Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolderup-Rosenvinge, 1. Janus Lauritz Andreas (rättshistoriker) - Kolderup-Rosenvinge, 2. Janus Lauritz Andreas (botanist) - Koldewey, Karl - Koldewey, Robert - Kolding - Koldinghus - Koldioxid - Koldisulfid - Kolemi - Koleoptil, hjärtbladsslida - Kolera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLDEWEY
den danske Lovhistorie” (3 bd, 1822—23; 3
Udg. 1860), en länge använd lärobok. Flera
ur-kundssamlingar utgåvos även av honom, så
”Samling af gamle danske Love” (5 bd, 1821
—16), ”Udvalg af gamle danske Domme” (4
bd, 1842—48). E.K.
2) Janus Lauritz Andreas K.-R.,
den föregåendes sonson, botanist (f. 1858),
assistent och bibliotekarie vid Köpenhamns bot.
trädgård 1886, fil. d:r 1888, docent vid univ.
1895, därjämte docent vid Polyteknisk
Lære-anstalt 1900, prof, i botanik 1916—28. K. har
utg. arbeten i växtanatomi och växtfysiologi,
däribland en experimentellt morfologisk
undersökning, ”Undersögelser over ydre Faktorers
Indflydelse paa Organdannelsen” (1888), samt ett
flertal arbeten i algologi, särsk. det stort anlagda
verket ”The marine Algæ of Denmark” (1909
ff.), som varit av grundläggande betydelse. O.Gz.
Koldewey [kåTdavål], Karl, tysk
polarfa-rare (1837—1908), ledde de av A. Petermann
organiserade Första och Andra tyska
polar-exp. 1868 och 1869—70 till Grönlands ostkust.
Under den betydelsefulla senare övervintrade
K. på Sabineön och nådde under slädresa 77°
n.br. samt upptäckte och kartlade delvis ett
av jordens största fjordkomplex, Franz
Jo-seph Fiord. Bland medarbetarna märkes J.
Payer. Utom flera avh. om kompass och
de-viation har K. skrivit ”Die zweite deutsche
Nordpolarfarth” (2 bd, 1869—70). A.Ahn.
Koldewey [kåTdoväl], Robert, tysk
arkeolog (1855—1925), ägnade sig tidigt åt
utgrävningar i Grekland (Assos), ön Lesbos och
Mindre Asien. Jämte Puchstein utförde han
avbildningar och mätningar av Syditaliens och
Siciliens antika tempel (2 bd, 1899). 1902 utkom
hans arbete över utgrävningarna i Sendschirli
i Mindre Asien. 1898—1917 var K. ledare för
den tyska exp. till Babylon, varifrån utgåvos
”Die Tempel in Babylon” (1911), ”Das
wieder-erstehende Babylon” (1913; 4 Aufl. 1925), ”Die
Burgen von Babylon” (1931). E.W.
Kolding [kåTip], hamnstad på Jylland vid
K. A a s mynning i K. Fjord av Lilla Bält;
21,959 inv. (1930). Kring den gamla stadsdelen
med krokiga gator och låga hus ha nya
stadsdelar vuxit upp och inkorporerats, senast 1930.
Betydande industri, särsk. maskin-, tvål-,
kemikalie-, tobak-, silvervaru-, kvarnstens- och
margarinfabriker. Viktig är även handeln med
lantbruksprodukter. Skeppsvarv. Regelbunden
ångbåtsförbindelse med Köpenhamn,
Middel-fart och Fredericia. Besökt turistort. Bland
äldre kyrkor märkes S:t Nikolaus (delvis
restaurerad); ett par vackra korsvirkeshus
kvarstå, ss. Borchs gård från 1595. — På en höjd
n. om K. reser sig K o 1 d i n g h u s (se d.o.).
— Under medeltiden blomstrande genom sin
handel och sjöfart, fick gräns- och
slotts-staden K. ofta historisk betydelse som
politisk mötesplats och krigsskådeplats. Dess
äldsta kända privilegier äro från 1321. På
1500—1600-talen medförde oxhandeln tillväxt
och rikedom, men fruktansvärda krig, särsk.
1657—60, pest och brand ödeläde K. och dess
handel. 1843 fick staden ny hamn. Efter freden
1864» följde ny blomstring. I april 1849
utkämpade danskar och tyskar ett blodigt slag i och
om K. W.P-n;Fl.D.
Koldinghus [kålighö’s], slottet i Kolding.
Grundlagt 1248 av hertig Abel, ombyggdes och
Koldinghus’ slottsruin.
utvidgades K. ofta, bl.a. efter eldsvådor (särsk.
1597). 1598 påbörjade Kristian IV slottskyrkan
och det stora tornet; efter 1600-talets krig stod
slottet fullt färdigt 1720, byggt av röd
munksten på granitsockel, skiffertäckt, med 4
flyglar, 3 vån. högt. Under spanjorernas
besättande lades K. 1808 i ruiner genom eldsvåda;
i n. flygeln, som restaurerats, är ett arkeologiskt
och historiskt museum inrymt. På K.
vistades gärna de kungliga alltifrån Kristian III:s
till Fredrik IV:s tid. Fl.D
KoldioxFd, se Kolsyra.
KoldisulfFd, kem., se K o 1 s v a v 1 a.
Kolemf, med., se C h o 1 e m i.
Koleopti’1, hjärtbladsslida, det första,
på kotyledonen följande bladet å embryot hos
gräs, vilket i form av en sluten, rörformig slida
omger stamknoppen. Vid groningen
genombryter k. jorden och brister därefter i spetsen, så
att de utväxande bladen kunna skjuta fram
genom öppningen. Jfr E p i k o t y 1. O.Gz.
Ko’lera (av grek. chole’ra, galla, gallsjuka
m.m., till chole’, galla, sannolikt urbesläktat
med sv. galla; jfr Koller). 1) Kolera,
epidemisk k. el. asiatisk k. (c.
asia’tica), en akut epidemisk
infektionssjukdom, orsakad av k.-vibrionen. Sjukdomens eg.
hemland är Hindustan, där den sannolikt varit
endemisk sedan urminnes tid. Först 1817
spred sig k. utanför Hindustan och har sedan
— 739 —
— 740 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
