Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koffein, kaffein, trimetyl-dioxipurin - Kofferdi - Koffernagel - Koffert - Koffertfiskar - Kofod - Kofod Ancher, Peder - Kofot, bräckjärn - Kofu - Kofågel - Koger - Kogg el. koggar - Kognater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOFFEIN
Koffei’n, kaffei n, t r i m e t y 1-d i o x i p
u-r i n, C8H1oO2N4 . H2O, utgöres av vita,
glänsande, nålformiga kristaller med svagt bitter smak,
lösliga till o. 1 °/o i vatten av rumstemp., mycket
lätt lösliga i kokande vatten samt tillsammans
med natriumbensoat och natriumsalicylat. K.
finnes i kaffe, te, kakao, guarana, kolanöten
m.fl. droger och framställes av teavfall samt
på syntetisk väg. Förutom k:s användning
som njutningsmedel i kaffe, te, kakao m.m.
har det vidsträckt medicinsk användning som
stimulerande medel vid hjärtsvaghet samt som
huvudvärksmedel i dos om 10—20 cgr. i pulver
och piller. J.H.
Kofferdi’ (från holl. koopvardij el. Ity.
kop-fardie, eg.: köpfärd), beteckning å något till
handelsflottan el. sjöhandeln anknutet, ss
k.-fartyg (k offerdis t), k.-kapten, k.-flagga,
k.-hamn; dock börjar ordet k. alltmer ersättas
av handels-. H.S-k.
Koffernagel, sjöv., pinne av trä el. järn,
insatt i nagelbänk vid mast, reling el. röst. K.
användes för beläggning av löpande gods. T.Hrn.
Koffert (fra. coffre, från grek. ko’finos, stor
korg), kista för respackning.
Koffertfiskar, Ostracio’ntidce, fam.
tillhörande gruppen fastkäkar (se d.o.). De utmärkas
Koffertfisk, Ostracion quadricornis. Efter
Brehm.
av att fjällen äro plåtformade och bilda ett
orörligt pansar omkr. kroppen med undantag
endast för stjärten, som är fri och rörlig.
Undersidan är platt. K. omfatta talrika arter,
levande på grunt vatten i varmare hav. N.R-n.
Kofod, se K o e f o e d.
Kofod Ancher [ankar], Peder, dansk
jurist (1710—88), teol. kand. 1730, jur. kand.
1738, jur. prof. 1741, jur. d:r 1742, 1753
gene-ralauditör vid flottan, s.å. assessor i
Höjeste-ret, led. av åtskilliga lagkommissioner m.fl.
offentliga uppdrag. K.-A. var Danmarks
ledande jurist under 1700-talet och en duglig
ämbetsman. Hans huvudverk är ”Dansk Lovhistorie”
(2 bd, 1769—76). ”Samlede juridiske Skrifter”
utgåvos 1807—11 (3 bd). E.K
Kofot, bräckjärn, bräckverktyg av järn
i form av en i understödspunkten omböjd
hävstång, vars kortända är utsmidd till en
två-kluven kil. v.S.
Kofu, huvudstad i ken Yamanashi, Japan,
vackert belägen n.n.v. om Fuji; 79,447 inv.
(1931). Sidenindustri, fruktodling. M.P.
Kofågel, se K o s t a r e.
Koger (från mlty. koker). — 1) Behållare för
båge och pilar. Man skiljer således på båg-k.
och pil-k. De orientaliska k. voro ofta
konstnärligt utsmyckade av läder- el. stickeriarbeten
och besatta med ädla stenar. G.W.F.
2) Plåtcylinder för förvaring av
krutladdningarna till sjöart. av grövre kaliber än 12 cm.
Krutet, som är insytt i ett tyghölje, ligger i det
igenlödda k. såväl under förvaringen i
ammu-nitionsdurk som under upplangningen till
kanonen och uttages först omedelbart innan
laddning. H.S-k.
Kogg el. k o g g a r, medeltida nordeuropeisk
fartygstyp, urspr. enmastad, liknande
karave-len, se Fartyg, sp. 92.
Kogna’ter (av lat. cogna’tio, blodsband), i
romersk rätt om två personer, av vilka den
ene härstammar från den andre el. också båda
från samma tredje person. K. utgöra tillhopa
den naturliga familjen. Som motsats till k.
ställde romarna agnaterna (se d.o.), den
rättsliga familjen, vars grundval var viss mans hus-
Hanseatisk kogg. Kopparstick.
— 711 —
— 712 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
