Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kohlschütter, Arnold - Kohlswa jernverks a.-b. - Kohlsäters aktiebolag - Koholmen - Kohort - Koht, Halvdan - Kohäger - Kohär - Koi-koin - Koincidens - Koincidensmätare - Koine - Koinobiter - Koir - Koiska tyger - Koivisto - Koj - Koka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOKA
Kohlschütter [kä’ljytar], Arnold, tysk
astronom (f. 1883), observatör vid
astrofysika-liska observatoriet i Potsdam 1918, prof, vid
univ. och direktor för observatoriet i Bonn
1925. K. påvisade jämte W. S. Adams
existensen av ett samband mellan intensiteten hos
vissa linjer i en stjärnas spektrum och dess
absoluta ljusstyrka och skapade därigenom en
ny, fruktbärande metod att bestämma
stjärnornas avstånd (”Some spectral criteria for the
determination of absolute stellar magnitudes”,
i ”Astrophysical journal”, 40, 1914). K. har
dessutom jämte G. Eberhard och H. Ludendorff
utg. ”Handbuch der Astrophysik” (1928 ff.). M-t.
Kohlswa jernverks a.-b., järnverk med
mar-tinugnar, valsverk, stålgjuterier, mekanisk
verkstad m.m. i Kolsva (1,314 inv. 1933), Bro
s:n, Västmanlands län, äger även masugn i
Köping. Tillverkningen omfattar tackjärn,
gjut-gods, valsat järn och stål, pressgods och
smiden, projektiler m.m. Järnhantering drevs vid
Kolsva redan på 1500-talet. 1641 utfärdades
första privilegiet, nuv. bolag grundat 1893.
Aktiekapital 2,250,000 kr. Arbetarantal o. 600. J.L-n.
Kohlsäters aktiebolag, Värmlands Nysäter,
driver rörelse vid pappfabrik, träsliperi,
sågverk samt jordbruk i Gillberga och Långseruds
s:n, Värmlands län. Årstillverkningen 6,000 ton
kartongpapp och 1,000 standards trävaror.
Aktiekapital 360,000 kr. Arbetarantal 285, därav
165 industriarbetare. Kolsäters bruk (då
järnbruk) anlades 1694. Nuv. bolag grundat 1894.
J.L-n.
Koholmen, se Klädesholmen.
Koho’rt (lat. co’hors, plur. coho’rtes,
inhägnad; skara, trupp; jfr C our), fornromersk
truppavd., urspr. av bundsförvanter ställd till
det republikanska Roms förfogande, sedermera
underavd. av en legion (se d.o.) el. inf.-avd.
inom de i romarrikets prov, uttagna
auxiliar-trupperna. — Cohors præto’ria, fältherrens,
sedermera kejsarens livgarde, även = c.
præto’-ris, en prov.-ståthållares följe. — Cohortes
ur-ba’næ, stadskohorter-na, en
gendarmeri-kår för betryggande
av lugnet i Rom. —
Cohortes vCgilum,
Roms brand- och
nattväktarkår. H.Sj.
Koht [köt], H a 1
v-d a n, norsk
historiker (f. 1873), d:r phil.
1908 (”Die Stellung
Norwegens u.
Schwe-dens im
deutsch-dä-nischen Konflikt”),
docent i historia vid Oslos univ. s.å., prof,
sedan 1910. K., som intar en ledande plats bland
Norges historiker, har varit ordf, i Norsk hist.
förening 1912—27 och är sedan 1923
preses (alternerande v. preses) i Oslos
videnskaps-akad., sedan 1926 president i Comité
interna-tional des Sciences historiques. Han har bl.a.
utg. monografier över H. Wergeland (1908),
A. O. Vinje (1909), Bismarck (1911), J.
Sverd-rup (3 bd, 1918—25) och Ibsen (2 bd, 1928—
29), vidare ”1814” (1914), ”Socialdemokratie.
Historisk yversyn” (1915), ”Amerikansk kultur
i det 19. Aarh.” (1920; sv. övers. 1922),
”Inn-hogg og utsyn i norsk historie” (1921), ”Norsk
bondereising” (1926) samt även varit verksam
som utg., bl.a. medutg. av Ibsens ”Breve” (2
bd, 1904), ”Efterladte skrifter” (3 bd, 1909)
och ”Samlede Værker” (1928 ff.). C.
Kohäger, Bubu’lcus lu’cidus, av fam. hägrar
(se d.o.), är helvit; endast de med upprispat
fan försedda ryggfjädrarna äro gula el.
ljusröda. Längd 50 cm. Den förekommer i
Sydeuropa, mellersta Asien, Afrika och på
Madagaskar samt lever av insekter. K. håller gärna
till på elefanternas och boskapens rygg och
plockar där de småkryp, som besvära dessa.
Y.Ln.
Kohä’r, elektrotekn., se Detektor.
Koi-koin el. khoi-khoin, se H o 11 en t o 11 e r
Koincide’ns (till lat. ca’dere, falla, jfr K o n-),
sammanfallande, sammanträffande.
Koincide’nsmätare, se
Avståndsmät-ning.
Koine’, se Grekiska språket, sp. 809.
Koinobi’ter, cenobiter, seCenobitorden
Koir, kokosbast, se Kokospalm.
Ko’iska tyger, genom antika skriftkällor men
ej genom fynd kända, tunna, lätta och vida
berömda, säkerligen omönstrade
halvsidentyger från Kos (se d.o.). Silket i k.t. var trol.
inhemskt och stammade från en ännu i trakten
levande silkesfjärilart. Detta silke var s.k.
vildsilke och stammade från av fjärilarna
sprängda kokonger samt var gråaktigt och föga
glansigt i motsats mot vanligt silke från i hett
vatten dödade puppor. I.
Koivisto [kai’-], socken i Finland, se
Björkö.
Koj (från holl. kooi, eg. samma ord som sv.
subst. koja), sovplats å fartyg. En k. är ant.
flyttbar, h ä n g k o j, som förvaras hoprullad
(beslagen) i kojlår och som, då den skall
användas, upphänges i krokar under däcket (se
Hängmatta, sp. 695), el. ock f a s t el. f ä
11-b a r, då den även kallas brits. — Koja,
gå till kojs. H.S-k.
Koka, se Kokabusken och Kokain.
— 717 —
— 718 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
Halvdan Koht.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
