Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolahalvön - Kolam - Kolanötter - Kolar - Kolarer - Kolari - Kolarier - Kolarskolor - Kolartro - Kolaträd - Kolbatzannalerna - Kolbe, Hermann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLBE
fiske och renskötsel. — Litt.: Th. Homén m.fl.,
”östkarelen och Kola lappmark” (1920). Mdn.
Kolam, dravidiskt folk i ö. Berar och s.ö.
Centralprovinserna. Antal c:a 20,000—25,000.
Deras språk, k o 1 a m i, visar anmärkningsvärt
invecklade frändskapsförhållanden med övriga
dravidiska språk och tillåter knappast någon
närmare bestämning av k:s ställning inom
dra-vidafolken. C.F.
Kolanötter, se Kolaträd.
Kolar, stad i staten Mysore, s. Brittiska
Indien; 87,682 inv. (1921). K. ligger i
gruvdistriktet Kolar gold fields, vilket har en
betydande guldproduktion; 800 europeiska
anställda och över 23,000 arbetare. O.P.
Kola’rer, indisk folkgrupp, se M u n d a.
Ko’lari, kommun i Uleåborgs län, n. Finland,
vid gränsen mot Sverige, urspr. del av Pajala
s:n; 2,281 kvkm.; 3,087 inv. (1931), finsktalande.
Mdn.
Kola’rier, indisk folkgrupp, se M u n d a.
Kolarskolor, utbildningsanstalter för
milkolare. K. äro anordnade å Gammelkroppa i
Värmland av Järnkontoret och olika
landsting samt å Bispgården i Jämtland av
Domänstyrelsen med bidrag av Järnkontoret.
Dessutom finnes Järnkontorets äldsta k., som
började 1877. Den är ambulerande på olika
platser, huvudsakligast i Dalarne. De sista åren
har dock verksamheten vid densamma varit
inställd. K. ha även upprättats av en del
skogs-vårdsstyrelser, bl.a. i Jönköpings län. F.A.Bn.
Kolartro (da. Kulsuiertro, efter ty.
Köhler-glaube, i anslutning till en bl.a. av Luther
återgiven anekdot, där en biskop, resp, djävulen,
frågar en kolare, vad han trodde, och därpå
fått svaret: ”Det som kyrkan tror”; jfr. fra.
foi de charbonnier), eg.: en enkel mans tro;
blind tilltro till andras utsago. E.H.
Kolaträd, Cola, växtsläkte av fam.
Sterculia’-ceæ med o. 50 arter i det tropiskt-afrikanska
skogsområdet. De äro 6—40 m. höga träd,
vilkas 4- el. 5-rummiga baljfrukt innehåller
frön, som sakna frövita, men ha en på
stärkelse rik grodd. De viktigaste arterna äro C.
ni’tida, äkta kolaträdet, och C.
acumi-na’ta, tillspetsade kolaträdet, båda
o. 12—20 m. höga, med vidsträckt utbredning
och ofta odlade inom tropiska Afrika. Trädens
röda frön, kola- el g u r u n ö 11 e r, utgöra
en viktig handelsartikel och äro framförallt
i otorkad form mycket eftersträvade av
infödingarna, särsk. av Sudanbefolkningen i
stäpp-och gräsområdena, vilka med begärlighet tugga
desamma på gr. av deras livande och närande
egenskaper. Kolanöten har ung. samma
inverkan på människokroppen som kaffebönan. Den
innehåller l,i—2,3 °/o koffein, något teobromin,
Femåriga kolaträd i en plantage i Togo.
18—25 % stärkelse och något druvsocker m.m.
Till Europa exporteras kolanötterna i torkad
form, varigenom visserligen deras inverkan
något försvagas, men de ha likväl stor
användning vid beredning av pastiller, biskvier,
karameller, likör m.m. — Ang. den bittra kolanöten
se G a r c i n i a. A.V-e.
Kolbatzannalerna [kå’lbats-], det äldsta
danska annalverket, upplades i Lund under
1130-talet, förvarades därefter en tid på skånska
landsbygden och överfördes till klostret
Kol-batz i Pommern. K. innehålla åtskilliga
värdefulla uppgifter till Danmark historia under
1130—40-talen men utgöras till sin ojämförligt
största del av utdrag ur en anglonormannisk
världshistoria, som även eljest varit av
betydelse för nordisk annalistik. — Litt.: L.
Wei-bull i ”Dansk Hist. Tidsskr”, R. 8:2 (1909—10);
S. Bolin, ”Om Nordens äldsta
historieforskning” (1931). B.
Kolbe, H e r m a n n, tysk kemist (1818—84),
lärjunge till Wöhler, blev prof, i Marburg 1851,
i Leipzig 1865. K:s
stora vetenskapliga
betydelse ligger inom
experimen talkemien;
han framställde bl.a.
karbonsyror av
ni-triler, syntetiserade
1849 kolväten genom
elektrolys av
fettsy-rade salter,
genomförde 1873
salicyl-syrans syntes ur
fenol och kolsyra samt
konstaterade dess
— 733 —
— 734 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
