Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koefoed, 3. Michael - Koehl (Köhl), Hermann - Keohler, Otto - Kœleria - Koelreuter, Joseph Gottlieb - Koemption - Kœnigia - Koerber, Ernst von - Koersitivkraft - Kôersner, Albert - Koester, Hans - Koeta-Radja - Koexistens - Koff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOFF
generaldirektör för skatteväsendet 1913, även
Statens förlikningsman i arbetstvister 1910—14,
1922—28. K., vars administrativa duglighet och
underhandlingsförmåga äro utomordentliga,
var ordf, i värderingskommissionerna o.a.
nämnder under världskriget och innehar
alltjämt talrika offentliga och privata uppdrag.
Apr.—maj 1920 var han finansminister i
ministären M. P. Friis. Fl.D.
Koehl [köl] (även Köhl), Herman n, tysk
flygare (f. 1888), tjänstgjorde under
världskriget mestadels som flygare och anställdes
sedermera i Deutsche Luft-Hansa. K. var den förste,
som flög över Atlanten i v. riktning; flygningen
utfördes (jämte 2 passagerare) 10/4—12/4 1928
med ett junkersflygplan. K. landade därvid på
Greenly island vid Labrador. F.Az.
Koehler [kölar], Otto, tysk zoolog (f. 1889),
prof, i München 1923, i Königsberg 1925, har
i sina skrifter huvudsaki. behandlat
retnings-och sinnesfysiologi samt ärftlighetslära. O.C-n.
Kæle’ria, bot., se Tofsäxingsläktet.
Koelreuter [kölråilar], Joseph G o
11-lieb, tysk botanist (1733—1806), prof, i
Karls-ruhe, undersökte befruktningen hos växterna
och anställde försök över bastardbildningen
inom ett flertal växtsläkten, ss. tobaksväxt,
nejlika, bolmört och kungsljus. Grundläggande för
modern bastardforskning är hans av samtiden
obeaktade arbete ”Vorläufige Nachricht von
einigen das Geschlecht der Pflanzen
betreffen-den Versuchen” (1761—66; 1893 nytr. i
”Klassiker der exakten Wissenschaften”). O.Gz.
Koemption [-fo’n], ett skenköp av bruden,
den av romarna i klassisk tid vanl. anlitade
formen för äktenskaps ingående, vilken stod
öppen för alla samhällsklasser. Jfr
Brudköp. E.K.
KænFgia, växtsläkte, se Dvärgsyra.
Koerber [kö’r-], Ernst von,
österrikisk-ungersk ämbetsman och politiker (1850—1919),
efter en mångsidig ämbetsmannabana
handelsminister 1897—98, inrikesminister 1899,
ministerpresident och utrikesminister 1900—04. K:s
försök att konsolidera dubbelmonarkien
genom nationalitetsutjämnande åtgärder
misslyckades till större delen. 1915—16 var han
österrikisk-ungersk finansminister, okt.—dec.
1916 ånyo ministerpresident. Th.
Koersitfvkraft, fys., se Hysteresis.
Köersner [cö’rs-], Gustaf Albert, jurist
(1872—1929), hovrättsexamen 1894, advokat i
Stockholm 1898—1918, prof, i rättskunskap
vid Handelshögsk. där 1912—18, hovauditör
1912—18; jur. hedersd:r i Lund 1918;
biträdde upprepade gånger i statsdep. vid
utredningar, justitieråd 1918—29 och
hittills den ende advokat i Sverige, som
ut
nämnts till sådan
befattning. K. var en
ganska produktiv
juridisk förf., bl.a. ’ Om
s.k. handelskutymer
och deras fixerande”
(1913), ”Om
force-majeure-klausuler i
köpeavtal” (1915),
”Om moratorium”
(1923; jämte N.
Ra-benius). K. utgav
även ”Moratorium.
Lagstiftning om betalningsanstånd” (5 bd, 1915
—23). E.K.
Koester [kö’stor], Hans Ludwig Raimund
von, tysk sjömiitär (1844—1928), officer 1864,
konteramiral 1889, storamiral och avsked
1905. K. blev 1896 befälhavande amiral i Kiel,
1899 generalinspektör för flottan och 1903 chef
för högsjöflottan. Han adlades 1900 och var
från 1908 president i Flottenverein. Under
världskriget var K. marinens ombud i
sjuk-vårdsväsendet. E.Bz.
Koeta-Radja, huvudstad i Atjeh (se d.o.),
Sumatra; 10,622 inv. (1928).
Koexiste’ns, samtidig tillvaro el. existens.
Koff (från holl. kof; väl besläktat med sv.
kyffe), mindre lastsegelfartyg av holländskt ur-
Koff. Teckning av J. Hägg.
sprung. K. bygges av stålplåt med mycket
fylliga ändar och flat botten. Till förhindrande av
avdrift är k. vid sidorna försedd med s.k.
svärd, vridbara kring en horisontal axel i
närheten av relingen. Svärden nedsänkas vid
läsidan. K. riggas ss. galeas el. ss. jakt (se
Jakt 2), i vilket senare fall den även kallas
t j a 1 k. K. har stor lastförmåga, men är,
särsk. bidevind, en dålig seglare. T.Hrn.
— 709 —
— 710 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
