Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kometer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMETER
Några periodiska kometers banelement.
Komet Omloppstid Perlhelpassage1) Minsta avstånd2) från solen Största avstånd2) från solen Inklination
Encke 3,3 år 1931,4 0,33 4,09 12° 33’
Grigg—Skjellerup ... 5,0 » 1932,4 0,89 4,95 17° 29’
Tempel 2 5,2 „ 1930,8 1,31 4,66 12° 47’
Neujmin 2 5,4 „ 1927,o 1,34 4,84 10° 38’
Tempel—L. Swift... 5,7 „ 1908,8 1,15 5,21 5° 27’
Winnecke 6,o „ 1927,5 1,04 5,57 18° 57’
Perrine 6,5 „ 1909,s 1,17 5,76 15° 41’
Giacobini 6,6 „ 1926,9 0.99 6,02 30° 43’
Kopff 6,6 „ 1932,6 1,71 5,32 8° 42’
Biela A. B 6,6 „ 1852,7 0,86 6,19 12° 33’
d’Arrest 6,6 „ 1923,7 1,36 5,71 18° 4’
Finlay 6,7 „ 1926,6 1,06 2,12 6,16 3° 26’
Holmes 6,9 „ 1906,2 5,10 20° 49’
Borrelly 6,9 „ 1932,7 1,39 5,85 30° 31’
Brooks 6,9 „ 1932,8 1,86 5,40 5° 33’
Faye—Möller 7,3 „ 1932,9 1,61 5,92 10° 37’
Schaumasse 8,0 „ 1927,7 1,17 6,80 14° 43’
Wolf 8,3 „ 1925,9 2,43 5,75 27° 18’
Tuttle 13,5 „ 1926,3 1,03 10,33 54° 59’
Neujmin 1 17,7 „ 1931,3 1,53 12,05 15° 9’
Pons—Forbes 27,9 „ 1928,8 0,74 17,65 28° 54’
Westphal 61.7 „ 1913,9 1 >25 29,98 40° 52’
Brorsen—Metcalf ... 69,6 „ 1919,8 0,48 33,36 19° 12’
Pons—Brooks 71,6 „ 1884,1 0,78 33.70 74° 3’
Olbers 72,7 „ 1887,8 1,20 33,62 44° 34’
Halley 76,o „ 1910,3 0,59 35,31 162° 13’
1) Senast observerad passage, angiven genom årtalet och
tiondelar av året.
2) Avstånden äro uttryckta i jordens medelavstånd till solen
(149,5 mill. km.).
De övriga i tab. upptagna k:s maximiavstånd
sammanfalla nära med avstånden till resp.
Sa-turnus (9,5), Uranus (19,2) och Neptunus (30,1).
I tab:s sista kolumn är k.-banornas
inklina-tion (i) given, d.v.s. den vinkel, som banplanet
bildar med jordbanans plan. Är i <90°, rör sig
k. kring solen i samma led som planeterna
(direkt led), är i >90°, är rörelsen retrograd.
Bland de i tab. upptagna k. har endast Halleys
retrograd rörelse, men bland de talrika k., som
röra sig i mera långsträckta banor, finnas
många med retrograd rörelse. De flesta k. röra
sig i paraboliska banor; sannolikt äro många av
dessa banor i själva verket mycket långsträckta
ellipser, men det är mycket svårt att avgöra
vilketdera, då man endast kan observera k. vid
tiden omkr. perihelpassagen. I några fall har
man funnit banans excentricitet obetydligt
större än 1 (hyperbolisk bana), men det är troligt,
att även dessa banor urspr. varit elliptiska el.
paraboliska och på gr. av planeternas störande
inverkan förvandlats i svagt hyperboliska. Några
utpräglat hyperboliska banor har man ej
påträffat, varav man dragit den slutsatsen, att k.
sannolikt alltid tillhört solsystemet och ej äro
från avlägsna delar av rymden infångade
kroppar.
Beträffande många k. ha intressanta detaljer
observerats. Sista gången Halleys k. befann
sig i närheten av solen var 1910; den första
säkra observationen av denna k. gjordes 240
f.Kr., dess omloppstid är 76 år. Det är den
enda av de periodiska k., som utvecklat en
kraftig svans. 1910 hade den i maximum en
utsträckning på himlen av 150°, dess verkliga
längd var 30 mill. km. Den 19/s passerade k.
framför solskivan; under passagen kunde man
ej se k. el. märka någon försvagning av
solljuset. E n c k e s k. har observerats vid varje
återkomst i närheten av solen sedan 1818. Den
kommer i allm. tillbaka till perihelium några
tim. tidigare än beräknats; denna
egendomlighet har man bl.a. sökt förklara genom tillvaron
av ett resisterande medium omkr. solen, som
minskar k:s hastighet, vilket i sin ordning
medför en förkortning av omloppstiden. Denna k.
kommer solen närmast av samtliga i tab.
upptagna k. B i e 1 a s k. delade sig 1845 i två delar;
vid återkomsten 1852 hade avståndet mellan
delarna vuxit till över 2 mill. km., sedan dess har
den aldrig återsetts. Denna k. har fullst.
upplösts, och vid flera tillfällen (särsk. 1872, 1885
och 1892), då jorden passerat genom dess rester,
ha dessa givit upphov till praktfulla meteorregn
(jfr Meteorer). Även hos flera andra k.
har man observerat en klyvning i 2 el. flera
delar. I samband härmed står utan tvivel
förekomsten av s.k. kometsystem, d.v.s. k.,
vilkas banor nära sammanfalla med varandra.
Det är sannolikt, att medl. av ett k.-system äro
brottstycken av en enda k. Ett sådant
system bilda k. 1 8 4 3 I, 1 8 8 0 I och 1 8 8 2 II.
K. 1843 I var så ljusstark, att den var synlig
mitt på dagen, vid perihelpassagen kom den
solen närmare än någon annan himlakropp
tidigare, dess avstånd från solytan var blott
130,000 km. (solens radie är 695,000 km.),
svansens längd var i maximum 250 mill. km.
Ännu ljusstarkare var k. 1882 II, den passerade
liksom Halleys k. framför solskivan och kunde
följas ända fram till solkanten; däremot var
den osynlig under passagen över solskivan
Även den 1858 upptäckta D o n a t i s k. var en
praktfull företeelse med en 60° lång svans.
Bland detta årh:s k. märkas, utom Halleys, k.
1908 III (Morehouse), 1910 a (J o
han-n e s b u r g s-k.) och 1911 c (B r o o k s) (se
pl.). - K:s massor äro mycket små, och man
har ej kunnat konstatera, att k. utövar
något störande inflytande, då den passerar
i närheten av någon annan himlakropp. Så
passerade t.ex. k. 1889 V tvärs igenom Jupiters
månsystem utan att störa månarnas rörelser.
För Bielas k. har man beräknat ett
approximativt värde på massan; den befanns vara
mindre än en milliondel av jordens. Som nämnts
kan man ej se en k., då den passerar framför
— 803 —
— 804 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
