Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolbrygga - Kolbu - Kolbullar - Kolbäck - Kolbäcksån - Kolchis - Kolchoz - Kold, Kristen - Kolde, Theodor - Kolderup, Carl Fredrik - Kolderup-Rosenvinge, 1. Janus Lauritz Andreas (rättshistoriker)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLDERUP-ROSENVINGE
brygga, vanl. av trä, för lastning av träkol;
upp- och nedfarternas lutning resp. 1:10 och
1:6 E.R.S
Koibu, hd i Opland fylke, Norge, s. om
Gjö-vik; 132,oi kvkm.; 2,665 inv. (1930). Az.S.
Kolbullar, ett slags pannkaka, gjord av en
stadig smet på mjöl, vatten och salt. Denna
gräddas i fläskflott i stekpanna, vilken står direkt
på glöden. Vanlig föda för skogsarbetare. I.N-y.
Kolbäck, s:n i Snevringe hd, Västmanlands
län, kring Kolbäcksåns nedre lopp; 49,bi kvkm.,
därav 48,o land; 3,371 inv. (1932); 23,»o kvkm.
åker (1927; 49,8% av landarealen), 15,oo kvkm.
skogsmark. I K. ligga Strömsholms slott, K.
stationssamhälle (c:a 450 inv., därav hälften i
Svedvi s:n) vid Västerås—Köpings och
Ramnäs—K. järnvägar samt flera industriella
anläggningar, ss. Trångfors (c:a 1,000 inv.) med
järnbruk, Sörstafors (c:a 200 inv.) med
pappersbruk tillhörande Surahammars bruks a.-b.
samt en del av Hallstahammars brukssamhälle.
— Pastorat: K. och Säby, Munktorps kontrakt,
Västerås stift. M.P.
Kolbäcksån, tillflöde till Mälaren, kommer
från s. Dalarne, genomflyter bl.a. sjöarna
Väsman (155 m.ö.h.), N. och S. Barken samt
Åmänningen och följer därefter Kolbäcksåsen
åt s. till Mälarfjärden Galten vid Strömsholm.
Längd 180 km.; flodområde 3,090 kvkm.;
me-delvatteneffekt 52,000 hkr.; utbyggd effekt
40,700 hkr. (bl.a. vid Ludvika, Lernbo,
Smedjebacken, Fagersta, Ramnäs, Surahammar,
Trångfors, Hallstahammar och Västerkvarn).
Kungsådra finnes från S. Barkens utlopp;
allmän farled, se Strömsholms kanal. —
Litt.: ”Förteckning över Sveriges vattenfall”,
61:12, K. (1931). S.E-s.
Kolchis, landskap ö. om Svarta havet, s. om
Kaukasus kring floden Fasis (Rion). K.
omtalas i sagan om Argonauterna (se d.o.) ss.
Me-deas och kung Aietes’ land. I historisk tid
an-lade milesierna en koloni där. K:s’ kungar voro
tributpliktiga till perserna men frigjorde sig i
5:e årh. f.Kr. K. underkuvades senare av
Mithradates i Pontus och stod slutl. under
Roms beskydd. Huvudstad var Archaiopolis,
senare Koutatision (nuv. Koutais). Vid Fasis’
utlopp låg Dioskurias-Sebastopolis. N.V.
Kolcho’z, förk. för ry. Kollektivnoe
choziajst-vo, sammanslutning av bönder i och för
kollektiv lanthushållning på statens jord, med
ägandegemenskap av produktionsmedlen. K.
är nästan alltid framtvungen medelst
energiska åtgärder el. tvång. Medl. äro
”produktionsvärdar”, ha självstyrelse och fördela
inkomsterna enl. arbetsdagar och materiell in
sats. K:s enskilda odlingsområden omfatta
117—1,200 har vardera. K. jämte sovchoz (se
d.o.) betraktas av sovjetmakten ss.
huvudverktyget för lantbrukets fullständiga socialisering.
K:s medl. åtnjuta en hel del fördelar framför
de enskilda lantbrukarna. Antalet anslutna
lanthushåll överstiger 12 mill. (1933). M.H-v.
Kold [kål], Kristen Mikkelsen, dansk
folkhögskolman (1816—70), 1836 seminarist,
1842—47 missionär i
Smyrna, stiftade 1849
i Ryslinge på Fyn en
”högre folkskola”,
flyttad först till
Dalby, där K. 1852 hade
öppnat en privat
småbarnskola, senare till
Hjallese. Kurserna —
från 1863 även
avsedda för kvinnor —
voro korta med
danska, historia och sång
som huvudämnen.
Djupt gripen av Grundtvig, förde K. dennes
skoltankar ut i livet. Hans erfarenhet och
psykologiska förståelse voro större än hans
kunskaper, hans begåvning och
förkunnelse utpräglat muntliga. De andra högsk. togo
K:s till mönster, och K. är skaparen av
”friskolan” i Danmark, har påverkat den lärda
skolans metodik och framkallat lagarna om
privatundervisning 1855 och 1864. Hans
betydelse, särsk. för allmogen, har varit
utomordentlig. Fl.D.
Kolde [kåTda], Theodor von, tysk teolog
(1850—1913), prof, i kyrkohistoria i Erlangen
sedan 1881. K:s specialområde var
reforma-tionshistoria. Stor spridning fick hans
historiska inledning till 10 :e uppl. av ”Die
symbo-lischen Bücher der evangelisch-lutherischen
Kirche” (1907), även utg. separat (3 Aufl. 1913).
S.N.
Ko’lderup, Carl Fredrik, norsk geolog
(f. 1869), blev 1896 anställd vid Bergens
museum, grundläde där en
mineralogisk-geolo-gisk avd., för vilken han blev föreståndare
1899, och inrättade 1905 vid Bergens museum
den första seismologiska stationen i Norge;
1914 prof, och direktör för Bergens museum.
K:s geologiska arbeten behandla
Vestlan-dets geologi, såväl urberget som old red
sand-stone (se d.o.) på öarna n. om Bergen. Han
har också bearbetat en stor del av de i Norge
under senare tid inträffade jordskalven. K.A.G.
Ko’lderup-Ro’senvinge. 1) JanusLauritz
Andreas K.-R., dansk rättshistoriker (1792—
1850), jur. d:r 1817, 1818 e.o. och 1830 ord. prof,
i juridik i Köpenhamn. K.-R. ägnade sig främst
åt rättshistorien och utgav efter mönster av
tysken K. F. Eichhorns arbeten ”Grundrids af
Uppslagsbok. XV. _____ 737 __
24
— 738 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
