Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kondakov, Nikodim - Kondensation - Kondensationspunkt - Kondensationsvattenavledare - Kondensationsvattenavskiljare - Kondensator - Kondensera - Kondenserad mjölk - Kondensor - Kondiktion - Kondition - Konditional - Konditionalis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONDENSATION
grafi (2 bd, 1914 ff.). Efter hans död utgives
(från 1928) ett stort verk över de ryska
ikonerna. E.W.
Kondensation [-fo’n]. 1) Fys. K. kallas den
process, varigenom en gas överföres i vätska.
Alla kända gaser ha kunnat kondenseras (se
Flytande helium) genom avkylning och
tryckökning. I närheten av k.-punkten kallas
gasen ånga. Därför säger man i allm.
vattenånga, eterånga o.s.v. och icke vattengas el.
etergas. En ånga kan alltid kondenseras över
sin vätska, varvid exakt samma värmemängd
avgives, som åtgår för att vid samma temp.
avdunsta en lika stor vätskemängd, som
kondenserats. Däremot har det visat sig omöjligt
kondensera t.ex. vattenånga i luften utan
närvaro av någon sorts
kondensationskär-n o r. Vissa kärnor, ss. joner, fordra dock för
k. en hög övermättning av ångan, d.v.s. dess
tryck måste nå ett värde, som är mycket högre
än mättningstrycket vid ifrågavarande temp. (se
Daggpunkt). Finnas kärnor av
hygrosko-piska ämnen, t.ex. havssalter, inträder k. redan
innan ångan nått sitt mättningstryck. Dessa
små partiklar ha massor, som högst synas vara
o. 2.10’14 gr., men de äro antagl. mindre. På
varje sådan liten kärna bildas en droppe (se
Dimma och Fuktighet). H.K-r.
2) Kem. K. benämnes den typ av reaktioner,
då organiska ämnen reagera med varandra
under avskiljande av en enkel förening, ss. vatten,
el. under omflyttning av de ingående atomerna,
t.ex. den s.k aldolkondensationen:
CH3 . CHO + CH3 . CHO =
CH, . CH(OH) . CH2 CHO G.J.
Kondensationspunkt, den temp., vid vilken
en gas kondenseras till vätska. K. är för rena
ämnen identisk med kokpunkten (se
Kokning). N.R-e.
Kondensationsvattenavledare, apparat,
avsedd att ur ångvärmeledningar, kok- och
tork-apparater etc. bortföra det under driften
genom kondensation bildade vattnet. Apparaten
anbringas således i avloppsledningen och
genomsläpper ej nyttig ånga utan endast
kon-densatet. I princip består k. vanl. av ett hus
med en ventil, som öppnas av en
flottöranordning, då en viss mängd vatten samlats i husets
botten. Ventilen är så anordnad, att den
genomsläpper endast vattnet. v.S.
Kondensationsvattenavskiljare, apparat, som
anbringas i en ångtilloppsledning för att
avskilja och uppfånga det av ångan medförda
kondensationsvattnet, innan ångan inträder i
maskinen. Detta åstadkommes därigenom, att
ångan, medelst i apparaten anbragta väggar,
tvingas att förändra sin rörelseriktning, varvid
— 859 —
vattnet avskiljes och rinner ned till botten av
apparaten, varifrån det bortledes. v.S.
Kondensa’tor, se Elektrisk
kondensa t o r och Blockkondensator.
Kondense’ra, sammanpressa, förtäta;
överföra (gas) till flytande form. Se
Kondensation.
Kondenserad mjölk, se Mjölk.
Konde’nsor. 1) Fys. K. kallas en
samlingshus el. ett sammanbrytande system av linser,
vilket användes framförallt vid mikroskop och
projektionsapparater för att koncentrera ljuset
från en ljuskälla i en punkt el. på ett föremål.
N.R-e.
2) Tekn., apparat, som vid ångmaskiner och
ångturbiner tjänar till att kondensera den
avgående avloppsångan till matarevatten, vilket
ånyo tillföres pannorna, och till att minska
mot-trycket vid avloppsångans avgång, varigenom
maskinens effekt avsevärt höjes.
Kondense-ringen sker ant. genom direkt beröring mellan
ångan och kallt kylvatten,
blandnings-k o n d e n s o r, el. därigenom att kylvatten
le-des genom ett stort antal rör, på vilkas utsida
ångan kondenseras. Den senare typen kallas
ytkondensor och är den mest använda.
Kondensatet kan här utpumpas fullst. skilt
från kylvattnet, och sålunda erhålles ett rent
matarevatten utan pannstensbildande salter.
På ångfartyg tages kylvattnet direkt från sjön,
varför på fartyg i fart på salta vatten yt-k. är
den enda användbara. Luften i ångan
avlägsnas med särsk. luftpump, och kylvattnet
cirkuleras medelst en cirkulationspump. Jfr
Ångmaskin. v.S.
Kondiktion [-Jo’n], i romersk rätt urspr. en
anmaning från käranden till svaranden att
välja skiljedomare, judex (se d.o.); sedermera
erhöll k. betydelsen återvinningstalan. Jfr
C o n d i c t i o. E.K.
Kondition [-Jo’n] (lat. condi’cio och
condi’-tio, villkor), levnadsvillkor, levnadsställning;
tillstånd, beskaffenhet (”vara i god k.”);
anställning el. plats hos enskild person (t.ex. som
informator, handelsbiträde).
Konditiona’1 (se Kondition), villkorlig.
— Språkv. Konditionalsats el.
konditional bisats, villkorssats, bisats, som
innehåller ett villkor, varav den styrande satsen
beror. Dylika bisatser inledas ofta av k o
n-ditionala konjunktioner, t.ex. om,
ifall, därest, så framt, så vida. Men fogeordet
kan också utelämnas, i vilket fall satsen får
samma ordföljd som en frågesats, t.ex. slår du,
så slår jag igen. — Beteckningen k.-sats brukas
stundom också om huvudsatsen i en
konditional satsfogning. E.H.
KonditionaTis (fra. conditionnel}, en i
ro
— 860 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
