Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kock, 2. Ernst - Kock, Jörgen - Kock, Martin - Kock, Reimar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOCK
medellågtyska versionerna (1903). Av K:s
engelska, gotiska och tyska texted. må nämnas
”Merlin, a Middle-English metrical version...
by Herry Lovelich” (3 bd, 1904—32) och
”Re-dentiner Osterspiel” (under tryckning).
Tyngdpunkten inom K:s forskning ligger dock på den
germanska texttolkningens område, där K.
genom sin skarpa kritik och grundliga kännedom
om germansk språk- och stilhistoria samt
rea-lia kastat nytt ljus över centrala problem. Här
märkas bl.a. ”Interpretations and emendations
of Old English texts” (1—12, i ”Anglia” 1902—
23) samt framförallt ”Notationes norrænæ.
Anteckningar till Edda och skaldediktning”, varav
hittills del 1—13 ( = bd 1—2) och del 14—18
(1923—32) utkommit. Med detta monumentala
och epokgörande verk har K. framgångsrikt
bekämpat en förkonstlad uppfattning av den
fornnordiska poetiska syntaxen och företrätt en
redigare, mänskligare och skönare syn på
edda-och skaldediktningens språk. Rth.
Kock, Jörgen, borgmästare i Malmö (d.
1556), sannolikt f. i Westfalen, kom till
Danmark o. 1500 och blev g.m. en rik borgaränka
(därigenom styvfar till Claus Kniphof, se
denne), av Kristian II insatt till myntmästare i
Malmö (”Jörgen Mynter”) 1518 och, då kungen
Jörgen Kocks hus i Malmö.
1523 lämnade landet, till borgmästare där. Un
der K:s driftiga ledning kom Malmö att upp
leva en verklig
storhetstid. K. inkallade
luterska predikanter,
som togo upp
kampen med hierarkien
i Lund och gjorde
Malmö till
reformationsrörelsens första
centrum i Danmark.
Han inlät sig i djärva
och vittfamnande
planer, vilkas
huvudsyfte var att i
anslutning till Lübeck
häv
da borgerskapets intressen och få Malmö och
Köpenhamn upphöjda till ett slags fria
riksstäder. I förbund med Wullenwever (se denne) tog
han ledande del i grevefejden (se d.o.); till en
början såg det lovande ut, men i jan. 1535
vände sig lyckan; när K i spetsen för borgarfanor
från Malmö och Landskrona drog mot adelns
och svenskarnas förenade trupper vid
Hälsingborg, led han ett förintande nederlag och
undkom själv med knapp nöd. På våren inneslöts
Malmö, K. begav sig till Danmark för att
förbereda en fred, men under hans frånvaro
kapitulerade staden. Härmed var det slut med K:s
maktställning, han fick visserligen amnesti men
avsattes som borgmästare. Redan 1537 hade
han emellertid lyckats återfå sin stora
konfiskerade förmögenhet; genom att försträcka kungen
12,000 mark till uppförandet av Malmöhus, som
skulle hålla staden i styr, vann han kungens
förtroende; 1540 återinsattes han som
borgmästare och förblev i detta ämbete till sin död,
dock under väsentligt ändrade förhållanden. —
K:s hus i Malmö kvarstår alltjämt, ehuru i det
inre ombyggt. C.
Kock, Karin, nationalekonom (f. 2/t 1891),
anställd vid Skandinaviska kredit-a.-b. 1918—
32, fil. d:r 1929 (”A study of interest rates”).
K. är ordf, i Akademiskt bildade kvinnors
förening sedan 1926 och har varit politiskt
verksam (liberal). K. har bl.a. utg. ”Sv. bankväsen
i våra dagar” (1930) och ”Skånska
privatbanken” (1931). T.E-r.
Kock, R e i m a r, tysk krönikör (o. 1500—
69), f. i Wismar, blev 1524 munk i ett
francis-kankloster i Lübeck, efter vars upphävande
han övergick till lnteranismen och anställdes
som Lübecks förste luterske präst vid S:t
Petri-kyrkan. 1532—34 var han med på lybska
flottan som präst och upplevde personligen en del
av brytningarna i Köpenhamn och Malmö 1533
—34. K. har förf, en 1549 till Lübecks senat
dedicerad krönika om denna stads öden, vilken
— 701 —
— 702 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
