Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolosserbrevet - Kolostomi - Kolostrum - Kolosynthin - Koloszvár - Koloxid - Koloxidförgiftning, kolosförgiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLOXIDFÜRGIFTNING
kristologiskt avseende egendomliga drag. Dess
förhållande till Efeserbrevet (se d.o.), som både
i uttryck och innehåll företer stora likheter
med K., är alltjämt ett olöst problem. — Litt.:
E. Lohmeyer, ”Die Briefe an die Kolosser und
an Philemon” (1930). A.J.F.
Kolostomi’, med., eg. öppning på tjocktarmen
(colon); kirurgiskt ingrepp, varvid en del av
tjocktarmen sys fram till ett snitt genom främre
bukväggen och därefter öppnas, avseende
åstadkommandet av en konstgjord anus för
uttömmande av avföringen. K. kan vara
permanent, t.ex. vid inoperabla fall av kräfta i
tjock-el. ändtarm, el. temporär, då den anlägges i
avlastande el. terapeutiskt syfte, för att
sedermera åter slutas, då den sjukliga åkomman
behandlats. N.Lbg.
Kolo’strum, se R å m j ö 1 k.
Kolosynthi’n, en glykosid i kolokvint (se
d.o.). Användes i medicinen ss. avförande
medel. Wk.
Koloszvår [käTåfvär], stad i Rumänien, se
Cluj.
Koloxi’d, kem., CO, molekylvikt 28,o;
förekommer i gaser av vulkaniskt urspr.,
naturgaser, gruvgaser etc. K. uppstår vid all
ofullständig förbränning. Den är en normal
beståndsdel i alla rökgaser och explosionsgaser.
Våra vanliga bränslegaser hålla alla k., så t.ex.
lysgas 6—10%, generatorgas 25—35%,
vattengas upptill 45 %. Avgaser från bilmotorer
kunna hålla upptill 8% k. — Ren k.
fram-ställes i liten skala enklast genom försiktig
upphettning av oxalsyra med koncentrerad
svavelsyra och borttagande av den bildade kolsyran
el. ur myrsyra och svavelsyra, i stor skala
genom att leda kolsyra över upphettad kol. —
K. är en färglös gas utan lukt och smak med
spec. v. 0,967. Under —190° kan den förtätas
till en färglös vätska. Den förbrinner till
kolsyra med svagt blåaktig låga. Lösligheten i
vatten är mycket ringa; vid 15° 0,025 voIym-%.
— K. är mycket giftig, beroende på att den
förenar sig med blodets hemoglobin (se
Koloxidförgiftning). K. kan direkt adderas
till vissa metaller och metallsalter under
bildning av s.k. karbonylföreningar; så
ger den med nickel nickelkarbonyl, Ni(CO)4,
med järn och järnklorur järnkarbonylerna
Fe(CO)5, resp. FeClo(C0)3. Med klor ger k.
f o s g e n, COC12, vilken reaktion katalyseras
av ultraviolett ljus och av aktivt kol. K:s
industriella betydelse växer oavbrutet. Den är
ett viktigt utgångsmaterial för syntetisk
framställning av en hel del organiska föreningar,
ss. metylalkohol, och på senare tiden för
framställning av syntetisk olja och bensin. K. kan
— 785 —
påvisas och bestämmas medelst s.k. k.-i n d
i-k a t o r e r, som grunda sig på svärtning av
på särsk. sätt preparerade ”k.-papper”, el.
medelst jodpentoxid, som av k. reduceras till fri
jod. Apparater finnas även, som registrera
den värmeutveckling, som uppstår, om k.
katalytiskt oxideras till kolsyra. Lj.
Koloxidförgiftning, kolosförgiftning,
uppstår vid närvaro av koloxid i
andningsluften och beror på att koloxid med blodets
hemoglobin ger en förening,
koloxidhe-m o g 1 o b i n, så att tillräcklig mängd syre ej
förmår upptagas. Processen är reversibel.
Koloxid uttränger syret ur blodet, men omvänt
förmår också syret åter uttränga koloxiden.
Koloxidens stora giftighet beror därpå att den
har en o. 300 gånger större affinitet till
hemoglobin, d.v.s. i vanlig luft med 21 % syre
behöves endast 0,07 % koloxid för att lägga
beslag på 50 % av hemoglobinet. — Den lägsta
koncentration, som kan tänkas ha skadliga
verkningar, är O,oi voIym-%; under detta värde
kan koloxiden betraktas som helt ofarlig.
Redan 0,2 % koloxid är livsfarlig, och vid vistelse
i sådan atmosfär kan död följa inom 1 tim.
Stiger koncentrationen upp emot 0,5 % el.
däröver, behövas endast några min., för att man
skall få en spontan känsla av förvirring,
medvetslöshet, och sedan följer döden snabbt.
Högre koncentrationer verka (blixtsnabbt)
slag-artat. Vad som gör koloxiden så pass farlig,
är att sinnena icke varna för den. Symtomen
på k. äro ofta otydliga och ingalunda spec. I
allm. inträder till att börja med huvudvärk,
svindel och illamående, det flimrar för ögonen.
Småningom inträder en känsla av sömnighet,
förvirring och domning i benen. I detta
stadium är det redan för sent att söka räddning,
offret springer upp, men benen vika sig och
vägra att lyda, medvetslöshet inträder, puls och
andning försvagas, och döden följer, om ej
hjälp utifrån anländer. Koloxiden är f.n. den
av alla giftiga gaser, som åstadkommer de
flesta förgiftningsfallen. Särsk. utbredda äro
fall av kroniska förgiftningar, som
uppkomma därigenom, att i verkstadslokaler, garage
o.d. små mängder koloxid finnas, som vid
längre tids vistelse utöva sin skadliga verkan.
Vanliga gasmasker skydda ej mot koloxid, utan
här få specialmasker användas, vilka grunda
sig på att i gasmaskbehållaren koloxiden
katalytiskt oxideras till kolsyra. Det bästa skyddet
är välventilerade lokaler. Behandlingen av de
gasförgiftade går ut på att fortast möjligt
tillföra frisk luft, vila och värme, om andningen
avstannat, konstgjord andning och vid svårare
fall inhalation av syrgas med tillsats av 6—8 %
kolsyra. Li
— 786 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
