Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kokand, Chokand - Kokapparater, Elektriska - Kokard - Kokardblomma - Kokbarometer - Kokchoklad - Kokenhusen, Koknese - Kokett - Kokgas - Kokill - Kokillhärdat gjutgods - Kokker - Kokkola - Kokkoliter, coccoliter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOKKOLITER
pansionsperiod började med Alim (c:a 1798—
1812) och Omar khan (c:a 1812—22) och nådde
sin fulla utveckling under Madali (Muhammed
Ali) khan (1822—42). Mot slutet av dennes
regering började stridigheter med Buchara,
vilka i förening med inre upplösning 1876 gjorde
K. till ett lätt byte för den ryska expansionen
i Centralasien. 1917 utropades i K. ”den
autonoma republiken Turkestan”, som 1918 måste
vika för sovjetarméns övermakt. C.F.
Kokapparater, Elektriska, se
Elektriska värmeapparater.
Koka’rd (från fra. cocarde, urspr. bonnet d
la cocarde, till coq, tupp; eg.: mössa med en
tuppkamliknande prydnad), krigsv., kallas en
rund el. oval, av band utförd knapp el.
bandrosett, vilken anbringas på huvudbonaden; k.
började bäras redan på 1600-talet, då olika
kompanier buro sina chefers färger i k. Under
revolutionskrigen blev k. nationell beteckning
genom fransmännens förande av blå-röd-vit k.
Den av sv. arméns officerare och
underofficerare nu brukade k. är gul; civila sv. k. äro i
allm. blå-gula. E.O.B.
Koka’rdblomma, Gailla’rdia, växtsläkte av
fam. korgblommiga, Helia’nthus-gruppen, med
12 i Amerika inhemska arter, örter med gula
el. purpurröda blomkorgar och tunglika,
merendels könlösa kantblommor. Som
prydnadsväxter odlas G. pulche’lla och G. arista’ta, den
senare perennerande. O.Gz.
Kokbarometer, se Hypsometer 2).
Kokchoklad, se Choklad, sp. 106.
Kokenhusen [kå’-], K o k n e s e, fordom stad
och fästning på Dünas h. strand i s. Livland,
nu blott en by, var i början av 1600-talet en av
de viktigaste stödjepunkterna för det polska
väldet i s. Livland; utanför dess murar led
Gyllenhielm 17/e 1601 ett svårt nederlag. 1608
växlade K. två gånger herrar, 1625 intogs det
av svenskarna och blev därpå stödjepunkten
för deras operationer i s. Livland och Kurland.
1656 stormades K. av ryssarna, varvid
besättningen nedhöggs, 17/io 1700 föll det i saxarnas
händer och sprängdes av dem i luften efter
deras nederlag vid Düna 1701. P.S.
Koke’tt [kå-] (fra. coquet, fem. coquette, till
coq, tupp; eg.: bröstande sig som en tupp),
behagsjuk, angelägen att bli sedd och beundrad;
tillgjord; smånätt, näpen; som subst.: behagsjuk
kvinna. — Härtill verbet k o k e 11 e’r a och
subst. koketteri’.
Kokgas, se Gasbränslen.
Koki’ll är en form av metall, vanl. tackjärn,
ibland stål el. koppar, i vilken smält metall
gjutes och får stelna. Stålverks-k., i vilka det
från smältugnarna kommande stålet tappas till
göt för vidare bearbetning, ha vanl. formen
Ruinerna av fästet vid Kokenhusen.
av en svagt konisk, stympad kägla med
kvadratiskt el. för vissa ändamål rektangulärt,
mångkantigt el. runt tvärsnitt. Dylika k.
förses ofta i sin översta del med eldfast,
värme-isolerande infodring, tjänande som
sjunk-b o x, i vilken götets översta del, s j u n k h
u-v u d e t, håller sig längre flytande och utfyller
de håligheter, som eljest skulle bildas genom
krympningen vid huvudmassans stelning. Vid
tillverkning av gjutna färdigprodukter användas
k. dels som permanenta formar vid
massfabrikation, dels för åstadkommande av s.k.
kokill-härdning hos gjutjärn, varigenom detta får
särsk. hård yta (se Gjutjärn, sp. 369, och
G j u t n i n g, sp. 373). ES.
KokiTlhärdat gjutgods, se Gjutjärn och
K o k i 11.
Kokkcr, se Bakterier.
Ko’kkola, stad i Finland, se G a m 1 a k a
r-leby.
Kokkoli’ter, coccoliter, kalkplattor, som
bekläda kroppsytan av de till fam.
Coccolitho-pho’ridæ (se d.o.) hörande flagellaterna. Deras
protoplasmakropp benämnes kokkosfär.
Vid organismernas död upplösas de mjuka
delarna och k. sjunka till havsbottnen samt ingå i
Kokkosfär, Coccosphæra pelagica (t.v.), och
kokkoliter. Recenta former.
— 721 —
— 722 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
