Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommunism - Kommunister - Komminustiska internationalen - Kommunistiska manifestet - Kommunitet - Kommutationstal el. kommutationsvärden - Kommutativa lagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMUTATIVA LAGEN
rikanska imperialismen; särsk. gäller detta Kina,
där rörelsen behärskar omfattande
landområden. I vissa sydamerikanska stater har k. talrika
anhängare. Beträffande k. i Sverige se:
Sveriges socialdemokratiska
vänsterparti, Sveriges kommunistiska
parti. — Litt.: arbeten av Lenin, Trotskij,
Bucharin, Stalin; K. Diehl, ”Socialism, k. och
anarkism” (1913); M. Tugan-Baranovsky, ”Die
kommunistischen Gemeinwesen der Neuzeit”
(1921); M. Beer, ”Socialismens historia” (2 bd,
1925—26); K. Radek, ”Socialismens utveckling
från vetenskap till handling” (3 uppl. 1925);
A. Ljungdal, ”K.” (i ”De politiska
åskådningarna”, 1931). Ldl.
Kommuni’ster, anhängare av kommunismens
(se d.o.) läror. — Adj.: kommunistisk.
Kommunistiska internationalen [-tjo-] el.
Tredje internationalen,
förkortat K o m i n t e r n, se International, sp.
1,200. Om K.i:s exekutivkommitté se Ex. R.
Kommunistiska manifestet, en av Marx och
Engels förf, skrift, vari den moderna, s.k.
vetenskapliga socialismens läror för första gången
formuleras. Manifestet skrevs på uppdrag av
”Kommunisternas förbund”, en internationell
arbetarsammanslutning, som på gr. av tidens
politiska förhållanden måste vara hemlig, och
utkom första gången på tyska ett par veckor
före febr.-revolutionen 1848. Det har
sedermera utgivits i ett otal uppl. på skilda språk.
En första sv. övers., verkställd av Per Götrek,
förelåg redan 1848 med det för tidens sv.
förhållanden betecknande mottot: ”Folkets röst —
Guds röst”. Senare har manifestet översatts av
Hj. Branting, K. Dalström och Z. Höglund.
Såväl innehållsligt som stilistiskt räknas K.m. som
ett av den politiska litteraturens klassiska verk.
Ldl.
Kommunite’t (lat. commu’nitas, gemenskap),
från medeltiden härstammande stiftelser,
avsedda att bereda den vid univ. studerande
ungdomen fri bostad och kost. Redan o. 1200
grundade engelsmannen Johannes av Saint
Al-bans, Filip II Augusts livläkare, i Paris ett k.,
vilket snart följdes av liknande inrättningar i
Italien (Padua 1360), Tyskland och England, ofta
kallade collegia el. bursæ. 1304 grundade Filip
den skönes drottning Johanna det berömda
Na-varrakollegiet, likaledes i Paris, där även fri
undervisning meddelades och vilket blev
förebilden för den spec. franska formen av k., en
slags undervisningsanst. för såväl rikas som
fattigas barn. Ett annat berömt k. var
Sor-bonne (se d.o.). — I Danmark stiftade
karmelit-munkar efter utländskt mönster Novum
Haf-niense collegium, vilket dock endast bestod en
kort tid. Av genomgripande betydelse blev
— 837 —
däremot den av konung Kristian III 1555
inrättade studentbespisningen Convictorium
re-gium, ur vilken senare uppstod Kommunitetet
och Regensen (se Köpenhamns
universitet). — I Uppsala fanns ett k., grundat av
hertig Karl 1593, vilket ägde bestånd till 1637.
— K:s uppgift ha i renare tid övertagits av
studenthemmen (se d.o.). W.N.
Kommutationstal [-fo’ns-] el. k o m m u t
a-t i o ns v ä r d e n benämnas vissa ur en
dödlighetstabell härledda tal, vilka avse att
underlätta beräkningen av liv- och
kapitalförsäkringar samt livräntor och pensioner. Det
ka-pitaliserade värdet av dylika försäkringar och
förmåner och de tariffer, enl. vilka premier
och avgifter skola utgå, beräknas på grundval
av en viss antagen dödlighet och en viss
antagen räntefot. För varje vid försäkring
använd dödlighetstabell och varje därvid antagen
räntefot har man vid beräkningarna ständigt
bruk för vissa, genom kombinationer av
dödlighetstab :s siffror och räntefoten erhållna tal,
vilka vani. uppföras i särsk. tab. och som
kallas för k. Det viktigaste k. (på 1780-talet
infört av J. N. Tetens) är det s.k.
diskonterade antalet levande Dx = lTyx,
där lx är antalet enl. dödlighetstab, vid åldern
x år kvarlevande av en given mängd nyfödda
och v är den s.k. diskonteringsfaktorn el.
inverterade värdet av räntefaktorn l+P/100 (se
Ränteräkning). Detta k. beräknas för
alla åldrar och uppföres vanligen i en kolumn
vid sidan av kolumnen för lx i dödlighetstab.
Ett annat fundamentalt k. är det
diskonterade antalet döda
Cx = dx vx + 1 = vDx —- Dx _|_ j,
där dx är antalet dödsfall i åldern x till x+1
år enl. dödlighetstab. Även detta k. uppföres
i en särsk. kolumn, övriga k. erhållas genom
successiva summationer i Dx- och
C^-kolum-nerna och uppföras i efterfölj. kolumner.
Sålunda sätter man för varje ålder x (enl. gängse
beteckningssätt)
CD CD
Nx= S Dx; sx=2nx-,
x+1 x
ca cd
MX=£CX; RX=ZMX.
X X
Med användning av dessa tabellerade hjälptal
kunna de nämnda kapitalvärdena och
tarifferna med lätthet beräknas. S.D.W.
Kommutativa lagen, a + 5 =b + a (för
addition), ab = ba (för multiplikation) bildar jämte
associativa lagen (a + b) + c = a +
(&+c) (för addition), (ab)c — a(bc) (för
multiplikation), distributiva lagen a(& + c) =
— 838 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
