Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koncentration - Koncentrationselement - Koncentrationsläger - Koncentrationsläsning el. periodläsning - Koncentrera - Koncentrisk - Koncentriska kärlknippen - Koncept - Konception - Konceptualism - Koncern - Koncession - Koncessionssystem - Koncessiv - Konchinin, kinidinsulfat - Konciliant - Koncilium - Koncip(i)era - Koncis - Kondakov, Nikodim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONDAKOV
Koncentration [-Jo’n] (till lat cum, med,
och centrum, medelpunkt), sammanträngning,
förtätning; samling. — Fys., kem. K. kallas vid
lösningar av ett ämne i ett annat halten av det
förra. Inom kemien användes ss. mått på k.
vanl. antalet grammolekyler (se G r a m e k v
i-v a 1 e n t) löst substans pr 1. lösning, mera
sällan antalet grammolekyler pr kbcm. lösning.
För praktiskt bruk angives k. i allm. i °/o löst
substans i lösningen. N.R-e.
Koncentrationselement, se Galvaniska
element, sp. 1,125, och Elektrokemi,
sp. 375.
Koncentrationsläger, interneringsläger för
civila personer vid extraordinära tillfällen. Jfr
Fångläger.
Koncentrationsläsning el. p e r i o d 1 ä
s-n i n g, undervisningsmetod, enl. vilken olika
ämnen växelvis under viss del av läsåret
erhålla ett större timantal och under andra
tider läsas under ett mindre antal timmar. W.N.
Koncentre’ra (till lat. centrum, medelpunkt),
sammanföra, sammantränga, samla (till en
punkt). — Fys., öka en lösnings koncentration.
Konce’ntrisk, med gemensam medelpunkt.
Koncentriska kärlknippen, bot., se B i k o
1-1 a t e r a 1 a kärlknippen.
Konce’pt (lat. conce’ ptum, till conci’pere,
sammanfatta), utkast till ett skriftligt arbete
(el. muntligt föredrag), ej renskriven
utarbetning, ”kladd”. — Härtill: förlora el. tappa
koncepterna, förlora fattningen, komma
av sig.
Konception [-Jo’n] (lat. conce’ptio, till
con-ci’pere, sammanfatta, avla), avlelse;
undfångel-se; föreställning, begrepp; alstring (av idéer);
avfattning (av skrift o.d.).
Konceptualfsm (till lat. conce’ ptus, begrepp)
kallas den av vissa medeltida tänkare
förfäktade läran, att allmänbegreppen icke ha
självständig realitet utan blott existera som ideala
el. blott tänkta föremål i Guds el.
människornas medvetande. Jfr Nominalism och
Realism. J.J.
Koncern [-sä’rn] (till fra. concerner,
beträffa, angå), affärssammanslutning; en
sammanslutning av ur rättslig synpunkt fristående
företag under gemensam finansiell ledning. I
regel har k. uppstått därigenom, att en enskild
person el. ett företag genom aktieköp o.d.
skaffat sig kontroll över de i k. ingående
företagen. T.E-r.
Koncession [-Jo’n] (till lat. conce’dere,
medgiva), medgivande att bedriva viss verksamhet
el. göra visst förvärv, lämnat av K. m:t (någon
gång av annan offentlig myndighet) för särsk.
fall och efter förutgången prövning. För den
allmänna säkerhetens skull el. för att skydda
— 857 —
andra samhällsintressen uppställer
lagstiftningen emellanåt k. som villkor för drivande av
företag (t.ex. järnväg, se d.o., sp. 829;
elektricitetsverk, se Elektriska
anläggning-a r) el. utövande av näring (viss gruvdrift, se
Gruvlagstiftning, sp. 1,007), ävensom
för vissa personers jordförvärv (se J o r
d-ägare). Med k. likartad är den tillåtelse att
driva bankrörelse, som under benämningen
o k t r o j måste utverkas av bolag, som bildats
för sådan rörelse (se Banklag). C.G.Bj.
Koncessionssystem kallas den ordning för
tillåtelse från det allmännas sida till viss
verksamhet el. egendomsförvärv, att därför kräves
individuell koncession (se d.o.). K. utgör
således ett mellanting mellan större frihet
(fullständig el. med villkor av anmälan och
registrering) samt föi bud (möjl. med enstaka
dispens- el. privilegievis beviljade undantag).
Historiskt kan k. förekomma ss. en skärpning el.
en lindring av annan tidigare ordning. C.G.Bj.
Koncessiv [kå’n- el. -i’v] (till lat. conce’dere,
medgiva), medgivande. — Sprdkv. K o n c e
s-sivsats el. koncessiv bisats, bisats,
som innehåller ett medgivande och inledes av
en koncessiv konjunktion, t.ex. ehuru,
fastän, oaktat, änskönt; även om, om också.
Satser, inledda med någon av de båda sistn.,
kallas koncessiva villkorssatser.
E.Il
KonchinFn, kinidinsulfat, användes ss.
feberstillande medel vid frossa,
lunginflammation och nervfeber. Se Kinaalkaloider.
Wk
Konciliant [-a’i)t], försonlig; medlande.
Koncflium, se Konsilium.
Koncip(i)e’ra (jfr Konception), bli
havande med; undfå; uppfatta; framalstra;
författa.
Konci’s (lat. conci’sus, avhuggen, kort, till
conci’dere, avhugga), kort och sammanträngd,
kortfattad, men kärnfull.
Kondakov [kandakå’f], N i k o d i m, rysk
konstlärd (1844—1925), univ.-prof. i Odessa,
senare i Petersburg, överflyttade till univ. i Sofia
1920 och därifrån till Prag. K. har haft stor
betydelse som sin tids förnämste kännare av rysk
och bysantinsk ikonografi. Sedan han 1876 utg.
ett arbete om bysantinsk konst efter de
grekiska handskrifternas miniatyrer (på franska
i 2 bd, 1886—91), utkommo 1887 hans skildring
av Konstantinopels kristna monument, 1890
hans beskrivning över Georgiens fornminnen,
1902 över de kristna konstminnena på Athos,
1904 en arkeologisk resa genom Syrien och
Palestina samt 1909 i Makedonien. Sluti.
utgav han de värdefulla arbetena över Jesu Kristi
ikonografi (1905) och Jungfru Marias ikono-
— 858 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
