Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolonialpolitik - Kolonialtrupper - Kolonialvaror - Kolonidjur - Kolonisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLONISATION
revolution betecknade sammanbrottet av detta
kolonialpolitiska system, genom vilket
koloniernas ekonomiska liv systematiskt hölls nere till
förmån för begränsade köpmansgrupper i
moderlandet. Från den nya engelska industriens
sida, som önskade köpkraftiga och
blomstrande koloniala områden för avsättning av
konsumtionsvaror, framfördes kravet på den
”öppna dörrens” politik i kolonierna. Tack vare
dessa nya företagarintressen, den gamla
kolonialvaruhandelns minskade räntabilitet, faran
för självständighetsrörelser i kolonierna samt
den liberala propagandan gjorde sig nya
principer gällande i den engelska k. från
1820-talet: 1825 frigavs handeln på Englands
återstående amerikanska kolonier, sjöfarten på
Indien öppnades mot tull och flaggskatt, som
bortföll 1848. Frankrike däremot behöll sin
kolonialspärr till 1861. Genom handelstraktater
uppmjukades de koloniala systemen. Under
förra hälften av 1800-talet fick härigenom hela
den koloniala världen en stegrad betydelse för
den engelska industrien: de främmande
kulturernas hantverksalster kopierades av den
engelska industrien, som lät de billiga
industrivarorna regna ned över kolonierna, dränkande de
gamla lokala hantverken. Staternas hållning
till det koloniala näringslivet var vid seklets
mitt negativ; på gr. av tvingande sociala
förhållanden var England dock nödgat ägna
uppmärksamhet åt skapandet av
utvandringsområ-den: Australien, Canada. Mot 1875 började nya
tendenser göra sig gällande i k. Djupaste
orsaken låg i den s.k. ”övergången från Manchester
till Birmingham”: i st.f. på export av
konsumtionsvaror till kolonierna började vikten att
läggas vid export av maskiner, räls m.m., d.v.s.
produktionsvaror. M.a.o. en kapitalexport begynte,
stimulerad dels av att den europeiska
industriens svällande efterfrågan efter råvaror
medförde en intensivare extraktionsindustri i
kolonierna, dels av att, sedan företagarnas
vinstmarginal beskurits genom
fackföreningsrörelsen, halvförädling av råvaror samt
framställandet av konsumtionsvaror för kolonierna
genom färgad arbetskraft blev mera räntabelt.
Kapitalinvesteringen i kolonierna
nödvändiggjorde, att ordningen och den statliga
kontrollen på ett helt annat sätt än förr upprätthölls
i kolonierna. De administrativa och militära
organen i kolonierna utbyggdes. Konkurrensen
mellan de stora industriländernas
kapitalistgrupper om koloniala investeringsområden
medförde en ny stark kolonial expansion. Den
begynte med Tysklands plötsliga uppträdande
i Sydvästafrika, Kamerun, Togo, Östafrika, Nya
Guinea 1884. 1885 besatte England bl.a.
Niger-området, Brittiska Östafrika, Betsjuanaland.
S.å. började Frankrikes expansion i
Ekvatorial-afrika. Afrikas och Stilla havsvärldens
uppdelning blev en följd. Denna aktiva k. blev ett
av de viktigaste och mest iögonfallande dragen
i imperialismen. Den begynnande
protektionis-men sträcktes även till kolonierna; efter kriget
har denna tendens stärkts. Redan 1892 erhöllo
Frankrikes kolonier gemensam tullgräns med
moderlandet, och på samma sätt assimilerades
1909 Formosa och 1920 Korea av Japan.
England upprätthöll den ”öppna dörren” i Indien
till 1919. Genom assimilations- och
preferenstariffer, som ge tullättnader för handeln inom
kolonialväldena, och genom koncessionssystem
tendera dessa att bli nya slutna kolonialsystem,
påminnande om de merkantilistiska. Genom
kapitalinvesteringen har moderlandets
finanskapital fått en ökad kontroll över kolonierna
och k.; ett nät av banker har från
moderlandet vävts över det brittiska imperiet, samtidigt
som de olika delarnas statligt administrativa
självständighet kunnat ökas. Hänsynen till det
i kolonierna investerade kapitalets räntabilitet
och icke enbart hänsynen till moderlandets
näringsliv ha blivit bestämmande för k.:
brytningen mellan dessa intressen förnimmes i den
moderna k. Motsättningar mellan olika
kapitalintressen i de stora imperierna kunna bli
starkare än de sammanhållande faktorerna: så
kräves i U.S.A. i jordbrukets intresse, att
Filippinerna utbrytas ur det amerikanska
imperiet. Se vidare de olika länderna: historia,
besittningar. — Litt.: O. Köbner, ”Einführung in
die K.” (1908); O. Jöhlinger, ”Die koloniale
Handelspolitik der Weltmächte” (1913); E.
Pey-ralbe & P. Deffontaines, ”Les puissances
euro-péennes et leur colonies” (1925). P.N-m.
Kolonialtrupper, för tjänst inom ett
moderlands kolonier avsedda truppförband, uppsättas
dels (i viss utsträckning) inom det egna landet
och då särsk. utvalda med hänsyn till rådande
klimatiska förhållanden samt numera ofta
motoriserade, dels av kolonierna själva. Bj.
Kolonialvaror, varor av tropiskt ursprung,
särsk. vegetabiliska, ss. kaffe, kakao,
rörsocker, tobak, kryddor etc. Uttrycket innefattar
dock, då det användes som handelsterm, även
en del subtropiska varor, sydfrukter o.d. Vhgn.
Kolonidjur kallas sådana djur, som ant.
bilda sammanhängande djurstockar (se d.o.) el.,
ss. t.ex. myror och bin, leva tillsammans med
varandra i större el. mindre samhällen (se
Samhällsbildande djur). O.C-n.
Kolonisation [-Jo’n], upprättandet av koloni,
nyodling av mark för bildandet av nya
jordbruk. Ang. k. i Norrland och Dalarne, se
Egnahem, sp. 22—23, och K o 1 o n a t.
— 777 —
— 778 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
