 1866 ombildades till K:s
mekaniska verkstads a.-b. (se d.o.). På initiativ
av K. grundades 1853 Skånska sockerfabriks
a.-b. med vitbetssockertillverkning vid fabrik i
Landskrona. Till det av K. 1846 inköpta örmo
järnverk (numera Konga a.-b.) lades senare
förvärv av Kallinge bruk med valsverk och
spikfabrik samt Ronneby fabrik för förtenta kärl
(numera K:s järnverks a.-b., se d.o.), varjämte
K. var intressent i en mängd sydsv. industrier,
järnvägsföretag m.m. Till Malmös
utomordentliga uppsving i årtiondena kring 1800-talets
mitt var K. en av de allra främsta
tillskyn-darna. C.
Kockums järnverks a.-b., grundat 1875,
driver rörelse vid järnverk och emaljeringsverk
i Kallinge (se d.o.) samt vid emaljeringsverk
i Ronneby. Idkar även jordbruk,
skogshantering samt kvarn- och sågverksrörelse.
Aktiekapital 4 mill. kr. Tillverkningsvärde pr år o.
7 mill. kr. Arbetarantal o. 1,200. J.L-n.
Kockums mekaniska verkstads a.-b.,
skeppsvarv och mekanisk verkstad, Malmö, grundat
1840 av F. H. Kockum (se denne), a.-b. sedan
1866. Företaget, som från början drev mekanisk
verkstad och gjuteri i S. förstaden, utvidgades
1871 med ett skeppsvarv vid hamnen, och här
anlades 1909 gjuteri, maskinverkstad,
järnvägs-vagnsverkstad, smedja etc. 1913 nedlades helt
den gamla rörelsen i S. förstaden. Varvet har
levererat 175 fartyg av skilda typer. Till sv.
— 703 —
— 704 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
