Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMUN
stiftningen. 1817 utkom en k.f. om
sockenstämmor och kyrkoråd, närmast avsedd för
landsbygden. Vid 1823 års riksdag väcktes
förslag om inrättandet av menighetsstyrelser, och
även vid följ, riksdagar var frågan om en
utsträckning av den kommunala självstyrelsen
aktuell. 1842 års folkskolestadga med dess
organiserande av folkundervisningen gav k.
nya uppgifter och följdes 1843 av 3 k.f. om
sockenstämmor, kyrkoråd och sockennämnder,
de två förstn. gällande för både landsbygd och
städer (utom Stockholm, som några år senare
erhöll en särsk. k.f. om sockenstämmor), den
sistn. endast för landsbygden, där
sockennämnden blev en föregångare till den nuv.
kommunalnämnden ss. ett verkställande organ för
socknens världsliga angelägenheter. Rösträtten
på sockenstämmorna utsträcktes till vidare
befolkningslager, varvid den allmänna
bevillning-en till Staten blev grundvalen för beräknandet
av vars och ens röstetal. Sockenstämman blev
nu en obligatorisk inst. även för städerna, men
det visade sig svårt att draga gränsen skarp
mellan dennas och den allmänna rådstugans,
resp, stadens äldstes befogenheter. Genom 1862
års kommunallagar (se d.o.) lades slutl.
grunden till den nuv. kommunalförvaltningen,
varvid länskommunen i landstinget (se d.o.) fick
sin särsk. representation. Socknen framstod
hädanefter dels som en borgerlig, dels som en
kyrklig k. med skilda organ. Sockenstämman
blev kommunalstämma och sockennämnden
kommunalnämnd, medan en kyrkostämma med
kyrkoråd och skolråd handhade kyrkans och
folkskolans angelägenheter. I städerna skulle
även finnas kyrkostämmor; de borgerliga
ärendena åter lades helt under den allmänna
rådstugan el. under ”stadsfullmäktige”, den nya
repiesentation, som blev obligatorisk i stad
med över 3,000 inv. men tillåten även i mindre
städer och ersatte ”stadens äldste”, vilka
under den senare tiden förlorat i betydelse.
Kommunal rösträtt tillkom enskild el.
sam-fällighet (bolag, oskiftat bo o.s.v.), som erlade
skatt till k. och ej häftade för oguldna
kom-munalutskylder. I samtliga k. tillämpades en
graderad röstskala: på landsbygden erhöll man
en röst för varje fyrk (se d.o.), i städerna en
för varje bevillningskrona (se d.o.). Sedan 1869
fick i stad ingen ha mer än Vso av k:s hela
röstetal el. i något fall mer än 100 röster; efter
1900 fick i lands-k. ingen ha större antal
röster, än som svarade mot Vio av k:s hela
fyrk-tal, och i intet fall högre röstetal än det, som
motsvarade 5,000 fyrkar. 1909 infördes en
40-gradig skala för både landsbygd och städer,
varvid för lands-k. stadgades, att ingen fick
utöva rösträtt för mer än Vio av k:s hela
röste
— 817 —
tal. 1918 infördes den allmänna och lika
kommunala rösträtten.
På landsbygden utgör varje socken en k.
Två el. flera socknar kunna dock vara
förenade till en k. Har K. m:t förordnat, att för viss
del av en lands-k. skola tillämpas
ordnings-och byggnadsstadgorna för städerna samt vad
i brandstadgan och hälsovårdsstadgan är
föreskrivet om stad, skall sådant område utgöra
ett municipalsamhälle med egna
organ för sina spec. angelägenheter. Ett
municipalsamhälle är stundom beläget inom mer
än en k. Köping, som ej utgör egen k., är
likställd med ett municipalsamhälle och kallas
stundom municipalköping. 1919
infördes stadgandet, att köping alltid skall
utgöra särsk. k., men den köping, som vid den
tidpunkten var blott del av annan k., skulle
få fortfara därmed. Varje stad utgör en k.
Skanör och Falsterbo utgöra tillsammans en
stad. Vid början av 1932 funnos i Sverige 114
städer, 44 självständiga köpingar, 2,373 eg.
lands-k. och 215 municipalsamhällen, därav 6
municipalköpingar. — Beträffande den kyrkliga
k. märkes, att varje territoriell församling äger
själv vårda sina gemensamma kyrkliga
angelägenheter samt även folk- och
fortsättningsskole-väsendet, såvida ej detta handhaves av den
borgerliga k. Två el. flera kyrkoförsamlingar
el. delar av skilda församlingar må för vården
av ovannämnda angelägenheter el. vissa av dem
förenas till en kyrklig samfällighet
efter K. m:ts förordnande. — Om ändring
i rikets kommunala indelning
förordnar K. m:t. Förutsättningar härför äro, att
genom ändringen fördelar vinnas för den
kommunala förvaltningen, lättnad el. utjämning i
kommunala bördor ernås, den ekonomiska
utvecklingen inom orten befordras etc. Motsätter
sig k. ifrågasatt ändring i indelning på gr. av
befarade avsevärda olägenheter för k. och dessa
farhågor besannas, må ändringen komma till
stånd, endast då ett betydande allmänt behov
påkallar densamma. Ansökan om ändring i
kommunal indelning skall av k. el. medl. av
k. ingivas till Kammarkollegium. Sådan fråga
kan även väckas av nämnda ämbetsverk el. av
vederbörande länsstyrelse. Utredning
verkställes i förekommande fall av särsk.
utredningsman el. av länsstyrelse. Om ändring av
rikets indelning i territoriella
kyrkoförsamlingar förordnar likaledes
K. m:t. Därvid må församlings område ökas el
minskas, församling upplösas, så ock ny
församling bildas. Vederbörande domkapitel och,
beträffande församling i egenskap av
skoldistrikt, Skolöverstyrelsen skola härvid äga
samma befogenhet som länsstyrelse i fråga om
— 818 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
