Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kometer - Kometsökare - Komfort - Komi - Komik - Komintern - Komisk - Komitat - Komitativ - Komitier - Komma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMA
solskivan, ej heller försvagas el. brytes en
stjärnas ljus, om en k. passerar framför
densamma. Tätheten hos den materia, som bildar
k:s huvud måste således vara ytterst liten.
Huvudet är en svärm av fasta kroppar (meteorer)
av växlande storlek men små i förhållande till
deras inbördes avstånd. Då k. närmar sig solen,
förgasas en del ämnen; härvid kan k. bli
självlysande och således ej blott lysa med
reflekterat solljus; detta framgår också av de
spektro-skopiska undersökningarna. K:s huvud visar
dels ett kontinuerligt spektrum,
överensstämmande med solens och härrörande från
reflekterat solljus, dels består spektrum av lysande
band (emissionsband), härrörande från kol,
kolväten och cyan, någon gång har man även
observerat natriumlinjerna. Hos några
ljusstarka k. har man funnit ytterligare ett
kontinuerligt spektrum, vars natur ännu ej är
klarlagd. Svansens spektrum avviker från huvudets,
det består av emissionsband,
överensstämmande med dem, som vid laboratorieförsök erhållas
vid urladdning i ett med koloxid av mycket
lågt tryck fyllt geisslerrör. K:s svansbildning
tillgår på så sätt, att då k. närmar sig solen,
utstrålar materia från huvudet i riktning mot
solen, stötes sedan tillbaka förbi huvudet och
bildar svansen; solen utövar en repellerande
verkan. Newton var den förste, som uppställde
en mekanisk teori för svansbildningen. Bessel
utvecklade denna teori vidare, och hans
undersökningar fortsattes och utvidgades av
Bre-dichin, som kom till den slutsatsen, att det
existerade 3 olika svanstyper, den rätlinjiga,
den svagt krökta och den starkt krökta
svansen, beroende på repulsivkraftens olika storlek.
Bredichin gav en fysikalisk förklaring härför,
i det han antog, att solens repulsivkraft var av
elektrisk natur, omvänt proportionell mot
molekylvikten för de ämnen, varav svansen var
uppbyggd. Den första typen skulle bestå av
väte, den andra av natrium och kolväten, den
tredje av tunga metaller. De spektroskopiska
undersökningarna stödja emellertid ej denna
hypotes. Numera identifieras solens
repulsivkraft med strålningstrycket (se d.o.). Även om
den mekaniska teorien i huvudsak förklarar
de observerade svansformerna, kan den ej
förklara de ofta observerade hastiga
förändringarna hos svansen. Härvidlag rör det sig utan
tvivel om rena ljusfenomen inom svansmaterien,
vars orsaker ännu ej äro fullt klarlagda. M-t.
Kometsökare, astronomisk kikare, vanl. lätt
transportabel och helst parallaktiskt uppställd,
med stort synfält, stor ljusstyrka och ringa
förstoring, huvudsaki. avsedd för uppsökandet
av kometer men även användbar för andra
slag av observationer. M-t.
— 805 —
Komfort [kå’- el. -få’rt] (eng. comfort, från
ffra. confort, eg.: stärkande), bekvämlighet. —
K o m f o r t a’b e 1, bekväm (t inrättad el.
inredd) .
Komi, autonomt område i n. Ryssland, se
Syrjänernas autonoma område.
Komi’k, det som är komiskt (se d.o.) till
innehåll el. form; förmåga därtill el. sinne
därför. — Den som (t.ex. som komediförf. el.
”komisk” skådespelare) bringar k. till uttryck,
kallas komiker. V.K-r.
Kominte’rn, förk. för Kommunistiska (el.
Tredje) internationalen, se International,
sp. 1,200. Om K:s exekutivkommitté, se E x. R.
Komisk. Som komisk verkar (i livet som i
konsten, se E s t e t i k) en tankeförbindelse,
situation, händelse på oss, när vi därigenom
mottaga intrycket av någon motsättning (något
oväntat, orimligt, oändamålsenligt el.
förkastligt) , men denna motsättning dock icke är av en
mera reell el. allvarlig natur, än att det
ögonblickliga misshag, den väcker, omedelbart
upplöses och förtonar sig i en befriande munterhet,
som i sista instans beror på känslan av egen
avlägsenhet och överlägsenhet och naturligt
giver sig uttryck i skratt. När det lilla barnets
hjälplöshet verkar komisk på många unga
(medan den äldre reagerar däremot med humor,
se d.o.) och när vissa primitiva naturer
hån-skratta åt sinnessjukas och vanföras
”egendomlighet”, beror det alltså på misskännande av ett
djupare allvar bakom den motsättning, inför
vilken de känna sig överlägsna. Därför har det
i alla tider varit ett verkningsfullt konstnärligt
vapen att framställa motståndaren i ett komiskt
ljus (genom ”kvick” satir el. karikatyr,
se d.o.). — Litt: O. Holmberg, ”Inbillningens
värld”, 2:2 (1930). V.K-r.
Komita’t (till lat. comes, se Greve),
benämning på ett förvaltningsområde i Ungern, på
ungerska kallat megye el. vårmegye. K. äger en
viss autonomi, som tillåter t.ex. inrättande av
lokala lagar. Högsta styrelsen inom ett k. utövas
av ett municipalutskott. övriga
komitatstjänste-män väljas av detta utskott. Alla församlingar
inom ett k. sortera under detta med undantag
för de större städerna. K. hade under den
habs-burgska tiden sin största betydelse. G.Jg.
Ko’mitativ (till lat. comita’ri, beledsaga), ett
kasus, särsk. i finskan (se F i n s k a s p r å k e t,
sp. 555).
Komi’tier, se C o m i t i a.
Komma, plur. k. el. k o’m mata (grek,
komma, inskärning, avsnitt, del av en satsperiod).
1) Mus., skillnaden i svängningstal mellan två,
efter olika metoder utvunna, men på våra
tempererade instrument med samma tangent
fram-bragta toner, t.ex. skillnaden mellan den rena
— 806 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
