Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Komma - Kommabacill - Kommagene - Kommandit-bolag, -delägare - Kommando - Kommandobrygga - Kommandoexpeditioner - Kommandoflagga - Kommandomål - Kommandostav - Kommandotorn - Kommatera - Kommendant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMABACILL
övertersens och den 4:e kvintens svängningstal
(81:80, d.v.s. skillnaden mellan stor och liten
helton, s.k. didymiskt el. syntoniskt
k.) el. mellan 12 :e kvinten och 7:e oktaven
(c:a 74:73, s.k. pytagoreiskt k.). Jfr
Intervall. C.A.M.
2) Språkv., skiljetecken (, — i frakturstil
fordom /), som numera betecknar en mindre
”inskärning” än (semi) kolon och punkt. Fordom
användes k. ofta, där nu ett större skiljetecken
skulle brukas (i Gustav Vasas bibel 1541 t.ex.
ofta i st.f. vår punkt). Principerna för
sättande av k., ko m m a t e r i n g e n, ha mycket
växlat under olika tider och i olika språk. De
viktigaste äro den g r a m m a t i s k-1 o g i s k a,
enl. vilken k. i främsta rummet användes för
att skilja fullst. satser inom en mening från
varandra (så väsentligen i modern tyska och
svenska), och pauseringsprincipen,
enl. vilken k. är ett medel att beteckna
(mindre) pauser inom en mening (så i stor
utsträckning i franska och i något äldre svenska, t.ex.
under 1700-talet). Jfr Skiljetecken. —
Litt: Hj. Lindroth, ”Grundvalarna för vår
kommatering” (1924). E.No.
Kommabacill, benämning på koleravibrionen
o.a. denna till formen liknande bakterier. Se
Bakteriologi, sp. 1,157.
Kommage’ne, forntida landskap i n. Syrien,
mellan Cilicien, Kappadokien, Armenien och
Kyrrhestike, med huvudorten Samosata. K.
omnämnes i assyriska inskrifter under
namnformen Kummuchi tidigast 867 f.Kr. ss. en
med Assyrien nära förbunden stat. Dess
införlivande med det assyriska väldet ägde rum
under Sargon (709). I hellenistisk tid utgjorde K.
säte för orontidernas dynasti, tills det 18 e.Kr.
införlivades med den romerska prov. Syria,
vilken det därefter tillhörde med undantag av en
kortare självständighetsperiod (38—72). Under
medeltiden var K. ett huvudsäte för syrisk, och
senare, under korstågstiden, även armenisk
kultur. C.F.
Kommandi’t-bolag, -delägare, se Bolag.
Komma’ndo, kortfattad befallning, vanl.
kallad k.-ord, till trupp; användes, när truppen
skall omedelbart utföra, igångsätta el. upphöra
med viss rörelse el. verksamhet. I främmande
härar även uttryck för viss befälsbefogenhet,
t.ex. arm é-k., k å r-k., genera 1-k. E.O.B.
Kommandobrygga, den plats å ett fartyg,
där den som för befälet befinner sig, när
fartyget är under gång. Se Brygga 2).
Kommandoexpeditioner kallas de delar av
Försvarsdep., där kommandomål (se d.o.) m.m.
beredas och expedieras. K. efterträdde i
samband med 1840 års departementalreform de
forna generaladjutantsexp. Lantförsvarets och
sjöförsvarets k. stå båda under militära
exp.-chefer; den förra är organiserad på
vapenövnings-, personal-, mobiliserings-, värnplikts-,
bok-, rull- och registratorsdetaljerna samt
detaljen för ”tjänstemeddelanden”; den senare
på flottans, kustart:s, flygvapnets, värnplikts-,
statistiska, isbrytar-, bok- och
tryckeridetaljerna. Jfr Försvarsdepartementet och
Generalorder. E.O.B.
Kommandoflagga föres under
fältförhållanden efter högre befälhavare för att närmare
angiva hans uppehållsplats. Kungl. k. visar
kungl. krona i ett gult kors på blå botten, hela
k. kvadratisk och vitkantad; arméchefs k. är
blå, kvadratisk och försedd med tre kronor;
arméfördelnings- och likställd chefs k. är
rektangulär med 1 gult och 2 blå långsgående
fält, i det gula fältet angives truppförbandets
förkortade benämning. Jfr Befälstecken.
E.O.B.
Kommandomål benämnas enl. R.F. § 15
sådana regeringsärenden, vilka konungen i sin
egenskap av högste befälhavare över
krigsmakten omedelbarligen besörjer. K. äro alltså icke
konseljärenden, utan avgöras av konungen i
närvaro allenast av försvarsministern på
dennes föredragning och konstitutionella
ansvarighet; de avse (lag av 28/i 1921) verkställighet i
militäriskt hänseende av vad krigsmakten har
att fullgöra på gr. av lagar, författningar el.
särsk. av konungen i statsråd fattade beslut.
Protokoll i k. kunna av Konstitutionsutskottet
fordras endast i vad som rör allmänt kända
och av utskottet uppgivna händelser. K.
beredas och expedieras (se Generalorder) i
militära exp. inom Försvarsdep., näml,
lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexp., vid den
sistn. handläggas t.v. k. rörande flygvapnet.
Intill 1840 års departementalreform voro de båda
generaladjutanterna för armén och för flottan
föredragande i k. och i ansvarighetshänseende
likställda med statsråd; före 1772 behandlades
k. ss. andra regeringsärenden. E.O.B.
Kommandostav har tidigare allmänt burits
av högste befälhavare ss. ett befälstecken. Stav
bäres i Sverige av försvarsministern, därest han
för militärt befäl, överkommendanten i
Stockholm, kommendanterna i rikets fästningar och
platsbefälhavaren i Karlsborg. E.O.B.
Kommandotorn, vanl. pansarskyddad
uppehållsplats för fartygsledningen å örlogsfartyg
(se Manövertorn).
Kommate’ra, se Komma.
Kommenda nt. 1) Högste befälhavare inom
fästning, vilken i fred har inseende över
ordningen och säkerheten och i krig med
oinskränkt befäl förenar ansvaret för fästningens
försvar. 2) Högste befälhavaren för
Stock
— 807 — — 808 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
