Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kollektivism - Kollektivlins - Kollektivnot - Kollektiv sak, kollektivitet - Kollektivtyper, samlingstyper - Kollektor - Kollektstipendier - Kollektör - Kollenkym - Kollenkymcell - Koller - Kollergång - Kollett - Kolli - Kollidera - Kollimation - Kollimator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLLIMATOR
fråntagas individerna. Ett intressant exempel
på modern k. är f a s c i s m e n (se d.o.). T.E-r.
Kollektivlins, fys., kallas i allm. en positiv,
d.v.s. ljusstrålar sammanbrytande lins. Spec.
benämnes vid sammansatta okular (se d.o.)
den från ögat vända linsen k. N.R-e.
Kollektivnot, en av flera stater gemensamt
inlämnad och underskriven diplomatisk
hänvändelse till en annan stat. J.E.N.
Kollektiv sak, kollektivitet, emellanåt
använd benämning för viss grupp av föremål
(en kreatursbesättning, en boksamling, en
uppsättning av redskap för viss näringsdrift, ett
varulager el.dyl.), som tjänar ett bestämt —
ekonomiskt, tekniskt, vetenskapligt — syfte och
tillhör en och samme ägare (el.
sammanslutning av ägare). Ehuru i allm. varje föremål i
gruppen rättsligt betraktas som särsk. sak och
således kan särsk. för sig avyttras, förpantas
el. utmätas, använder sv. lag dock i enstaka
fall ett annat betraktelsesätt och räknar k.s.
som en enhet, så i fråga om arrendators rätt
till mottaget kreatursbestånd och
redskapsupp-sättning samt testamentarisk nyttjanderätt;
med nyttjanderätten följer här vida friare
förfogande över de särsk. föremålen, än vad
under andra förhållanden medges en
nyttjan-derättshavare. C.G.Bj.
Kollektivtyper, samlingstyper, biol.,
sådana i regel paleontologiska växt- el.
djurformer, som representera en enklare, oftast
lägre organisation och på gr. av hos
avkom-lingarna inträdande specialisering givit upphov
till serier av senare uppträdande varieteter,
arter, släkten m.m., vilka äga bestämda
likheter sinsemellan men skilja sig från varandra
genom för var och en av dem karakteristiska
egenskaper. O.Gz.
Kolle’ktor, se Elektriska maskiner,
sp. 300.
Kolie’ktstipendier utdelas av resp,
domkapitel åt medellösa studenter från visst stift,
som studera vid univ. K. finnas dels för teol.
studerande, dels för studerande i allm.
Storleken av k. beror på det belopp, kollekten
inbringar (1931 sammanlagt o. 40,000 kr.). A.M-n.
Kollektö r, lottförsäljare.
Kollenky’m, bot., som skelett tjänande
vävnad hos särsk. yngre växtdelar av övervägande
dikotyla örter, bestående av långsträckta
pa-renkym- el. prosenkymceller med
längdväggarna karakteristiskt förtjockade på de ställen,
där de beröra varandra (hörn-k. och platt-k.),
och stundom försedda med intercellulärer
(luck-k.). Cellväggarna, vilka bestå av
cellulosa, äro vattenrika och utmärka sig genom
en egen glans och ljusbrytning, meddela
växtdelar en viss grad av fasthet, utan att
därige
nom deras sträckning och tillväxt förhindras
Jfr Kollenkymcell. O.Gz.
Kollenkymcell, bot., för mekaniskt ändamål
utbildad cell i hypodermet hos stammar och
bladskaft av vissa örtartade växter. Se Bark,
Hypoderm och K o 1 1 e n k y m. O.Gz.
Koller (från ty., ytterst från grek. chole’ra,
se Kolera), en hos häst förekommande
sjukdom, orsakad av inflammation i hjärnan och
dess hinnor, vilken någon gång uppträder i
samband med vissa infektionssjukdomar el.
som följd av kontusioner i hjässan, stark
solvärme, förgiftningar m.m. Angripna djur
förete raserianfall, omväxlande med fullst. apati.
Sjukdomen bör ej förväxlas med s.k.
dumkoller, som likaledes är en hjärnsjukdom
hos häst men av kronisk natur och betingad
av en blodvattenutgjutning i hjärnkamrarna,
vilken genom tryck på omgivande
hjärnsubstans framkallar en del sjukdomsyttringar,
ss. allmän slöhet, avtrubbad iakttagelseförmåga
o.s.v. Båda sjukdomarna trotsa i regel varje
behandling. V.M-r.
Kollergång, se Krossmaskiner.
Kollett [-ä’t] (av fra. collet, dimin. till col,
hals; eg.: halskrage), krigsv., ett med korta
skört, ståndkrage och utan andra
utstyrseldetaljer än gradbeteckning och axeltränsar
försett livplagg, tillhörande daglig dräkt av äldre,
mörk uniformsmodell vid art. och
fortifikationen samt för officerare och underofficerare
vid vissa kav.-reg., trängen och tidigare även
krigsskolans kadetter. E.O.B.
Kolli (ital. colli, plur. till collo, varubal, eg.:
halsbörda, till collo, hals), stycke frakt- el.
resgods; paket o.d.
Kollide’ra, stöta ihop; komma i konflikt
(med). — Subst: kollision [-JoTi].
Kollimation [-fo’n], sammanfallandet av två
linjer; vid ett vinkelmätningsinstrument skall
syftlinjen, efter vilken ett föremål inriktas
(k o 1 I i m a t i o n s 1 i n j e n), sammanfalla
med den mot kikarens rotationsaxel vinkelräta
linjen genom objektivets optiska medelpunkt
(k o 1 1 i m a t i o n s a x e 1 n). K.-linjen
definieras som den räta linje, som förenar
objektivets optiska medelpunkt med mittpunkten av
ett i objektivets brännpunkt anbragt hårkors.
Sammanfalla ej dessa båda linjer, har
instrumentet ett ko 1 1 i m a t i o nsf e 1; detta kan
bestämmas genom observation av ett avlägset
föremål på jorden el. genom användning av
kollimatorer (se d.o.). K.-felet kan rättas
genom förskjutning av hårkorset. M-t.
Kollima’tor, en kikare, i vars fokalplan ett
belyst föremål befinner sig. De från föremålet
utgående strålarna bli efter genomgång av
objektivet parallella; riktar man därför mot k.
— 761 — — 762 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
