Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kognater - Kogrundsrännan - Kohandel - Kohas - Koheleth - Kohen - Koherens - Koherenta strålar - Kohesion - Kohinoor - Kohistan, Kuhistan - Kohl, David - Kohl, 1. Aage
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOHL
bondevälde. Kanonisk rätt har ytterligare
utbildat begreppet cogna’tio spiritua’lis, förhållandet
mellan gudfar el. gudmor och fadderbarn samt
uppställt detta ss. ett äktenskapshinder (jfr
Andlig släktskap). E.K.
Kogrundsrännan, svensk farled med o. 5 m.
djup mellan Bredgrund och Kogrund i s.
delen av Öresund (se karta vid d.o.). Under
världskriget utprickades genom denna ränna en
inom 3-milsgränsen från Kämpingebukten ö.
om Falsterbo till farvattnet s.v. om Malmö
gående farled. Härmed avsågs att undandraga
sv. sjöfart från prejning och uppbringning.
Med hänsyn till de närbelägna tyska
minering-arna och en sv. med genomfart försedd
mine-ring vid Kogrundsrännan lämnade sv.
örlogs-flottan bogserhjälp åt de segelfartyg, som
trafikerade farleden. E.Hg.
Genom kungörelse u/7 1916 tillkännagav sv.
regeringen, att genomfarten vid det minerade
området i K. finge trafikeras endast av sv.
fartyg av vissa närmare angivna kategorier. I
lika-lydande noter av so/s s.å. gjordes vissa
erinringar mot åtgärden av Englands, Frankrikes,
Italiens och Rysslands ministrar i Stockholm.
Enl. deras uppfattning hade Sverige stängt den
enda väg, å vilken icke-svenska handelsfartyg
kunde i skydd för tyska sjöstridskrafter
komma från Sundet in i Östersjön el. omvänt;
medan tyska handelsfartyg fingo tillträde såväl till
Sveriges ostkust som till dess västkust, kunde
genom K:s stängning de allierades
handelsfartyg, som befunno sig i ryska hamnar, endast
få tillträde till Sveriges ostkust och deras övriga
fartyg endast till v.-kusten. Sverige hade
”full-ständigat den av Tyskland mellan de allierade
i Östersjön uppresta skiljemuren”. Ej endast
K:s stängning utan även andra av sv.
regeringens åtgärder ang. sjöfarten inom sv.
territorialvatten ansågos föga förenliga med ”en
lojal och opartisk neutralitets förpliktelser”.
Till de nämnda stormakternas representanter
överlämnades av Sveriges utrikesminister fl/s s.å.
likalydande noter, vari beskyllningarna för
bristande neutralitet i värdiga ordalag bestämt
tillbakavisades. J.E.N.
Kohandel brukar man kalla en politisk
överenskommelse, som går ut på att ett antal
riksdagsmän, eg. mot sin övertygelse, rösta på ett
förslag emot löfte att dettas förespråkare i sin
tur skola vara behjälpliga att genomföra ett
från förstn. hållet väckt förslag. K.
förekommer kanske ej så ofta de vanliga partierna
emellan som mellan representanter för olika
landsändar. Ett anslag till ett företag i en del
av landet kan exempelvis stöta på starkt
motstånd men likväl genomföras genom k. med
— 713 —
ivrare för ett helt olikartat intresse i en annan
landsända. Särsk. under ”järnvägsstriderna” på
1850—70-talen saknades ej exempel på k. i
Sveriges riksdag. E.Ths.
Kohas, veter., se H a s.
Kohe’leth, se Predikaren.
Kohe’n (hebr.), präst. Ingår i de även i
Sverige uppträdande judiska familjenamnen
Cohen, Cohn, Kohn m.fl., vilkas bärare leda sin
härstamning från Israels prästerskap.
Kohere’ns, se Koherenta strålar.
Koherenta strålar, fys. Två ljusstrålar sägas
vara koherenta, om de ha en med tiden
oföränderlig fasdifferens. Detta villkor är uppfyllt
endast i det fall, att båda strålarna härröra
från samma punkt (molekyl el.
molekylkomplex) av en ljuskälla. K.s. äga förmågan att
interferera (se Interferens). N.R-e.
Kohesion [-fo’n], fys., den egenskapen hos
materien, att mellan dess smådelar,
molekylerna, attraktionskrafter, s.k. k.-krafter, verka. K.
betingar kropparnas aggregationstillstånd. Den
är vid gasformiga kroppar ytterst liten, vid
fasta kroppar mycket stor, medan vätskorna
intaga en mellanställning. N.R-e.
Kohinoor [-nå’r], se Diamant, sp. 260
och pl.
Kohista’n, Kuhistan (pers., bergland),
namn på flera berglandskap i Främre Asien
och Indien.
Kohl, David Casparson, ståletsare och
vapensmed (1628—85). Son av den till Sverige
inkallade tyske klingsmeden Caspar K. (d.
1653), arbetade K. först vid Garpströms bruk
nära Arboga, som delvis ägdes av fadern. 1648
flyttade han till Danmark, där han arbetade vid
riksmarsken Anders Billes vapenfabrik vid
Broby på Fyn. 1653 var han åter i Sverige och
arbetade till 1657 som krigskammarbokhållare.
1658—60 satt han fången i Köpenhamn,
studerade 1664 etsning vid furstliga hov i Tyskland
och Holland, återkom till Stockholm 1669 och
blev rustmästare vid St. rustkammaren på
Stockholms slott och inspektor för
vapenfaktorierna 1670. K. var delägare och ledare för
Wira bruk och räknas som Sveriges skickligaste
mästare på vapenområdet, särsk. som ståletsare.
Flera arbeten av honom finnas ännu i behåll.
Som rustmästare inlade han stor förtjänst som
räddare av de historiska samlingarna ur tidigare
vanvård. G.W.F.
Kohl [kål]. 1) A a g e Hermann von K., dansk
förf. (f. 1877), har förf, estetiska avh., skådespel
och noveller. Hans förnämsta arbete är den
omfångsrika romanen ”Mikrobernes Palads”
(3 bd, 1908), en skildring av den ryska öster-
— 714 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
